Va?r underso?kning handlar om hur man inom svenska musik- och kulturskolor arbetar med fo?rberedande musikundervisning och hur fo?rberedande undervisning har sett ut genom tiderna. Vi har underso?kt vilka ma?l skolorna har fo?r verksamheten, samt vad de anser vara fo?rberedande. Metoden har varit kvalitativa och strukturerade intervjuer.

Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Vår problemprecisering lyder; Hur reagerar barn under deras vilostund på förskolan till olika sorters musik? Finns det någon musik som är mer fördelaktig? Hur används musik under vilostunden på förskolan? Utifrån dessa meningar har vi gjort vår studie för att medvetandegöra musikens användning under vilostunden på en förskola. Litteraturen behandlar barns behov av vila och hur musik påverkar människan. Där har vi funnit att musik påverkar människor utifrån deras erfarenheter och känslor, även att harmonisk musik är mer fördelaktig till vila. Vi har intervjuat två förskolepedagoger och gjort sex observationer på barns vilostund på förskolan.

Denna C-uppsats handlar om musik som ett medel i undervisningen i årskurs F-6. Litteraturen tar upp en rad positiva inlärningstendenser och beskriver att musiken skall vara ett verktyg och sättas in i ett sammanhang. Vår kvantitativa enkätundersökning som är gjord i två skånska kommuner visar att 64,7 % använder musiken som ett medel i undervisningen minst en gång i veckan. Vidare gav vårt resultat en tydlig antydan att musiken fått en mer undanskymd roll än vad Skolverkets forskningsrapport tidigare visat. Användandet av musik som ett medel sjunker drastiskt i de högre årskurserna (åk 5-6) och de som examinerats 1991 eller senare använder till låg andel musiken som ett medel.

Syftet med denna studie är att undersöka om elevernas koncentration i de teoretiska ämnena påverkas av huruvida eleverna exponeras för musik under dagen eller ej. Genom observationer av tre klasser och intervjuer med fyra klasslärare har jag försökt att ta reda på om koncentrationsförmågan förbättras med hjälp av musik. Jag har räknat antalet koncentrationsrubbningar och jämfört resultaten från de dagar då eleverna inte utövar musik med de dagar då de gör det. Litteraturöversikten handlar om hur musik på olika sätt hjälper människan att utvecklas som människa och tidigare forskning som känns relevant för denna studie.       Några slutresultat som jag har kommit fram till är att majoriteten av eleverna drabbas av färre koncentrationsrubbningar under de dagar då inslag av musik förekommer.

Syftet med denna undersökning var att undersöka olika pedagogers uppfattning om vilka behov barn med koncentrationssvårigheter har och hur musik kan fylla dessa behov. Sex personer, fyra kvinnor och två män, intervjuades. De hade alla erfarenhet av både musik och barn med koncentrationssvårigheter. Intervjuerna varade i 30-60 minuter. Metoden var löst strukturerade intervjuer och samtalen tolkades på ett hermeneutiskt sätt.

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper..

I den här studien har jag undersökt hur förskollärare kan använda musik som ett pedagogiskt verktyg i barnens språkutveckling samt vilka likheter och samband som finns mellan språk och musik. Jag har undersökt fem förskollärares erfarenhet och tankar kring detta. I studien har jag intervjuat fem förskollärare som arbetar mycket med musik tillsammans med barn. Resultatet visar att musik och språk har mycket gemensamt, båda innehåller bland annat rytm, ton, klang dynamik och uttryck. Förskollärare använder musik, sång, rytm, rim och ramsor för att stimulera barnens språkutveckling.

Det är väldigt populärt att spela upp musik på YouTube. För flitigamusikanvändare finns en tydlig nackdel vid musikanvändning på YouTube, eftersom tjänsten ursprungligen är skapad för enbart hantering av videoklipp. I denna uppsats har det undersökts hur YouTube kan förbättras för användaresom nyttjar tjänsten till uppspelning av musik. Studien grundas på litteraturstudier och en förundersökning gjord på 34 personer, där 97 % använder YouTube till musiklyssning. Genom att tillämpa metoder somanvänts för studien har det blivit möjligt att ta reda på vad som värdesätts vid organisering och uppspelning av musik.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Text som utforskar och reflekterar över akustisk ekologi i musik och hur en kompositörs roll inom denna typ av arbete kan se ut..

Efter att jag har mött pedagoger som är verksamma inom förskolor som har känt sig obekväma under musikstunder ville jag undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och varför de tror att en del förskollärare gärna undviker att använda sig av musik. Jag fick även ett intresse för hur musik används på förskolor och vad förskollärare anser att barn lär sig under musikstunder.Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare förhåller sig till musik och om de använder musik som ett pedagogiskt verktyg för lärande i sin verksamhet. Studien genomfördes med kvalitativa enskilda intervjuer. Resultaten från beskriver hur förskollärarna själva förhåller sig till musik och att de tror att självförtroende, självkänsla och intresse påverkar de pedagoger som inte känner sig bekväma med att leda musikstunder. Resultaten redogör även för att förskollärarna använder musik i sin verksamhet och att barnen lärde och utvecklade sig på flera olika områden, bland annat socialt och motoriskt men störst fokus låg på språkutveckling..

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Abstract Elisabeth Johansson: Musik vid Siljans programutbud. En undersökning av kammarmusik och folkmusik i ett musikhistoriskt och kulturpolitiskt perspektiv. - Uppsala universitet, Musikvetenskap 1997. C-uppsats 60 p.Uppsatsen handlar om sommarfestivalen Musik vid Siljan. Den beskriver kultursituationen i Sverige när Musik vid Siljan startades 1969 och försöker sätta festivalen i ett kulturpolitiskt och musikhistoriskt perspektiv.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..