Denna studie handlar om begreppet musikalitet och lÀrares uppfattningar av den problematik som Àr förknippad med musikalitet som fenomen. Syftet Àr att fÄ en större förstÄelse och kunskap om begreppet, och ocksÄ att ta reda pÄ hur tidigare forskning, lÀrares uppfattningar och grundskolans styrdokument förhÄller sig till problemomrÄdet. Intervjuer har genomförts med tre musiklÀrare frÄn Kulturskolan som undervisar i enskilda instrument och i klass. Deras svar har sedan jÀmförts och diskuterats med tidigare forskning och annan relevant litteratur. Musikalitet visar sig enligt den refererade forskningen och vÄra intervjupersoner finnas i tvÄ huvudsakliga former: Den ena formen av musikalitet innebÀr att man kan utöva musik genom till exempel instrumentspel och sÄng.

Ett lÄgtröskelboende vÀnder sig till individer med missbruks- och boendeproblematik dÀr intentionen Àr att erbjuda individen stöd i dennes alkoholproblematik samt en trygghet i boendet utan att stÀlla krav pÄ nykterhet. Studiens syfte var att undersöka fenomenet: upplevelsen av att bo pÄ ett lÄgtröskelboende utifrÄn ett brukarperspektiv, samt vad flytten till lÄgtröskelboendet har inneburit för de boendes livskvalitet. I analysen anvÀndes ett fenomenologiskt perspektiv med livsvÀrldsteorin som utgÄngspunkt. Resultatet visar studiens fenomen som existentiell samhörighet i alkoholmissbruk. Den delade alkohol- och boendeproblematiken gör att de boende upplever sig som jÀmlika med varandra, vilket ocksÄ skapar en kÀnsla av gemenskap och tillhörighet.

Music affects us humans. Marketing has long made use of music as a means to enable customers to identify with a brand, and thus increase sales. The Influence of music is obvious, but can you use this on students, and how effective is it to use in a classroom?I will answer the question: how does soft music provide reassurance/create a harmoniums learning environment at the beginning of a lesson?By observing how students react and behave to the playing of soft music. My aim is to create different strategies that teachers can effectively use to get students to ?jump in? to their lessons without wasting 5-15 minutes of class time.Professor Lennart Grosin conducts research into what is in Sweden called PESKO.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

NÀr jag började min utbildning till rockmusiker hÀr pÄ PiteÄ Musikhögskola och fick veta att det fanns en danslinje, har mitt intresse för musikens roll i dansen bara vÀxt. Det har inte heller blivit mindre efter att jag flyttade ihop med en dansare. Mina tankar har varit mÄnga om att fÄ göra ett projekt med dans, och inte dÄ ett projekt dÀr man lÀr sig befintliga lÄtar och sen spelar som det ska lÄta för att dansarna har gjort koreografier till dessa lÄtar. Utan att fÄ vara en del av hela processen, frÄn början till slut. Mitt intresse för att skriva musik Àr stort, och dÄ fÄ göra ett projekt dÀr jag fÄr skriva min musik för att styrka dansen.

Studien undersöker hur psykoterapeuter pÄverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter pÄ tre traumamottagningar har i denna studie varit föremÄl för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otÀnkbara exponeras psykoterapeuterna för nÀrgÄngna berÀttelser som ofta Àr mycket detaljerade beskrivningar om mÀnsklig grymhet, rÄhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter pÄ traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning Àr nÄgra exempel pÄ hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berÀttelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet pÄverkade det egna livet utanför arbetet.

Musikundervisningen pĂ„ högstadieskolorna skiljer sig vĂ€sentligt enligt en nationell utvĂ€rdering som skolverket genomförde 2003, bĂ„de betrĂ€ffande vilka kunskaper eleverna utvecklar samt lĂ€rares arbetssituation och förutsĂ€ttningar. Vilka faktorer Ă€r det som pĂ„verkar lĂ€rares sĂ€tt att bedöma kunskaper inom Ă€mnet musik? Är musikaliska kunskaper och prestationer överhuvudtaget mĂ€tbara och vilka metoder anvĂ€nder undervisande lĂ€rare sig av för att göra bedömningen likvĂ€rdig?Det övergripande syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka moment som verksamma musiklĂ€rare i grundskolans sista Ă„r betygssĂ€tter inom Ă€mnet musik. Finns det nĂ„gra moment som vĂ€rderas högre Ă€n andra vid bedömningen och isĂ„fall vilka? Vi kommer att med utgĂ„ngspunkt i teorier kring olika typer av kunskap, kunskapsbedömning samt lĂ€roplanen för den obligatoriska grundskolan, Lpo 94, genomföra kvalitativa intervjuer med fyra betygsĂ€ttande lĂ€rare.Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer tagit del av fyra verksamma musiklĂ€rares tankar kring bedömning inom musikĂ€mnet.

Beroende- och missbruksproblematik Àr ett vanligt förekommande arbetsomrÄde för socionomer och mÄnga arbetsmetoder har utvecklas inom behandling av missbruk/beroende. Ett arbetsverktyg som inte Àr etablerat i Sverige men som anvÀnds i andra lÀnder Àr musikterapi. Forskningen kring musikterapi Àr omdiskuterad och musik nÀmns inte i Socialstyrelsens metodguide för behandling av missbruk/beroende. Denna kvalitativt inriktade rapport undersöker hur musikverksamheter bedrivs inom missbrukarvÄrden och vilka erfarenheter som finns av den genom semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn SiS LVM-hemmen RÀllsögÄrden och RunnagÄrden samt med klienter pÄ RÀllsögÄrden. Resultaten redovisar att musikverksamheterna pÄ LVM-hemmen bedrivs som ett komplement till andra vÄrdande och behandlande insatser inom missbrukarvÄrden och att verksamheterna finns och uppkom pÄ grund av intresse hos klienter och personal.

Denna studie antar en sociokulturell ansats och har som syfte att undersöka hur barn och pedagoger musicerar tillsammans i den pedagogiska verksamheten. Genom videoobservationer pĂ„ en mĂ„ngkulturell förskola med tvĂ„ medverkande förskollĂ€rare, en barnskötare och 16 barn i Ă„ldrarna 1Âœ- 3 Ă„r har mina frĂ„gestĂ€llningar undersökts. Det som tydligt framkommer i denna studie Ă€r att musik i nĂ„gon form anvĂ€nds varje dag i den undersökta förskolans verksamhet och att sĂ„ngen Ă€r den aktivitet som framtrĂ€der starkast. Resultaten visar att pedagogerna anvĂ€nder sig av olika kulturella redskap under musikaktiviteterna, t.ex. kroppssprĂ„k och sprĂ„k.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tvÄ verklighetsbaserade Hollywoodfilmer, Pearl Harbor och World Trade Center, framstÀller det amerikanska folket samt dess fiender nÀr landet blir attackerat.VÄr studie Àr baserad pÄ en kvalitativ kritisk diskursanalys förankrad i hermeneutiken, Vi vÀljer ut tvÄ filmer som vi sedan granskar och analyserar.Analysen visar att trots filmerna skiljer sig i handling och nÀr de utspelar sig, sÄ har de mÄnga gemensamma faktorer. Det framstÄr som att USA blir oskyldigt attackerat eftersom det inte redogjorts i filmerna nÄgra bakomliggande faktorer till vad som hÀnt. Genom symboler, handlingar, musik och tal speglas en pÄtaglig amerikansk patriotism i bÄda filmerna, det amerikanska folket framstÀlls som hjÀltar, bÄde uniformsbeklÀdda och privatpersoner. Fienden Àr en anonym makt som publiken aldrig fÄr chans att identifiera sig med och framstÀlls som hjÀrtlös och kall genom musik, fÀrger och bildberÀttande..

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

Syftet med denna undersökning Àr att undervisa i musik och ensemblespel pÄ en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har pÄ internernas aggressiva beteende och destruktiva tÀnkande. Aktionsforskningen baseras pÄ teorin om att ensemblespel Àven Àr en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag Àr snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan anvÀndas i sÄvÀl trÀningen av interners samarbetsförmÄga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Syftet med examensarbetet har varit att, utifrÄn kvalitativt inriktade intervjuer, undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ sin professionella yrkesroll i musikaliska sammanhang. Med det sociokulturella perspektivet som teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet pÄvisar att respondenterna ser sÄng och musik som ett betydelsefullt verktyg i förskoleverksamheten. Genom den musikaliska kontexten kan de bÄde frÀmja och stimulera ett flertal delar av det enskilda barnets utveckling. Samtliga deltagare i undersökningen anser sÄledes att deras roll i sammanhang av det hÀr slaget Àr av stor vikt.Hur respondenterna ser pÄ sin roll och syftet bakom sÄngen och musiken i förskolan skiljer sig till viss del beroende pÄ om arbetet sker i en smÄbarnsgrupp eller storbarnsgrupp.

De senaste fyrtio Ären har fört fram innovationer i hur vi gör musik och det sÀtt som vi arbetar medefterbehandligen av musik. Den digitala framvÀxten har möjliggjort för program och produkter attutvecklas i syfte att förbÀttra och förenkla arbetsflödet för efterbehandlingen. Denna studiefokuserar pÄ anvÀndningen av surfplattor i arbetsflödet och om detta kan hjÀlpa en musiker iefterbehandlingen att föra fram sin estetiska vision. Vi har undersökt detta omrÄde genom attanvÀnda ett antal metoder. En semistrukturerad fokusgrupp med ett band utfördes i syfte att fÄÄsikter frÄn aktiva musiker och se hur de kÀnde angÄende möjligheten att efterbehandla sin egenmusik pÄ en surfplatta och se om de trodde att det var ett bra sÀtt för att arbeta fram sin vision.

Ett nytt musik- och teaterhus byggs vid Munksjön i centrala Jönköping. Dit ska SmÄlands Musik och Teater (SMoT) flytta sin verksamhet. Den nya byggnaden kommer att innehÄlla ett flertal scener varav tvÄ av dessa scener ska utrustas med ett automatiserat övermaskineri: Teaterscenen och Konsertscenen. De ska utrustas med samma system fast den senare i en mindre omfattande installation. Detta arbete innehÄller en studie av ett generellt system och en analys av dess delfunktioner.