Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ?Static!?. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen.Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier.Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser.

Titel: Ris eller ros i svensk press? ? en studie av Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010Författare: Emelie PetterssonHandledare: Christer ClerwallKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap IIISyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades i tidningarna Dagens nyheter och Expressen, inför valet 2010. Studien ämnar även kunna finna likheter eller skillnader i gestaltningen, i morgonpress respektive kvällspress.Teori: Studien har en tydlig teoretisk utgångspunkt, gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin belyser mediers makt i dess olika form, på olika nivåer och med olika genomslagskraft. Studien utgår främst från Robert Entmans tankar om mediers gestaltningar.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Allt fler utemiljöer anläggs i anslutning till äldreboenden, vilket till stor del beror på de goda hälsoeffekter som har påvisats hos de äldre. Det finns dock en del fysiska och psykiska behov som behöver tillfredsställas för att uppnå dessa hälsoeffekter. För att tillgodose de äldres behov krävs en god utformning av utemiljön samt en välfungerande löpande skötsel i anslutning till äldreboendet. Detta är något som inte finns på alla äldreboenden idag, vilket innebär en stor brist. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och beskriva vad som är viktigt att tänka på i gestaltningen av en utemiljö för äldre för att få en plats med fungerande skötsel och bibehållna miljökvaliteter. En litteraturstudie som beskriver de äldres fysiska och psykiska behov i förhållande till utemiljön ligger som grund för det fortsatta arbetet.

I den tid vi lever nu arbetar bara en liten del av befolkningen med produktion i det öppna landskapet. Städerna växer samtidigt som fler flyttar från än till glesbygderna. När distansen till landsbygden ökar skapas nya tolkningar, värdesättningar och användningsområden för landskapet. Det öppna landskapet förknippas av många inte längre med ett produktionslandskap utan med ett rekreationslandskap för fritidsaktiviteter. Kraven på tillgänglighet, service och upplevelser ökar och det öppna landskapet befinner sig i en ny situation.Gotland tar varje år emot hundratusentals besökareoch turistindustrin är en växande global marknad.

I en iterativ process i ett utforskande arbete underso?ker jag om tintamaresken kan anva?ndas i fler sammanhang a?n inom den folkliga komiken. Genom litteraturstudium hittar jag en va?g fra?n den svenska bondkomiken till fja?rmningseffekter i internationella teatertraditioner. Med hja?lp av laborationer och kontrollexperiment pro?var jag fo?rha?llningssa?ttet och gestaltningar tillsammans med tintamaresken.

Den här uppsatsen fokuserar på hur lärare kan ta hjälp av musik i skolans socialiseringsarbete. Arbetet är byggt på kvalitativa intervjuer med tre lärare som arbetar i förskoleklass (sexåringar) respektive årskurs ett i grundskolan. Samtliga lärare använder musik i skolan, men vet inte alltid varför. Något de var säkra på var hur stor roll sång och musik kan spela i till exempel språkinlärningsprocessen. Jag ville ta reda på med vad och hur lärarna arbetar med musik, varför de använder sig av musik och vari begränsningarna ligger för att använda musik i skolan.

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på musikteorins roll i en amatörkör. Jag har intervjuat fyra körledare till fyra olika amatörkörer. Dessa körer var en damkör, en kyrkokör, en kammarkör och en studentkör. Jag har i intervjuerna frågat körledarnas om deras egen bakgrund inom teori och hur de kopplar teori, gehör och rytmik till körrepetitionerna. Tre utav körledarna har en formell musikalisk utbildning men alla körledare har lett körer i minst 15 år.

The competition for the beach promenade in Helsingborg was announced in 2001 and was arranged by the city of Helsingborg. My contribution to the competition represents the main part of my thesis in the Landscape Architecture Programme. The competition entry is based on the concept of crossing screens of vertical elements which connect the pattern and structure of the city to the beach and the water. The different materials and designs of the screens relate to the various characters of the different parts of the area and they form a sequence and uniting theme along the beach. In addition to the competition entry which was made in 2001, the thesis contains a second part, made in the spring of 2006. It consists of an Introduction with the competition programme and a description of the starting points, a part called Method where the process is described, and the Conclusion with reflections on the competition entry and the process where I also introduce and comment on some other projects which in different ways have are connected to my concept. .

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen och komplicerad. Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde härledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades på utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen.

Det pågår en diskurs om att reducera bilismen och det blir därför allt viktigare att skapa hållbara gång- och cykelstråk. Detta eftersom bilismen påverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmässigt perspektiv. Då Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 närliggande bostäder i området Gullberna ökar behovet av ett väl fungerande gång- och cykelstråk för detta och omkringliggande områden. Det är därför av stor vikt att utveckla det gång- och cykelstråk som sträcker sig mellan bostadsområdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsområde och vidare mot halvexternt handelsområdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostäder och resecentrum..

Den här rapporten beskriver ett examensarbete som fördjupat sig i rummet som informationsbärare. Studieobjektet var gårdsplanen till en nyförvaltad fastighet som ska skifta funktion från äldreboende till företagslokaler och lägenhetsboende. Arbetet skedde i samarbete med utvecklingsbolaget Nygarn Utveckling AB och var förlagt i Östergarn på östra Gotland. Målet var att skapa en attraktiv och lättorienterad miljö i anslutning till fastigheten. För att nå målet har teorier om bland annat miljöpsykologi, färglära och rumsdesign samt kvalitativa observationer, analyser och intervju använts.Resultatet blev ett förslag som innebär att den framförliggande gårdsplanen till fastigheten förändras.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya använder lek i sin undervisning samt deras syn på användandet av lek i undervisningen. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssätt för att ta del av hennes olika undervisningssätt. Därefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras tankar och åsikter kring lek i undervisningen. Vårt resultat visade att pedagogerna använde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssätt. Bland annat gestaltning, sång och rörelse, variation av röstlägen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna.

En utvärdering av en redan byggd bostadsgård kan ge en landskapsarkitekt kunskap om bra och dåliga gestaltningslösningar. Genom att ta hjälp av brukarna i en utvärdering kan man få viktig information om hur en plats används och hur den kan förbättras. I den här uppsatsen utarbetas en metod för att utvärdera och omgestalta en bostadsgård utifrån brukarnas behov och önskemål. Utvärderingen utformas som en enkät och utförs på bostadsgården Smålandsgården som, trots att det finns många brukare, inte används mycket. Resultatet från utvärderingen leder till en utformning av ett program där essensen av utvärderingen sammanfattas. Slutligen omgestaltas bostadsgården utifrån programmet med nya lösningar som grundar sig i brukarnas åsikter om bra och dåliga platser samt förslag till förbättringar. Metoden blir ett exempel på en lätt utförbar utvärderingsmetod där man får med brukarna i processen..