Debatten om den stigande arbetslösheten och det försvårande inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper är högst aktuell. Med det som bakgrund riktade vi in oss på gruppen, individer med nedsatt funktionsförmåga och på gymnasiesärskolan. Vårt syfte med studien är att analysera hur studie- och yrkesvägledare på gymnasiesärskolor arbetar med vägledningsprocessen. Frågeställningen lyder; Hur arbetar man som studie- och yrkesvägledare för att hjälpa elever med funktionshinder att lära sig hjälp till självhjälp? Används kreativa verktyg i vägledningssamtal för att underlätta processen och i så fall, vilka? För att besvara våra frågor valde vi att göra en kvalitativ undersökning med 7 olika studie- och yrkesvägledare.

Stress och träning är ett omdiskuterat fenomen bland människor, i media och i reklam i dagens samhälle. Allt fler människor studerar också på universitet och högskolenivå för att lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. På högskolenivå krävs det stor ambition av individen för att klara av de krav som finns. Vår studie vill öka förståelsen för hur unga högskolestudenter upplever stress samt hur deras fysiska träning kan vara ett verktyg för stresslindringen och identitetsskapandet. Socialpsykologiska teorier om identitetsskapande i ett senmodernt samhälle var utgångspunkten för att belysa fenomenet.

Genom detta examensarbete har ett webbaserat system utvecklats för hantering av ämnesinriktade diskussioner i realtid. Systemets funktioner skapades med hjälp av PHP som ett serverspråk medan JavaScript användes som ett klientspråk. HTML och CSS användes för att skapa systemet grafiska gränssnitt. Samt att datalagring uppnåddes med hjälp av en MySQL-databas. Författaren använde sig av olika verktyg för att utveckla systemet.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om förskollärare upplever att kompismassage har inverkan på barnens utveckling av social kompetens och i så fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollärarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som regelbundet använder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna upplever att kompismassage har inverkan på utvecklingen av barnens sociala kompetens. Vår slutsats är att kompismassage kan användas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet präglad av en helhetssyn på lärande..

Syftet med studien är att undersöka förskollärarens syn på användningen av surfplattor i verksamheten. Digitala verktyg så som surfplattor är ett aktuellt ämne att undersöka då det tar allt större plats i förskolornas verksamhet. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en förskolechef, alla på ett eller annat sätt involverade i användningen av surfplattor i förskolan. Tidigare forskning om digitala verktyg, lärande och dokumentation ligger till grund i uppsatsen. Även det teoretiska begreppet ANT (Actor Network Theory) kommer att belysas.

 Kreativitet är ett mycket omskrivet ämne, dock är området mycket smalt när det gäller ?kreativitetskonsulters? arbete. Syftet med denna uppsats är, att få en ökad förståelse för deras arbete med verktyg och metoder i kreativa processer, speciellt i idégenereringsfasen. Avsikten är att belysa deras upplevelser av svårigheter och fördelar med redskapen. Utifrån mitt syfte formulerades fem frågeställningar, som studien utgått ifrån.

Den här uppsatsen speglar ett examensarbete för Färggrossen i Nybro. Ett nytt måleriverktyg, närmare bestämt en lackpensel tas fram för yrkesmålare.Fokus för projektet har legat på användarstudier med hjälp av yrkesmålarna Thomas Molin och Mikael Brandén. Studierna har börjat med observationer utav arbetsprocess och hantering av verktyg, därefter uppföljande tester av skissmodeller.Två serier med skissmodeller tas fram för användarstudier och följs sedan upp med en förprototyp som detaljutvärderas. Resultatet blir ett verktyg med vinklat skaft som ska skapa en flexibel pensel för många olika grepp..

Uppsatsens syfte har varit att utvärdera genomförda lektioner med hjälp av en s.k. kompetensjournal, där man för anteckningar om sitt arbete och om sig själv för att utvecklas i yrket. Huvudfrågeställningen har varit att utvärdera om kompetensjournal är ett bra verktyg för att utveckla sig själv som lärare. Studien har skett under den sista VFU-perioden på gymnasielärarutbildningen. Två gymnasieklasser har varit själva kontexten som uppsatsskrivaren har befunnit sig i.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

I en allt mer digitaliserad värld och med ett vidgat textbegrepp, som ställer ökade krav påläsare och skribenter krävs nya verktyg för att stödja lärandet. Den här uppsatsen undersökervad en wiki, ett av många Web 2.0 verktyg, kan tillföra till ett skrivprojekt med genrenfaktatexter i fokus. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och är inspirerad avdesignforskning, en del av etnografisk forskningspraxis. Arbetet har begränsats till att följaen klass arbete under cirka två månader. Intresset har, förutom på wikins för- och nackdelar,legat på interaktionen mellan eleverna, lärarnas handledning och på det arbetssätt somlärarna designat för klassen.

SammanfattningBegreppet slöseri, av engelskans waste, är en term som i dagsläget saknar en klar och entydig definition inom mjukvaruutveckling. Denna rapport har skrivits vid Kungliga Teniska Högskolan i Stockholm och syftar att klargöra termen slöseri och vad den innebär men hjälp av olika projektledningsverktyg från IT-branchen. Det har framkommit att förtag sällan jobbar med en och endast en projektledningsmetod inom mjukvaruutveckling utan det blandas verktyg från olika metoder. Det är ofta brist på kunskap om valda verktyg och hur de ska användas samt vilka olika verktyg som kompletterar varandra eller ej är kompatibla med varandra. En ökad medvetenhet kring valda modeller och verktyg skulle leda till ökad effektivitet och minskat slöseri.

Enligt internationella mätningar framgår det att svenska studenter uppvisat ett sämre resultat i matematik än många andra av världens länder. Samtidigt som det kunnat konstateras att elevernas allmänna intresse för ämnet försvagats har sökandet efter alternativa metoder i ämnets undervisning blivit allt viktigare för att kunna få bukt på problemen. I denna studie undersöks hur gymnasielevers samt ämneslärarens attityd ser ut till användandet av multimediala animationer som läromedel i matematikundervisningen. Vidare utreds även hur animationer som läromedel kan utformas för att kunna bidra till en ökad inlärning. I studien har en enkätundersökning, en intervju samt en observation genomförts i syfte att mäta attityderna till mediet.

I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Studiens syfte har varit att, utifrån ett lärarperspektiv, bidra till ökad kunskap om hur IKT används i textilslöjden och hur förutsättningarna för detta ser ut. Avsikten var främst att ta reda på hur lärare använder sig av de resurser som finns på skolorna och i sina klassrum men även vad de skulle önskat att de hade tillgång till. Studien gjordes på några mellan- och högstadieskolor runt om i Sverige och datamaterialet insamlades genom kvalitativa intervjuer med fyra stycken verksamma textillärare. Fokus i intervjuerna var att finna positiva och/eller negativa aspekter med digitala verktyg i textilslöjden, hur lärares undervisning förändras, samt om slöjdens arbetsprocess förändras vid arbete med digitala verktyg. Resultatet visade att de intervjuade lärarna använde sig av IKT olika mycket men har många liknande tankar kring att det är tidssparande, inspirerande och utvecklande för eleverna att arbeta med i olika sammanhang.