Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

 Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har använt i studien är intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar avpraktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat frånförskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det ochibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan påverka. De flesta pedagoger upplever attdå de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare.Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behovoch rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som ärpraktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningarpåverkar, men även pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnenoch innehållet i styrdokumenten..

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Detta examensarbete handlar om vilken betydelse samlingen har på en förskola i en stad i Skåne. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad pedagoger anser om samling i förskolan, samt hur deras uppfattning förhåller sig till förskolans utveckling i ett historiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka föreställningar har pedagoger om samlingens roll i förskolan samt hur förhåller de sig till dessa i praktiken? Hur tänker pedagoger om samlingens innehåll och upplägg? Vad anser pedagogerna att barnen lär sig i samlingen? Hur har samlingen förändrats genom förskolans utveckling utifrån barnsyn och fostran? Efter att vi samlat in vårt empiriska material har vi gjort en analys. Här lyfter vi fram det väsentliga ur vår empiri när det gäller pedagogernas sätt att arbeta med samling i förskolan, hur de ser på lärande, innehåll och syfte.

Uppsatsen behandlar skönlitteraturens användning i läs- och skrivinlärningen. Syftet med den kvalitativa undersökningen är att se i vilken omfattning ett antal pedagoger använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika skolor. Syftet är att undersöka om man i praktiken använder sig av skönlitteratur för att främja läs- och skrivinlärningen vilket den av oss refererade litteraturen i uppsatsen förespråkar. Litteraturen framhåller vikten av att arbeta med skönlitterära texter för att främja läs- och skrivinlärning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlärande och kommunikationD-uppatsLärande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLära genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om några elevers lärande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie är huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lärande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jämförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebära. Forskning kring reflektion, metakognition, värdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgångspunkt är den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har använts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i år 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar på kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lärande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Syftet med vårt arbete var att synliggöra i vilken utsträckning samt beskriva på vilket sätt datorer implementeras i det pedagogiska arbetet i förskolan (förskoleverksamheter). För att uppnå det framställda syftet genomförde vi en enkätundersökning bland yrkesverksamma pedagoger på ett antal förskolor. Målgruppen var förskollärare och barnskötare. Valet att inkludera barnskötare i studien baserades på att verksamma i förskolans värld arbetar efter samma regelverk, i detta fall Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) men kan ha väldigt olika förhållningssätt och förutsättningar som bland annat kan bero på utbildningsform. För att kunna synliggöra implementeringen på ett tillförlitligt sätt behövdes många respondenters erfarenheter och uppfattningar, därför valdes en kvantitativ enkätstudie som metod.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Denna undersökning beskriver en studie vars syfte är att jämföra hur pedagoger arbetar för att främja det verbala språket hos tvåspråkiga barn. Tre förskolor med flerspråkiga barn valdes ut för observationer och intervjuer. De som stod i fokus för interjuver och observationer var personalen på de olika förskolorna. Som en tredje metod gjordes även observationer av den fysiska miljön i form av exempelvis dokumentationer. Resultaten i studien påvisade såväl likheter som skillnader i pedagogernas arbetssätt.

Forskning visar att elever redan vid skolstart har med sig olika subtraktionsuppfattningar om strategier och att det är upp till varje pedagog att hjälpa elever att utveckla dessa strategier. Då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning fått uppfattningen av att många elever upplevt subtraktion som ett problematiskt räknesätt har vi valt att fördjupa oss inom detta område.Syftet med examensarbetet var att undersöka hur elever i årskurs två och tre hade uppfattat olika subtraktionsstrategier samt vilka strategier deras pedagoger i matematik hade introducerat för dem. Vidare var vi intresserade av om det fanns något samband mellan elevernas val av strategier och de strategier som pedagogerna beskrev att de lärde ut.I undersökningen använde vi oss av kvalitativa intervjuer med två pedagoger och samtalsintervjuer med tjugo elever. Det resultat vi kom fram till i vår undersökning var att eleverna använde sig av flera olika sätt att lösa förutbestämda subtraktionsuppgifter. Det visade sig att elever använde sig av olika strategier för att lösa samma uppgift. Bland dessa strategier fann vi både likheter och skillnader.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns språk från tidig ålder med hjälp av enkla medel, i syfte att underlätta språkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna på förskolan. Utifrån detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt språk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara användbart i barns inlärningsprocess. Tidigare forskning rörande användandet av TSS fokuserar främst på barn i behov av särskilt stöd i sitt språktillägnande. Då forskning av barns tidiga användande av gester och tecken visar att detta verkar gynna språkutvecklingen har vi i vårt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strävar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida användningen av TSS kan fungera som en stödjande och språkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgått från två forskningsfrågor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillägnande av språk? För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för pedagoger och elever.