Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som kyrkomusiker kan tänka när jag fritt får välja musik till en begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på begravning och vad jag som kyrkomusiker kan tänka på när jag fritt får välja musiken till en begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik där solostämman kommer ?inifrån? musiken och musik som innehåller nedåtgående motiv passar som begravningsmusik..

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Studien visar att strategiskt arbete med musik för att bygga varumärkeskapital kan användas på många olika sätt för att stärka varumärket. Alla organisationer är olika och musik kan hjälpa varumärken att differentiera sig mot konkurrenterna. Att koppla varumärket till musik genererar ett starkare varumärkeskapital oberoende av hur stark kopplingen är till musiken, förutsatt att organisationen är medveten om att musik påverkar hur varumärket uppfattas. Att stegvis förbättra och utveckla användningen av musik i kommunikationen anser vi är av vikt då både den egna marknaden och musikindustrin kontinuerligt utvecklas. Att varumärket innehar en egen strategisk musikplattform som uppfattas trovärdig av marknaden, anser vi är det mest effektiva..

Titel: John Hellbom, en pop-produktion. En studie, om att lära sig en ny musikstil Seminariedatum: 30:e Maj, 2008 Kurs: ME1301, Kandidatarbete i medieteknik Författare: Ludvig Faleij Handledare: Patrik Vörén, Jennie Blomqvist och Jonny Faleij Nyckelord: Musik, musikproduktion, pop-musik Syfte: Jag ville undersöka och upptäcka en helt ny musikgenre och lära mig att producera den. Jag kommer även att starta ett eget företag och försöka sälja pop-produktionen till ett skivbolag. Resultat: Jag har lärt mig att producera pop-musik samt startat min egen firma. Framtida Undersökning: Jag kommer att fortsätta att upptäcka nya musikgenrer för att bredda mina musikaliska kunskaper. .

Abstract Lilje, Ramune & Nilsson, Jeanette (2008). Musik, språk och lärande. Intervjustudie av förskollärares syn på musik som metod för språkutveckling. Lärarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet handlar om hur förskollärarna på musik- och språkprofilerade förskolor resonerar kring musikens relation till språk. Förskollärarnas arbetsplatser ligger på tre mindre orter utanför Malmö. Syftet med examensarbetet är att belysa hur förskollärarna resonerar kring musik samt vilken betydelse musiken har för barns språkutveckling.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om pedagoger i förskolan använder sig av musik för att främja barnens matematikinlärning och i sådana fall på vilket sätt de gör det, eller om de använder sig av matematik och musik var för sig. I undersökningen medverkade fyra förskollärare och intervjuerna utfördes både enskilt och i par och vi utförde kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I arbetet tar resultatet av intervjuerna upp och kopplas till den valda litteraturen samt våra tankar kring arbetet med matematik och musik som en helhet. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna använder matematik och musik tillsammans, men ofta omedvetet. Dock har de en positiv inställning till ämnesintegrerat arbete..

Syftet med den här studien var att undersöka om och hur pedagoger använder sig av musik och rörelse i sin vardagliga undervisning. Vi undersökte även vad det är som kan påverka pedagogernas användning samt deras tankar kring hur musik och rörelse kan vara ett hjälpmedel vid inlärning. Vi gjorde vår undersökning på två skolor i Trelleborgs kommun och hade litteraturstudier till hjälp. Som underlag hade vi enkäter och intervjuer vilka vi gjorde en kvalitativ analys utifrån. Personerna i urvalsgruppen är pedagoger och verksamma i förskoleklass till skolår 6, de har blandade yrkesbakgrunder och erfarenheter.

Syfte: Att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten fysiskt och psykiskt pre-, peri- och postoperativt. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades som granskades, analyserades och sammanställdes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att musik i samband med operation påverkar patienten både fysiskt och psykiskt på flera olika sätt.

Syftet med min undersökning är att se hur lärare arbetar med ämnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre ämnen; musik, engelska och de samhällsorienterade ämnena. Vilka faktorer påverkar lärares användande av etnisk musik? Vilka vinster lärare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primärkälla. Svaren på intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Bakgrund: Höga ljudnivåer på postoperativa avdelningar har visat sig öka utsöndring av stresshormoner hos patienter. Med insikt om hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar patienten postoperativt, kan omvårdnadspersonalen försöka göra den postoperativa vården så angenäm som möjligt.Syfte: Att belysa musikens inverkan på postoperativa avdelningar ? ur ett patientperspektiv.Metod: Litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar som analyserats systematiskt.Resultat: Det framkom att musik kan användas som omvårdnadsåtgärd för att minska stress, oro och smärtupplevelse postoperativt. Patienterna upplevde att musik kan bidra till ett ökat välbefinnande och reducera upplevelsen av störande ljud.Konklusion: Omvårdnadspersonalen bör få ökad kunskap om musikens betydelse postoperativt ur ett holistiskt synsätt, då musik är en enkel och kostnadseffektiv omvårdnadsåtgärd.Nyckelord: Postoperativ, musik, omvårdnad, litteraturstudie.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik påverkar deras syn på musik som språkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar två huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn på musik som språkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt tidigare forskning och litteratur inom ämnet.

Det övergripande syftet med denna studie är att utveckla kunskap och få en ökad förståelse av musikskolan El Sistemas verksamhet i Sverige med utgångspunkt i en av El Sistemaskolorna i Göteborg. Det har varit av vikt att utforska huruvida El Sistemas arbetssätt och metoder är någonting utöver vad som kan sägas vara ?vanlig? musikundervisning i Musik- och kulturskola. Därför har det även varit väsentligt att sätta sig in i skolans bakomliggande idéer och förutsättningar. Studiens teoretiska ram är inspirerad av sociokulturell teori och genomförandet av etnografisk metod. Resultaten har dock främst framkommit genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och sex elever.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna.

Syftet med denna studie är att inom området klassisk sång undersöka hur fyra erfarna sångpedagoger förhåller sig till begreppen uttryck och självkänsla i sin sångundervisning. Syftet är också att undersöka hur sångpedagogerna upplever sina elevers mål. Studien är inriktad mot sångundervisning i de frivilliga skolformerna, från den kommunala Musik- och kulturskola till gymnasiet och folkhögskola, och är uppbyggd utifrån litteratur inom följande ämnen: personligt uttryck, självkänsla, drama integrerat med sång och ?varför sjunger jag?. I studien intervjuas fyra sångpedagoger med olika bakgrund och erfarenheter, två undervisar inom kulturskolan och två inom folkhögskolan.