Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ tvÄ olika verksamheter i södra SkÄne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvÀrderingar med patienten och vÄrdteamet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvÄrden. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgÄtt frÄn studiens syfte vid val av sökord och anvÀnt databaser som vÀnder sig mot medicin och hÀlsa. Vid analys av data anvÀndes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvÄrden. Studiens resultat pÄvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvÄrden fÄr mer funktionstrÀning Àn aktivitetstrÀning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte Àr klientcentrerade eller aktivitetsbaserade.

Abstract saknas..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Vi lever i en vÀrld i stÀndig förÀndring och det Àr inte lÀtt som lÀrare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄmusik och hur detta pÄverkar musikundervisningen. Undersökningen Àgde rum pÄtvÄ skolor, totalt intervjuades tre musiklÀrare och Ätta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lÀrarna intervjuades var för sig. RÄmaterialettranskriberades och utifrÄn denna empiri valde jag ut temaomrÄden som i sin turanalyserades.

Syftet med studien var att ur musiklÀrares perspektiv skapa en bild av elevers förutsÀttningar att uppnÄ kunskapskraven i musik i Ärskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklÀrare intervjuades i Àmnet. Intervjuerna transkriberades och utifrÄn lÀrarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehÄll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat Àr att elevers förutsÀttningar och resultat framför allt beror pÄ lÀraren och dennes förmÄga att skapa god undervisningsmiljö samt att lÀrarnas förutsÀttningar i form av tid, lokaler och musikutrustning pÄverkar vad som ingÄr i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnÄ kunskapskraven.

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstÄende jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgÄ frÄn aspekten ?musikaliskt svÀng? och anvÀnda mig av tre kriterier, som jag anser Àr av betydande karaktÀr för att ett stycke musik skall ?svÀnga?, i nÄgon mening. Dynamik, rytmik och timing Àr de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig sjÀlv.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Denna studie handlar om musikaktiviteter i förskolan och bygger pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer i verksamheten. Syftet Àr att fÄ ökad förstÄelse för förskolans arbete med musik och fÄ insikt kring vilken roll pedagogerna har för barnens musikaliska utveckling. Resultatet visar pÄ att musiken utgör en stor del i förskolan men pedagogerna saknar musikalisk utbildning, de eftersöker till viss del större kompetens genom bredare utbildning i lÀrarhögskolan. Resultatet visar att de planerade musikaktiviteterna styrs av pedagogerna och anvÀnds frÀmst som ett verktyg för social och sprÄkligutveckling. Jag har ocksÄ kommit fram till att barnen pÄ förskolan anvÀnder sig av musik i sin fria lek..

Varje Är insjuknar 30000 mÀnniskor i stroke i Sverige. Av dessa fÄr cirka 12000 mÀnniskor nÄgon form av afasi som innebÀr nedsatt sprÄkförmÄga och dÀrmed kommunikations svÄrigheter. Att kunna kommunicera Àr ett grundlÀggande behov som Àr direkt kopplad till individens sjÀlvförtroende och vÀlbefinnande. För att kunna etablera en god relation till patienten, behöver sjuksköterskan kommunicera pÄ ett bra och effektivt sÀtt. Det finns risker att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi inte blir det optimala som sjuksköterskan och patienten önskar pÄ grund av brister i kommunikationen dem i mellan.

Denna uppsats behandlar musik i politik, med fokus pÄ vilka politiska uttryck som gÄr att finna i Björn Afzelius texter. Med fokus pÄ albumet Innan tystnaden frÄn 1982, samt vad Björn Afzelius hade för syfte med dessa uttryck i sina texter. En deskriptiv kvalitativ metod utformad av Göran Arhne och Peter Svensson har anvÀnts till att avgrÀnsa mitt arbete. Detta frÄn Björn Afzelius alla texter, till texterna i ett utvalt musikalbum. För att identifiera de olika uttrycksÀtten sa har Plams hermaneutiska anvÀnts som verktyg för att fÄ fram musikförstÄelsens primÀrfunktioner i albumet.

Jag Àr av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och lÄtskrivare, men mÄnga av dem fÄr aldrig nÄgot genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt sÄ behöver man redan vara ett kÀnt varumÀrke som artist. Detta Àr kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagslÀget.Hur tar man dÄ sig fram som lÄtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frÄgestÀllningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum vÄren 2012, dÄ jag direkt konstaterade hur pass svÄrt jag tyckte det var, att fÄ folk att uppmÀrksamma albumet.Efter detta bestÀmde jag mig för att ta mig sjÀlv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med mÀnniskor som jag inte kÀnner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och fÄ nya idéer, kanske Àven byta stil helt, om sÄ skulle vara nödvÀndigt! Vilken var min stil? Jag bestÀmde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jÀmförelse med att skriva musiken pÄ egen hand.

BakgrundI den nya lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmÀrksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra bÄde innehÄll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest anvÀnds som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och vÀcker diskussion kring musik som lÀrandeobjekt i förskolan. I den nya lÀroplanen (Lpfö 98 rev.

UtifrÄn kraven pÄ kortare vÄrdtider Àr det av vikt att de arbetsterapeutiska insatserna som erbjuds personer som insjuknat i stroke överensstÀmmer med deras behov av aktivitetsförmÄga i hemmet. Syftet med studien var att beskriva personers erfarenheter av aktivitetsförmÄga i hemmet efter strokerehabilitering. En kvalitativ metod valdes. Deltagarna bestod av fyra kvinnor och fyra mÀn i Äldern 59-83 Är. Datainsamlingen genomfördes genom tvÄ fokusgrupp-intervjuer dÀr öppna intervjufrÄgor anvÀndes.