Den hÀr uppsatsen undersöker lÀrarnas betydelse för musik- och kulturskolornas utbud och prioriteringar. Den undersöker ocksÄ deras attityder inom olika omrÄden som skulle kunna ha betydelse för dessa prioriteringar. Undersökningen Àr gjord enligt kvalitativ metod, genom intervjuer med instrumentallÀrare vid olika musik- och kulturskolor. Det Àr mycket som talar för att musiklÀrare uppfattar att de har ett stort inflytande över beslut som fattas inom musik- och kulturskolan. För det första upplever lÀrare att musikskolan sjÀlv har ett stort inflytande över sin verksamhet och att kollegiet bör vara en viktig grund för de beslut som tas.

Idén till det hÀr examensarbetet kom till i samrÄd med tvÄ förskolechefer som efterfrÄgat nÄgon som kunde skriva ett examensarbete inom Àmnet flersprÄkighet. Under ett möte uttrycktes ett intresse för kunskap om olika arbetsmetoder. Ur detta vÀxte min kvalitativa studie fram, dÀr jag har undersökt förskollÀrares erfarenheter kring arbete med sÄng och musik i förskolor med flersprÄkiga barn, samt hur detta arbetssÀtt ger effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollÀrare pÄ tre olika avdelningar. Resultatet av intervjuerna visar att sÄngen och musiken finns integrerad i förskolans arbete och att den bidrar pÄ olika sÀtt till sprÄkutvecklingen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur musiklÀrare tolkar mÄlen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar pÄ sin undervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur musiklÀrare anvÀnder sig av lÀromedel för att nÄ dessa mÄl. Bakgrunden till Àmnet Àr tankar som jag har haft angÄende musikundervisningen pÄ grundskolans lÀgre stadier och huruvida denna undervisning Àr likvÀrdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett lÀromedel i musik, skapat utifrÄn de nationella mÄlen i kursplanen, Ästadkommer en sÄdan likvÀrd utbildning? Mina forskningsfrÄgor syftar till att kartlÀgga anvÀndandet och behovet av lÀromedel i musik och dessutom till att förstÄ hur mÄlen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lÀrare.

Kubanen Leo Brouwers gitarrmusik ligger och kĂ€nns vĂ€ldigt bra och tillrĂ€ttalagd för gitarren. Vissa grepp och fraser ligger sĂ„ vĂ€l till att man frestas att tro att Brouwer kommit pĂ„ dessa utifrĂ„n greppmĂ€ssiga orsaker. Är det sĂ„? I sĂ„ fall, finns det andra ?gitarrklichĂ©er? som följer med nĂ€r han komponerar annan musik? Kort sagt hur pĂ„verkar instrumentet musiken, medvetet eller omedvetet? Dessa gitarristiska ?spĂ„r? har undersökts i Brouwers musik, bl.a. genom artiklar, avhandlingar och videos dĂ€r Brouwer sjĂ€lv uttalar sig om sin musik.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa högstadieelevers syn pÄ musiken som skolÀmne men Àven den musik  som man  spelar  eller  sjunger  pÄ  fritiden.  Resultatet  Àr  baserat  pÄ  ett  antal  enkÀter utlÀmnade till elever i Ärskurserna 7-9 frÄn tvÄ olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrÄn  ett  sociokulturellt  perspektiv  pÄ  lÀrande,  sÄsom  intelligenta  och  sprÄkliga  redskap, kommunikativa  redskap  samt  fysiska  verktyg  och  redskap.  UtifrÄn  dessa  har  sedan  slutsatsen  att elevers musicerande pÄ fritiden pÄverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolÀmnet musik.  Mycket  av  lÀrandet  i  musiken  bygger  pÄ  att  eleven  ska  kunna  behÀrska  olika  begrepp  och instrument, skillnader Àr att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur pÄverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som gÄr i musikskola och de som  inte  gör  det  Àr  en  frÄga  kring  kunskaper  i  att  spela  och/eller  behÀrska  noter  och  ackord. DÀremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att  nÄ  höga  betyg  i  musiken.  Andra  resultat  Àr  att  elevernas  uppfattning  kring  innehÄllet  i musikundervisningen  skiftar och  Àven om man gÄr  i  samma  klass och  fÄr  samma kunskaper  sÄ uppfattar eleverna kunskapen pÄ olika sÀtt..

  AbstractVictor Larsson: En minnesvÄrd, varaktigare Àn bronsen ? Om Hilding Rosenberg, musikhistorieskrivning och sex strÄkkvartetter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, C-uppsats 2006.In the late 1950s, Swedish composer Hilding Rosenberg composed a number of new string quartets ? nos. 7-12.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan pÄverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner dÄ eleverna arbetar individuellt. Med hjÀlp av en före- och efterdesign med tillhörande enkÀter och observationer, hoppades jag fÄ en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken pÄverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom tvÄ enkÀter hoppades jag att fÄ reda pÄ hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frÄgade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna pÄ musik under lÀxlÀsning och om de upplevde att det var lÀttare att koncentrera sig nÀr musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bÀttre och dÄ gÀrna lugnare och tystare.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka emotionella omvÄrdnadsbehov patienterna hade innan operation och hur sjuksköterskan pÄ bÀsta sÀtt kunde lindra dem. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar med dels en kvalitativ ansats (n= 5) och dels en kvantitativ (n= 10). Artikelsökningarna gjordes via sökmotorn ELIN och databaserna CINAHL och PubMED. Artiklarna var etiskt godkÀnda samt publicerade mellan 2000-2010 och skrivna pÄ engelska. De granskades med hjÀlp av granskningsmallar.

Bakgrund: NÀr en person drabbas av stroke pÄverkas Àven anhöriga. I samband med utskrivning fÄr anhöriga ofta bli vÄrdare för dem i hemmet. Eftersom de strokedrabbade familjemedlemmarna i olika utstrÀckning pÄverkats av stroken behöver de stöttning i det dagliga livet. Anhöriga blir nu vÄrdare till sin strokedrabbade familjemedlem, vilket medför en förÀndring i deras liv.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas levda erfarenhet av att vÄrda en strokedrabbad familjemedlem i hemmet i en vÀsterlÀndsk kultur. Antonovskys salutogena modell, kÀnsla av sammanhang utgör en teoretisk referensramen i detta arbete.Metod: En systematisk litteraturstudie med en analysmodell inspirerad av Friberg.Resultat: Analysen resulterade i tvÄ teman; förÀndringar i familjerelationen och förÀndringar i det egna livet.

Med detta examensarbete vill jag pÄ enklast möjliga sÀtt beskriva vad FMT-metoden Àr och hur den kan praktiseras. MÄlet Àr att sÄ mÄnga personer som möjligt ska fÄ en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för mÀnniskor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har Àven den sensoriska integrationen stÀrkts. .

Detta arbete syftar till att ge svar pÄ nÄgra av de frÄgor man som artist kan ha inför en skivlansering. Arbetet Àr av samtidsskildrande art med en historisk tillbakablick till varför vi idag stÄr dÀr vi stÄr nÀr det handlar om skivindustri, lansering, ekonomisk vinst och exponering för musik. Stor vikt har lagts vid att hitta fakta kring artistens ekonomiska förutsÀttningar i en tid dÀr de traditionella musikmedierna pÄ marknaden har fÄtt ge vika till förmÄn för nya. I mitt arbete har jag Àven intervjuat artister som idag stÄr inför samma val som jag sjÀlv angÄende lansering och analyserat intervjuerna i förhÄllande till aktuella artiklar i Àmnet. Av min undersökning kan jag bland annat dra slutsatserna att CD?skivan fortfarande har ett vÀrde pÄ marknaden, att man som artist bör göra nÄgot uppseendevÀckande vid en lansering för att sticka ut ur mÀngden samt att det kan vara av vikt att ha en klar bild av sin tilltÀnkta mÄlgrupp för att kunna skapa ett personligt band till sin publik..

Vid studioinspelning av pop- och rockmusik bearbetas musiken ofta i efterhand. Det gÄr att klippa i spÄren, skapa loopar, lÀgga pÄ instrumentspÄr i efterhand, lÀgga pÄ effekter och mycket mer. Ett lÄtarrangemang kan lika gÀrna skapas vid mixningsprocessen i studion som i replokalen. Detta kan skapa en problematik nÀr musiken sedan ska framföras pÄ konsert. Vad gör man till exempel nÀr en lÄt spelats in med Ätta pÄlagda gitarrspÄr i studioversionen, men bandet bara har en gitarrist nÀr den sedan ska framföras vid konsert? Jag har undersökt vilka problem och möjligheter som finns i ?översÀttningsprocessen? nÀr studioinspelad musik arrangeras för livekonsert.

SmÀrta pÄverkar livskvalitet negativt. Vid smÀrtbehandling uppstÄr ibland situationer dÄ farmaka inte Àr tillrÀckligt för att smÀrtlindra. DÄ Àr sjuksköterskans roll betydelsefull eftersom valet av smÀrtbehandlingsmetod ofta kan pÄverkas av sjuksköterskan. Kunskap om komplementÀra behandlingsmetoder och förmÄga att tÀnka holistiskt krÀvs av sjuksköterskan för att kunna ge en trygg och individanpassad behandling. AnvÀndning av avledning med komplementÀra metoder kan ge avslappning och följaktligen reducering av smÀrtintensitet.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta kÀllor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta kÀllor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framstÀllts, rock/hÄrdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framstÀlldes i varje genre.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.