This thesis deals with the numerical 3D simulation of a four stroke, spark-ignited, internalcombustion engine, which is mounted on a high performance motorcycle. The work, carried outin collaboration with Politecnico di Milano and MV Agusta, focuses on the simulation of theintake, compression and expansion stroke, including combustion simulation, using an opensource CFD code.Simulation of internal combustion engines offers a great challenge in the field of CFD research.Moving boundaries of the solution domain, caused by the motion of the piston and valves, leadsto deformation of the computational grid, with decreasing quality of the solution as result. Basedon this, a previously developed mesh motion strategy was employed where a number of meshesare used to cover the whole simulation cycle. Within each mesh interval the internal cell pointsof the mesh are moved to account for the boundary motion of the piston and valves. This strategywas previously applied to simplified geometries as well as real engine geometries.

Syftet med denna studie Àr att genom semistrukturerade intervjuer ta reda pÄ hur musiken tillÀmpas i verksamheten pÄ tre förskolor och vad förskollÀrarna anser vara dess syfte. FörskollÀrare intervjuades med öppna frÄgor för att fÄ en mÄngfald samt personliga Äsikter. Resultaten bearbetades och strukturerades upp efter olika kategorier. Resultatet visade att samtliga förskollÀrare ansÄg att musik var en sjÀlvklar del i verksamheten som spred bÄde glÀdje och gemenskap. FörskollÀrarna var Àven eniga om att barn tillÀgnade sig kunskap genom leken.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklÀrare frÄn tre skolor behandlar Àmnena folkmusik och populÀrmusik i musikundervisningen pÄ högstadiet, samt hur undervisnigen pÄverkas av de olika ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lÀrarens utbildning och lÀromedel. Undersökningen och intervjufrÄgor har baserats pÄ ett citat frÄn den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populÀrmusik frÄn olika epoker. FramvÀxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsÀttare, lÄtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ om de föreligger skillander eller likheter i hur lÀrarna tar upp omrÄderna folkmusik och populÀrmusik, samt om dessa fÄr lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lÀrarna nÀr det gÀller folkmusik Àn inom populÀrmusiken.

Att tidsperceptionen Àr pÄverkbar har tidigare pÄvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen pÄverkar fartperceptionen, med hypotesen att nÀr interna taktgivaren gÄr snabbare uppfattas farten som lÀgre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfÀrd. Inga signifikanta resultat pÄvisades ifrÄga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan pÄ fartperceptionen. DÀremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart Ät beroende pÄ betingelsen.

SammanfattningBakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska pÄbörjas tidigt och vara mÄlinriktad. För patienter som drabbats av mild till mÄttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vÄrd pÄ strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvÀrderar ett förbÀttringsarbete dÀr tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell pÄ en strokeenhet.Syfte Syftet med förbÀttringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhÀndertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vÄrdtid pÄ sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, nÀrstÄende och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning frÄn sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till mÄttlig stroke.Metod FörbÀttringsarbetet utvÀrderades genom mÀtning av vÄrdtider och mÀtning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbÀttringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras nÀrstÄende, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal.

Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.

Detta examensarbete bottnar i att jag vill utforska beröringspunkter mellan vÀrmlÀndsk folkmusik och klassisk musik (konstmusik). Jag har kÀnt under delar av min studiegÄng, framförallt i början av den, att det har hÀmmat mig att hÄlla pÄ med bÄda. Jag har kÀnt att jag blandat ihop genrerna och dÀrför gjort stor skillnad pÄ dem för att urskilja dem. Detta arbete syftar till att Äterknyta genrerna till varandra och utforska var genrerna gÄr samman. Jag försöker hitta exempel dÀr ett bruk av bÄda genrerna gynnar spelet istÀllet för att det, som jag ibland har kÀnt det, hÀmmar det..

En venport Àr en dosa som opereras in under huden för att kunna anvÀndas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smÀrtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fÄtt en venport inlagd pÄ venportmottagningen. I syftet ingick Àven att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors upplevelser vad gÀller smÀrta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns nÄgot samband mellan information och smÀrta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrÄn en enkÀt. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 mÀn.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Personlighet och dess betydelse fo?r beteende har under la?ng tid varit ett lika aktuellt som va?lunderso?kt forskningsomra?de. Denna studie syftar underso?ka sambandet mellan personlighetsdrag enligt Five Factor Model och musikpreferenser i en svensk population. Resultaten fo?rva?ntas ligga i linje med tidigare studiers, vilka funnit vissa positiva samband bl.

Studiens intresseomrÄde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmÀklare. FastighetsmÀklare i Sverige Àr en yrkesgrupp som anvÀnder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bÀrbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förÀndrat yrkesgruppens arbetssÀtt och pÄverkat denna yrkesgrupp markant. Det hÀr gör att fastighetsmÀklaren Àr beroende av att tekniken fungerar och har behov av vÀlfungerande support vid uppkomna problem.

I grÀnslandet mellan notbild och ljudande musik, mellan dirigent, musiker och Ähörare finns nÄgot som inte gÄr att sa?tta ord pÄ. Det sker en ordlös kommunikation och ett eller flera budskap förmedlas. Ett nyskrivet verk. Egentligen skulle den första frÄgan vara 'varför?'.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka kÀnslor och associationer elever vid gymnasiets estetiska program fÄr vid lyssning av musik som Àr för tÀnkt för film, men utan bild. UtifrÄn att endast lyssna pÄ musiken vill jag se om elevernas tolkningar förefaller lika varandra och om det finns genusskillnader. Jag vill utforska musikens sÄ kallade ?koder? som styr vÄra sinnen mot en speciell riktning och pÄ vilka sÀtt den kan manipulera oss. Jag valde att spela upp fem delstycken (satser) av en komposition jag skrivit, avsedd att illustrera ett hÀndelseförlopp i form av en filmsynopsis.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.