Gestaltning- en fråga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrågor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostäder vid Opaltorget" i södra Tynnered
Fysisk planeringSpatial planning - local planningPlanprocessGestaltningsprinciperUrbanteoriDialogGehlCullenLynchDetaljplan
Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg från 2004 ut som en
plats i stort behov av förändring. Processen, som sedan pågått från att ett
behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen
presenterades på samråd under november och december 2009, har varit långdragen
och komplicerad.
Många av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under
ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman
BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas.
Synpunkterna som aktörerna hade på gestaltningen har i mitt arbete jämförts med
Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och
rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde
härledas till en gemensam grund eller princip.
Dessa tre teoretiker fokuserar på gestaltning av stadsrummet och inte så mycket
på gestaltningen av själva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt
lades på utformningen av de offentliga platserna.
Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrågorna olika. Gehl har
definierat de principer som är mest optimala att använda för att skapa en vital
utomhusmiljö, det vill säga liv mellan husen. Cullen har tagit fram koncept som
enligt honom bör användas för att dramatisera upplevelsen av stadslandskapet,
samt för att skapa klarhet. Lynch beskriver hur staden och dess byggstenar bör
samordnas för att skapa tydlighet, logik och läsbarhet.
Utifrån jämförelsen drog jag slutsatsen att det till en viss del är möjligt att
härleda de olika aktörernas bidrag till en gemensam grund, men att synpunkterna
är så sammanvävda och komplexa på grund av kända och okända bakomliggande motiv
att det är svårt att med ett begrepp eller en princip ge en fullständig bild av
det som skapat det slutgiltiga förslaget.
Dialogen som fördes mellan aktörerna analyserades i relation till det
slutgiltiga planförslaget, för att undersöka dialogformens betydelse samt hur
den påverkar vilka synpunkter som kommer till uttryck i resultatet.
Genom att granska planprocessens viktigaste etapper och dialogen som fördes
under tiden fick jag se exempel på hur konflikter kan uppstå då aktörer
integreras sent i processen, i synnerhet då en plan redan tagits fram. Sådana
konflikter kan dessutom ofta bidra till förlängt planarbete, framförallt då det
gäller grundläggande ekonomiska eller funktionella frågor. Det är därför
oerhört viktigt att alla planprocessens parter är med från start. Dialogen
kunde alltså ha förts på annat sätt, och planförslaget hade därmed kunnat få en
annan utformning.
Vilket resultat en annan dialogform skulle ha kunnat ge kan jag bara spekulera
kring. De nya inslagen hade kanske inte fått en lika djärv och storskaligt
spekulativ utformning. Miljön hade kanske då kunnat anses trygg och mänsklig
och samtidigt haft ett nytt identitetsskapande formspråk.