This master?s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu?s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault.

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Den här fallstudien behandlar rollbildning i en specifik ensemble utifrån givna rollfunktioner. Våra informanter i ensemblen har utgjorts av en grupp folkhögskolestudenter. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av observationer. Bearbetningen av de inspelade observationerna har skett genom en transkribering och analys av denna. De viktigaste slutsatserna i vårt arbete har varit att det går att identifiera roller utifrån våra givna rollfunktioner och att det går urskilja ett mönster i rolltagandet.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att med hjälp av bakgrundsmusik med omkring 60 taktslag per minut, skapa en ur elevernas synvinkel förbättrad miljö för koncentration och studier i matematik. Studien genomfördes i en klass med 17 elever i skolår fyra. Samtliga elever deltog i undersökningen. Under sex veckor fick eleverna lyssna till bakgrundsmusik när de räknade självständigt under matematiklektionerna. I slutet av den sjätte veckan intervjuades eleverna angående hur de upplevt bakgrundsmusiken.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. ? Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? ? Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? ? Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? ? Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet.

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En närgången bild av en levande musikalisk process studerad från en inre kärna. Arbetet består utav denna text, tre konserter från våren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kärna, ögonblicksbilder från insidan av själva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Studiens syfte är att synliggöra de tankar, som tre musiklärare på tre olika skolor i företrädesvis år 6-9, har kring begreppet kreativitet och hur lärarna medvetet utformar sina lektioner för att ge eleverna utrymme för egen kreativitetsutövning. I syftet ingår också att lyfta fram hur lärarna främjar sina elevers kreativitetsutveckling och i hur stor utsträckning de anser det vara möjligt att åstadkomma med den tid, gruppstorlek och läromiljö de har att förfoga över. Studiens resultatdel bygger på kvalitativa intervjuer och har sammanställts, reducerats, koncentrerats och presenterats med utgångspunkt ur parallellt tänkande. Metoden innebär att informanternas åsikter inte särskiljs, för att finna likheter och skillnader, utan bildar tillsammans en gemensam kunskapsbank inom varje kategori. Intentionen med studien är att spegla nuläget i de tre grundskolorna, mot bakgrund av den alltmer intensiva forskning som pågår inom området kreativitetsutveckling.

Bakgrund: Under de år jag har arbetat som musiklärare har jag funderat mycket över hur vi musiklärare arbetar och med vilka förutsättningar. Är vi utrustade med det som krävs för att våra elever ska kunna utveckla de förmågor som läroplanen föreskriver?Under implementeringen av Lgr-11 har denna fråga ställts på sin spets ? hur klarar vi av att undervisa enligt denna läroplan? Har vi tillräckliga resurser? Är undervisningen likvärdig på landets alla grundskolor? När jag förra terminen gick Metodkursen stod det ganska snabbt klart för mig att det var just detta jag ville undersöka.Syfte: Syftet med min undersökning var att ta reda på hur förutsättningarna för grundskolans musikundervisning ser ut i förhållande till de förmågor som ska utvecklas enligt Lgr-11.Frågeställningarna var:? Vilka resurser krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor i musik enligt Lgr-11?? Hur ser de materiella förutsättningarna ut ? lokaler och utrustning?? Hur ser gruppstorleken ut?? Tillhandahåller skolorna de resurser som krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor i musik i enlighet med Lgr-11?? Vilka övriga faktorer kan påverka likvärdigheten?Metod: Jag valde att göra en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Detta för att nå ut till så många som möjligt och kunna få en större bild av ?läget i landet?.

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, både fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav såväl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag känner ett starkt släktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svärtan däri djupare.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att generera ny kunskap om förskolebarns musiklyssnande i ett lärandeperspektiv. Då det inte finns väldokumenterad metodologi för hur denna kunskap kan produceras har studien ett andra övergripande syfte, en metafråga: hur kan vi skapa pedagogiska situationer som ger oss tillgång till barns lyssnande på musik? Mer specifikt fokuserar studien på följande frågor: Hur svarar barnen på den pedagogiska utmaningen att redogöra för vad de hör när de lyssnar på musik? Hur kan pedagogiska situationer utformas så att forskare och även lärare får tillgång till barns lyssnande? Hur ter sig de pedagogiska praktiker som utvecklas härför i termer av inkludering och exkludering?Teori: Studien utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Då studien belyser olika aspekter utifrån musiklyssning i förskolan har stöd funnits i andra näraliggande perspektiv. Det specialpedagogiska perspektiv som används i studien, det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (Ahlberg, 2007), har samma teoretiska grund som utvecklingspedagogiken, då även den bygger på den fenomenografiska forskningsansatsen (Marton & Booth, 2000).

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet är att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pågår mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras på en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgående metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag använt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

This study examines how to translate digitally composed symphonic music to note script and how it gets readable and playable. With the help of professional musicians from the Norrköping Symphony Orchestra, teachers from Kulturskolan in Norrköping as well as other musicians, I have learned how I can improve each individual stem in my composition. I also learned how to write for a real musician. My score have been analyzed by composers and a conductor which have given me a more in depth insight into composing symphonic music.The theory section describes important MIDI aspects, score preparation and note editing techniques. Thereafter is a section about the symphony orchestra and its instruments? history and how the situation is today.

Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i lärares utbildning, undersöka om trumpetlärares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig åt vad gäller innehåll och arbetssätt. Undersökningen är genomförd med hjälp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lärare, i olika åldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lärarnas arbetssätt och innehållet i undervisningen var beroende av när man lät musiken komma in i bilden. De olika lärarna kunde också ?delas in? i två undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och återskapande. .