Ett av dagens stora folkhÀlsoproblem Àr psykosomatiskt betingade besvÀr. Personer med dessa besvÀr Àr en vanlig patientgrupp hos sjukgymnaster inom alla olika omrÄden. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en sjukgymnastisk behandlingsmetod vid dessa besvÀr. En kvalitativ intervju dÀr data analyserades med hjÀlp av tematisk innehÄllsanalys utfördes för att besvara hur sjukgymnaster anvÀnder sig av BK i sitt arbete, samt upplevda resultat. Sex sjukgymnaster frÄn olika verksamhetsomrÄden med lÄng erfarenhet av Basal KroppskÀnnedom intervjuades.

Detta examensarbete bestÄr av ett utvecklingsarbete i tvÄ delar. Den första delen Àr en rapport av en studie med syfte att undersöka hur nÄgra pedagoger arbetar med musik som ett sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn pÄ musikens betydelse för barns lÀrande och sprÄkutveckling. Materialet bestÄr av enkÀter och undersökningsgruppen bestÄr av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger anvÀnder sig av sÄng i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sÄng och ramsor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. DÀremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill sÀga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet.

BakgrundMusikhistorien Àr pÄ inga sÀtt opÄverkad av den historiska utvecklingen i övriga samhÀllet. Den Àr en vÀsentlig del av olika tidsepokernas rÄdande kulturer. Skolan har en viktig roll i elevernas socialisationsprocess. Kan en manlig musiklÀrare anvÀnda sig av musik skriven av mÀn, framförd av mÀn och skriven ur ett manligt perspektiv, i en undervisningssituation och rÀkna med att han nÄr fram till alla elever? LÀmnar man inte per automatik halva klassen utanför eftersom musiken inte kan anknyta till deras upplevelsevÀrld, livsÄskÄdning eller vÀrdegrund.

I denna uppsats undersöks hur nÄgra musiklÀrare gÄr tillvÀga för att bygga en fungerande blÄsorkesterverksamhet i de musik- och kulturskolor de Àr verksamma. Vad lÀrarna anser om planering, vilka mÄl de har med verksamheten samt hur de arbetar för att uppnÄ sina mÄl Àr frÄgor som besvaras i uppsatsen. Resultaten diskuteras med utgÄngspunkt i teorier om samspel och ledarskap. Datamaterialet bestÄr av intervjuer med fyra musiklÀrare pÄ tre olika musik-/kulturskolor. TvÄ av skolorna finns i Sverige och en i Norge.

Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.

Syftet med följande studie Àr att klarlÀgga vilka vÀrden och skÀl som ryms bakom anvÀndningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av lÀsningens vÀrde i ett material bestÄende av halvstrukturerade intervjuer med tvÄ lÀrare och tvÄ elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) sprÄkutveckling och förmÄgan att fungera som samhÀllsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmÄga och kreativt tÀnkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största vÀrde i humanistiska förmÄgor som i flera delar gÄr utöver svenskÀmnets ramar. Vidare slÄs fast det angelÀgna i att det pÄ skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lÀrarutbildningens litteraturdidaktik bör prÀglas av mÄngfald..

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsÀttare om jazzmusik och dess estetik..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur musiker ser pÄ begrepp som ljudnivÄ, musikupplevelse och relationen mellan dessa. Underlaget för studien Àr sex intervjuer med musiker och ljudtekniker, med och utan hörselskador. Studien byggs pÄ sex kvalitativa intervjuer och Àr avgrÀnsad till att i första hand behandla detta inom musikstilar vilka Àr baserade pÄ trummor och bas ? pop/rock, jazz/blues.Studiens resultat visar att parametrar som t.ex. genre, lokal, ljudteknik, ljudtekniker och arrangör har inverkan pÄ det ljud och den ljudnivÄ som uppnÄs vid en konsert.Vidare redovisas respondenternas syn pÄ relationen mellan ljudnivÄer och musikupplevelse.

Titel Stimulerande lÀsning? - en studie om musikskaparnas syn pÄ Stim-magasinetFörfattare Johan MalmbergUppdragsgivare Stim (Svenska tonsÀttares internationella musikbyrÄ)Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap,Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG),Göteborgs universitetTermin Höstterminen 2011Handledare Jan StridAntal ord 14 485Syfte Att undersöka vad Stim-magasinet kan betyda för musikskaparnaMetod Kvalitativ metod, personliga djupintervjuerHuvudresultat Stim-magasinet skapar en ?vi-kÀnsla?, samtidigt som det ocksÄförmedlar en positiv bild av Stim. InnehÄllsmÀssigt Àr dÀremot Stim-magasinet, enligt de intervjuade musikskaparna, ointressant. Musikskaparna anser att Stim-magasinet blivit mer allmÀnt inriktat pÄ musik och tappat fokus pÄmusikskapande och upphovsrÀtt, vilket gör att tidningen inte kÀnns ÀndamÄlsenlig. Musikskaparna efterfrÄgar en djuparejournalistik som riktar in sig mer pÄ just musikskapande och upphovsrÀtt.

Syftet med studien Àr att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhÄllande har de till samhÀllets vÀrderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades pÄ film och Àgde rum i femÄrsavdelningar pÄ tre olika förskolor. BÄde planerade och spontana musikaliska aktiviteter stÄr i fokus. Undersökningen vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv med utgÄngspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi.

DennauppsatsÀrallmÀnochoffentlighandling.FörfattarenharupphovsrÀttenochuppsatsenfÄrintebegagnasannatÀnförenskiltbrukutanförfattarenstillstÄnd..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur bakgrundsmusik i grundskolan kan vara ett verktyg i pedagogiska verksamheter samt i sÄ fall vilken typ av musik.Studien tar upp om bakgrundmusik kan pÄverka ordningen i klassrummet och elevernas arbetsinsatser under sjÀlvstÀndiga arbetsformer. Studiens historiska utgÄngspunkt med bakgrundsmusikens framvÀxt beskriver hur mÀnniskors ordning och arbetsinsats kan pÄverkas pÄ olika sÀtt av den. Studien ÄskÄdliggör ocksÄ varför mÀnniskan pÄverkas fysiskt av bakgrundsmusik. Egen undersökning visar pÄ hur viss bakgrundsmusik fungerar i pedagogiska syften. Studien ger förslag pÄ egenskaper som bakgrundsmusik bör ha i pedagogiska verksamheter.Studien har genomförts via litteraturstudier, egen empiri och till viss del Internet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka och synliggöra nÄgra olika sÀtt att se pÄ musik som konst (eller icke-konst). Som metod har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med fem personer som, pÄ olika sÀtt och inom olika genrer, skapar musik eller ljudkonst. I intervjuerna har jag försökt ringa in de olika personernas syn pÄ konstbegreppet, pÄ musik i förhÄllande till detta begrepp samt pÄ deras eget skapande. Resultaten visar pÄ fem individuella synsÀtt och personliga definitioner av konst. Vilka intervjupersoner som delar varandras synsÀtt varierar mellan de olika frÄgeomrÄdena och nÄgra generaliserbara slutsatser gÄr inte att dra, vilket inte heller har varit mÄlet med undersökningen.

I Sverige dör de flesta mÀnniskor pÄ nÄgon form av institution, vilket innebÀr att palliativ vÄrd Àr en del av det vardagliga vÄrdarbetet. Studiens syfte var att belysa vÄrdarens möte med vuxna patienter med fokus pÄ vÄrdarens omvÄrdnadskvaliteter i palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vÄrd utvecklas mest positivt om vÄrdaren har ett professionellt förhÄllningssÀtt och om relationen Àr tillitsfull. Det professionella förhÄllningssÀttet genomsyras av vÄrdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vÄrdare och patient, bÄde verbal och icke-verbal.