BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.

Detta är en C-uppsats som är skriven för institutionen ?Individ ? omvärld och lärande? vid Lärarhögskolan i Stockholm under höstterminen 2007. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med skönlitteratur i grundskolans yngre åldrar. Vi har intervjuat 8 pedagoger som antingen har en egen klass eller arbetar som special-/resurspedagog. Resultatet av dessa intervjuer har vi sedan analyserat och diskuterat och vi har kommit fram till att undervisningen i skönlitteratur skiljer sig åt dels bland de olika pedagogerna men även mellan de olika skolorna.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Syftet med följande arbete är att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlätta. Studien bygger på sex enskilda djupintervjuer och femtio enkäter som besvarats av slumpmässigt utvalda pedagoger på förskola, fritidshem och grundskola. Med hjälp av djupintervjuerna och enkäterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.Vårt syfte baseras på två frågeställningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlätta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vår undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glädjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning är för hög. Pedagogerna använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

Svenska elevers läsförståelse minskar och våra barns intresse för böcker och läsning likaså, vilket fick mig att fundera över den roll vi pedagoger spelar i denna utveckling. Syftet med min undersökning var att undersöka om högläsning används som metod inom förskolan, samt att fördjupa förståelsen för vilken betydelse högläsning anses ha för barns språkutveckling. Tidigare forskning tyder på att högläsning i förskolan på många sätt kan bidra till att öka barns språkliga medvetenhet, samt vara en förutsättning för deras fortsatta språkutveckling. Vidare pekar tidigare forskning på vikten av engagerade och pålästa pedagoger som kan vägleda och hjälpa barnen på sin väg till läslust och lärande. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom enkäter besvarade av 72 pedagoger på sex förskolor. Resultatet visar att samtliga pedagoger är medvetna om att högläsningen har positiva effekter på barns språkutveckling. Högläsning är till övervägande del en planerad aktivitet men även en spontan sådan.

Detta arbete handlar om hur ett antal pedagoger, på en speciellt utformad förskola, ser på förskolans utemiljö samt deras uppfattning om hur barnen använder den specialdesignade gården. Den aktuella förskolan har en stor naturgård vilket många forskare anser vara den bästa miljön för barnen att vistas på under den dagliga utevistelsen.Metoder som används är både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär. I den kvalitativa forskningsmetoden har vi använt intervjuer som verktyg. Vi har intervjuat fem pedagoger samt verksamhetschefen. Alla pedagoger på den aktuella förskolan har fått en enkät att besvara och där igenom fick vi fram de kvantitativa svaren som ett komplement till de kvalitativa svaren.Resultatet visar att pedagogerna upplever att gården utgör en bra utemiljö för barn.

Abstract Etel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall. Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan? Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion..

En studie som tar stöd av utvecklingspsykologiska teorier och är baserad på intervjuer på en F-5 skola. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till traditionella könsmönster och hur de arbetar för att bryta dessa mönster. Lgr11 säger att skolan ska arbeta för att motverka traditionella könsmönster och detta är undersökningens bakgrund. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem pedagoger som har olika utbildningar ? förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger, men samtliga arbetar på samma skola.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är även intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning. I vår undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger på två olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angående deras undervisning. Skolorna är olika varandra på så sätt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmål och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andraspråk. De slutsatser vi kommit fram till är att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Syftet med detta arbete är att få en djupare förståelse för hur pedagoger på olika förskolor ser på utomhuspedagogikens betydelse för barns lek och lärande. Det finns lika många sätt att arbeta med barn som det finns förskolor, därför kan det vara intressant att få ta del av olika sätt att se på utomhuspedagogik och på vilket sätt olika pedagoger arbetar..

Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever samverkan.