Ett perfekt eller ett lyssnarvänligt uttal?
SFI och prosodi
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och ge en översikt över arbetsterapeutiska interventioner och effekten av dem för personer med stroke som rehabiliteras inom slutenvården. Datainsamlingen har skett genom en systematisk sökning av publicerade vetenskapliga artiklar. Författarna har utgått från studiens syfte vid val av sökord och använt databaser som vänder sig mot medicin och hälsa. Vid analys av data användes en arbetsterapeutisk processmodell för att klassificera vilka interventionsformer samt bedömningar som utfördes för personer med stroke inom slutenvården. Studiens resultat påvisar att personer med stroke som rehabiliterades inom slutenvården får mer funktionsträning än aktivitetsträning och att de flesta arbetsterapeutiska interventioner förmodligen inte är klientcentrerade eller aktivitetsbaserade. Ett annat resultat i studien påvisar att arbetsterapeuter inom slutenvården mest frekvent mäter personernas funktionsnivå på ett objektivt sätt. Vidare påvisas det i de flesta fall att effekten av arbetsterapeutiska interventioner på funktionsnivå inte visar någon signifikant skillnad. Andra studier har också kommit fram till att funktionsträning används mer frekvent som en arbetsterapeutiska interventioner. Det framkom även i andra studier att funktionsträning i de flesta fall inte visade någon signifikant skillnad. Det framkom i analysen av de vetenskapliga artiklarna att nästan alla arbetsterapeuter arbetade i team och författarna kan därför inte vara säker på om slutsatserna bara beror på de arbetsterapeutiska interventionerna. Genom denna studie får arbetsterapeuten en ökad förståelse i valet av arbetsterapeutiska interventioner samt bevara professionens kompetens. Denna studie inkluderar en vetenskaplig artikel från Sverige och därför behövs en vidare forskning inom detta område om hur det ser ut i Sverige.