Denna studie syftar mot att undersöka om arbete med musikaliska förebilder kan utveckla musikundervisningen. Arbetet fokuserar på två delar, lärarens förebildande roll och andra musiker som förebild i form av andra medier till exempel cd-skivor samt att ta reda på hur elever upplever denna undervisning. Vi ville se vad aktiva musiklärare tycker om detta arbetssätt, där läraren vid sidan om sitt eget förebildande använder sig av andra medier, till exempel Internetsidan Youtube. Undersökningen utfördes genom en lektionsserie med efterföljande intervjuer med två musiklärare och de fyra deltagande eleverna. Lektionsserien ägde rum i samband med vår verksamhetsförlagda utbildning vårterminen 2008.

La scapigliatura började som en litterär strömning under andra hälften av 1800-talet i Italien. Arrigo Boito (1842-1918) skapade en plattform för en operareform där han överförde den litterära estetiken inom scapigliatura till musik vilket framkommer i hans opera Mefistofele. I den här uppsatsen undersöks huruvida Giacomo Puccinis (1854-1924) första opera Le Villi kan ha inspirerats av Boitos operareform. Genom musik/textanalys utreds samband mellan musik och text i verket, användandet av återkommande teman och operans övergripande form och struktur. Resultatet visar på många kopplingar mellan Le Villi och scapigliatura.

Detta examensarbete handlar om förebilders och idolers påverkan när det gäller val av instrument och musik, med fokus på elgitarren, samt vilka andra drivkrafter som påverkar detta. Syftet med arbetet är att få kunskap om olika drivkrafter som påverkar viljan att spela ett instrument. Teoretisk utgångspunkt för studien är den sociokulturella teorin. Tidigare forskning inom området behandlar exempelvis sociala normer, förebilders påverkan på människor samt ramfaktorer inom undervisning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod, och mina informanter är elgitarrister med varierande ålder och musikalisk bakgrund.

Den här uppsatsens övergripande syfte är att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill säga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utsträckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag använde vardeltagande observationer i två högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklärare efter det andra observationstillfället, vilket gav mig tillfälle att även ställa frågoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades även till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dåtidens sånglärare på1930 ? 1940- talet.

Att framföra kompositioner ur minne kan innebära ett hot eller vara en tillgång för elever som spelar klassiskt piano. Syftet med min uppsats är att undersöka hur pianopedagoger kan hjälpa elever att utveckla deras verktyg för memorering och framförande utantill, och bidra till att spelet ur minne upplevs av elever som en tillgång. Svar på denna fråga söker jag med mitt framtida yrke i åtanke. Jag har genomfört en enkätundersökning bland pianostudenter vid Musikhögskolan i Piteå för att få en verklighetsförankrad bakgrund till uppsatsen, samt studerat litteratur skriven av pianopedagoger och verksamma konsertpianister från olika länder. Enkätens resultat visar på en klyfta mellan studenternas positiva uppfattning om memorering å ena sidan och brister i deras memoreringsverkstad å andra sidan, vilket resulterar i att de inte längre memorerar sin repertoar.

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Generally prosody is described as the rhythmic, dynamic and melodic features of language. Prosody is further often described as suprasegmental, since its properties go beyond vowels and consonants, which are segmental characteristics of language. A relationship between prosody and music has been noticed and described for several decades. At present, there are several studies proving relationship between prosodic and musical abilities. The aim of the present study was to construct a test for prosodic non-linguistic perception and production regarding intonation and rhythm. The test was tried out on 16 children with typical language development aged 4;6-7;6 years. Before testing of ITAP each participant were asked about musical experience.

Den ungdomliga hiphopkulturen finns idag överallt och används för att sälja allt från produkter till politiska budskap. Hiphopkulturen har sin utgångspunkt i USA och afroamerikanernas verklighet, men den finns som ett konstnärligt och politiskt uttryck i hela världen, inklusive Sverige.Trots att hiphopkulturen är en väldigt praktiskt orienterad rörelse bestående av olika uttryck (musiken, dansen, målandet osv.) finns det lite forskning som behandlar det praktiska. Därför tittar denna studie, som har en fenomenologisk utgångspunkt, närmare på hur ett band gör hiphopmusik. Hur går de tillväga för att skapa musik? Hur ser relationen till de materiella tingen ut? Vilka verktyg används i skapandet? Då färdighet och skicklighet spelar en nyckelroll i denna process försöker studien att beskriva vad som krävs för att utveckla en färdighet och bli skicklig.I det sista kapitlet förs en diskussion kring kunskapens roll inom hiphopkulturen, autenticitet samt vikten av att inte definiera sin musik.

I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och påvilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärandesom sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kanförespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främstgenom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i läroplanerna minskat genom åren.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samhällets konstruktion av genus påverkar enkvinna i hennes roll som musiker. På vilket sätt upplevs och hanteras genusrelateradebegränsningar och vad blir konsekvenserna?Jag har i studien använt mig av observationer och intervjuer med två olika band, ett beståendeav tjejer och ett med killar. De har alla delat med sig av erfarenheter och tankar kring problemde upplever i en musikalisk diskurs. Resultatet visar att det finns ett flertal likheter mellanbanden, inte minst när det kommer till att använda musik som ett identitetsskapande verktyg.Tydligt är att problemen tjejerna upplever, alla är förknippade med deras könstillhörighet,medan killarna snarare upplever åldern vara det största problemet inom musikbranschen.Resultatet visar också att studiens kvinnliga informanter blir negativt särbehandlade och mötsav fördomar.

Arbetet utgår från mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnår följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra så att de känns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen är att ta reda på om det har någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett låtmaterial på sex låtar (tre där melodin komponerats först och tre där texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkät med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sångare och sex kompositörer). Jag kom fram till fem typer av överensstämmelse som utan inbördes rangordning ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan språkets rytm och melodins rytm: b) mellan språkmelodi och musikalisk melodi: c) mellan språkliga och melodiska betoningar: d) mellan språklig och melodisk klang: e) mellan känsla eller stämning i språket och melodin.

Det här arbetet syftar till att undersöka huruvida trumset som instrument kan påverka lyssnarens uppfattning av det känslomässiga uttrycket i musikaliska sammanhang och hur stor inverkan det kan ha på helhetsintrycket.För att undersöka detta har jag komponerat sex kortare stycken som alla ämnar uttrycka varsitt känslouttryck. Dessa har sedan spelats in av musiker som tillsammans har tolkat musiken utifrån den känsla som den är tänkt att representera. Ytterligare två alternativa trumtagningar har spelats in, respektive programmerats, och sammanfogats med de övriga instrumentens originaltagningar för att jämföras mot varandra i en enkät.Tyvärr gör avsaknaden av både en större mängd fullständiga svar och spridning i urvalsgruppen det svårt att sammanställa ett konkret resultat för att utröna vilken påverkan musikalisk utbildning och musikaliskt intresse har för lyssnarens upplevelse av helhetsintrycket. I den ringa mängden fullständiga svar finns det dock en tydlig linje genom de exemplen som var lätta att definiera, medan de exemplen som behandlade något mer komplexa känslouttryck ledde till en viss splittring hos respondenterna.Samtliga musikaliska val som jag gjort i detta arbete har gjorts utifrån mina egna erfarenheter och utifrån den information som jag har tagit del av genom andra studier och undersökningar..

Storform är ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nå en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, måste pianisten genomgå en väg som är full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles särskild möjlighet att vara reflekterande, samt att äga sitt lärande. Det är en utmanande och livslång process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlärning av storform i pianospel är grundläggande i mitt arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Syftet med denna undersökning var att medelst egen inspelning och analys av tempoaspekter i inspelningar av första satsen ur Beethovens pianosonat nr 31 i Ass-dur, op. 110 bidra till ökad förståelse för agogik i musikalisk interpretation. För att besvara syftet formulerade jag forskningsfrågorna:1. Hur kan jag som interpret använda mig av andras inspelningar vid utformandet av min interpretation?2.