I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Syftet med magisteruppsatsen Àr att undersöka om filminstruktioner ur ett pedagogsikt hÀnseende Àr bÀttre eller Ätminstone upplevs som bÀttre Àn andra typer av instruktioner. För att fÄ svar pÄ det har mina frÄgestÀllningar varit: Hur fungerar utbildningsfilm kopplat till QR-kod i industrin som verktyg för lÀrande? Hur upplever arbetarna olika typer av instruktioner? Vad krÀvs för att filmade instruktioner kopplade till QR-kod ska fungera som ett medel för lÀrande i industrin? Hur ser arbetarna pÄ kombinationen av QR-kod och video som instruktionsform? De metoder jag anvÀnde var av kvalitativ karaktÀr och bestod av observation, intervjuer, analys av filmade testningar samt experiment.Det finns för- och nackdelar med alla instruktionsformer och uppgiftens utformning, svÄrighetsgrad eller riskgrad styr preferens. Arbetarna i min undersökning föredrar filmade instruktioner pÄ grund av deras effektivitet, multimodalitet, individualisering samt tillgÀnglighet till expert. Försökspersonerna upplever dock att tekniken tar tid.

Arbetet handlar om barn med koncentrationssvÄrigheter. VÄrt syfte Àr att fÄ fördjupade kunskaper om barn som har det svÄrt att koncentrera sig i klassrumssituationen. Vidare vill vi fördjupade kunskaper om förebyggande och ÄtgÀrdande handlingar för att bygga upp ett bra klassrumsklimat. De frÄgestÀllningar vi behandlar Àr vad koncentrationssvÄrigheter Àr, hur det yttrar sig samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda dem. Metoderna som vi anvÀnt oss av Àr observationer, intervjuer och litteraturstudier.

Introduktion/bakgrund: Sjukgymnaster arbetar med rörelse som huvudsaklig metod för att frÀmja hÀlsa och minska ohÀlsa. Det finns olika hjÀlpmedel för sjukgymnaster att utforma trÀningsprogram exempelvis genom skriftliga instruktioner/ illustrationer eller med hjÀlp av datorbaserade övningsbanker. Informations- och kommunikationsteknik har tillsammans med televÄrd utvecklats de senaste 20 Ären. Det har inte bedrivits studier angÄende sjukgymnasters arbetsmetodik vid konstruktion av trÀningsprogram eller deras anvÀndning och instÀllning till IKT/ televÄrd inför framtiden. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka verktyg som primÀrvÄrdssjukgymnaster anvÀnder idag, deras tillfredstÀllelse med dessa samt deras attityd till nya innovativa lösningar i och med utvecklingen av IKT/ televÄrd vid utformning av trÀningsprogram.

FolkhÀlsa berör mÄnga samhÀllsomrÄden och dÀrför Àr det av vikt att mÀnniskor i olika yrkeskategorier Àr medvetna och vÀl insatta i sin arbetssituation och dess inverkan pÄ hÀlsan. Jordbruksyrket Àr rankat som ett av de tre farligaste yrkena och dÀrför beslutade regeringen att ett projekt vid namn SÀkert Bondförnuft skulle startas. Projektet koncentrerades till att fÄ lantbruksföretag att vidta ÄtgÀrder som leder till förbÀttrad sÀkerhet i företaget. PÄ Lantbrukarnas riksförbund, LRF arbetar handledare som informerar lantbrukare om de arbetsmiljöproblem som finns genom utbildningen SÀkert Bondförnuft.Syftet med studien Àr att studera LRF:s handledares uppfattningar av lantbrukares riskmedvetenhet i deras arbetsmiljö. DÀrutöver studeras hur handledarna upplever lantbrukarnas mottaglighet av information gÀllande sÀkerhet i arbetsmiljön som tillÀmpats pÄ kurstillfÀllena inom projektet SÀkert Bondförnuft.DÄ intresset lÄg i att ta reda pÄ handledares uppfattningar valdes kvalitativ ansats med intervjuer av fem handledare som insamlingsmetod.

Syfte: Hur uppfattar elever att lÀrare anvÀnder datorn i undervisningen?Teori: Med en-till-en, den personliga datorn utmanas det traditionella lÀrandet. Ett digitaliserat lÀrande innebÀr att lÀrarna ska planera för lÀrande och inte för undervisning (Kroksmark, 2012).Metod: En kvalitativ intervjumetod, ostrukturerad intervju, anvÀndes för att samla in resultatet, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom: datorn i undervisningssammanhanget, instruktioner frÄn lÀrare, elevernas interaktion med en-till-en och slutligen lÀrares bedömning av elevarbeten. Resultat: Studien visar att eleverna uppfattar att lÀrarna anvÀnder datorn till att visa film, visa Key-Notespresentationer vid genomgÄngar.

Instruktioner har syftet att förmedla ett arbetssĂ€tt eller utförande av en uppgift som anvĂ€ndaren sen tidigare inte Ă€r bekant med. För att instruktionen ska vara framgĂ„ngsrik krĂ€vs dock att den utformas pĂ„ ett sĂ€tt som gör den enkel att anvĂ€nda och att tolka korrekt. Större efterfrĂ„gan pĂ„ kundanpassning och krav pĂ„ flexibilitet gör att tillverkande företag i allt större omfattning behöver effektiva metoder för att ta fram instruktioner.PĂ„ uppdrag av PartnerTech i Åtvidaberg genomfördes under vĂ„rterminen 2014 ett examensarbete inriktat mot att underlĂ€tta framtagning och revision av instruktioner. Vilka presentationsformer som bĂ€st stödjer anvĂ€ndaren var ocksĂ„ del av det huvudsakliga mĂ„let. Utöver det önskades Ă€ven en metod för att kategorisera produkter efter monteringskomplexitet, vilket skulle underlĂ€tta fördelning av personal.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar begriplighet och anvÀndbarhet i texter som ska an­vÀndas som stöd för handling. Ett delsyfte Àr att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas pÄ ett textanalytiskt sÀtt. Materialet för studien Àr tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modellÀsningen, alltsÄ hur texterna kan an­vÀn­das och hur de signalerar hur de Àr tÀnkta att anvÀndas.

I detta arbete Àr syftet att ta reda pÄ hur arbete med lappteknik i grundskolan kan genomföras. TextillÀrare har tillfrÄgats om hur de arbetar med lappteknik ute i grundskolan och varför de gör pÄ det sÀttet. Sedan har undersökts vad det finns för positiva och negativa yttringar med att arbeta med lappteknik och om lÀrarna arbetar med en progression i lappteknik och hur den ser ut i sÄdana fall. Arbetet syftar Àven till att ta reda pÄ om eleverna behöver nÄgra förkunskaper och vilka i sÄdana fall. I uppsatsen bearbetas ocksÄ inlÀrning och instruktioner i skolan och med anledning av detta har lÀrare tillfrÄgats om vad de anser Àr vÀsentligt nÀr ett sjÀlvstudiematerial i lappteknik ska tillverkas samt om det finns bra instruktionsmaterial att tillgÄ i lappteknik.

Den kvalitativa studiens syfte var att beskriva och förstÄ barns kommunikation och interaktion vid anvÀndning av iPad. Observationer har skett pÄ tre olika förskolor som aktivt anvÀnder iPad i sin verksamhet. Studien har utgÄtt ifrÄn sociokulturella teorin om att barn lÀr av varandra i interaktion. I studiens resultat har det framkommit att barn interagerar nÀr de satt flera barn runt gemensam iPad. Det framkom ocksÄ att en interaktion sker barn- iPad dÄ barn vid flera tillfÀllen verbalt kommunicerade med appen. Kommunikationen runt iPaden gick genom det styrande barnet bÄde verbalt och icke verbalt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka instruktionsformer och arbetssÀtt som fungerar i slöjden. De didaktiska lÀromedlen i slöjden Àr fÄ och nÀstan inga alls och för att studien skulle gÄ att genomföras tillverkade jag ett eget lÀromedel med olika instruktionsformer ? digitala filmer, skriftligt och muntligt, i formen av ett gestaltande examensarbete. Med studien vill jag undersöka instruktionsformernas för- och nackdelar till att vÀgleda och underlÀtta elevernas kunskapsinhÀmtning till ett sjÀlvstÀndigt elevarbete i slöjden. LÀrarens tid i slöjdsalen begrÀnsas av att ge eleverna stöd till att nÄ kunskapsmÄlen. Genom att ta in de digitala hjÀlpmedlen i slöjden i form av datorer, iPads och smartphones förÀndras slöjdlÀrarens arbetssÀtt frÄn instruktör till handledare.

I uppsatsen analyseras tvÄ tekniska manualer och deras översÀttningar. I fokusstÄr texternas imperativa funktion och hur texterna har anpassats tillmottagarna. Analysen omfattar sÀttet pÄ vilket instruktionerna presenteras ochvilket tilltal som anvÀnds i manualerna samt vad som hÀnder i översÀttningenav dessa och vilka följderna blir..

FentanylplÄster har sedan 1995 anvÀnts för smÀrtlindring hos i första hand patienter med kroniska cancersmÀrtor. Den transdermala administrationen innebÀr flera fördelar för patienten, bÄde praktiskt och biverkningsmÀssigt. För att en fullgod smÀrtlindring skall uppnÄs under de 72 timmar plÄstret sitter pÄ huden krÀvs det att beredningen Àr överladdad, d.v.s. innehÄller mer lÀkemedel Àn vad som tas upp av patienten. Fentanyl Àr en stark opioid som Àr beroendeframkallande och begÀrlig för missbrukare.

Denna studies syfte Àr att synliggöra vilket förÀndringsarbete som sker inom den kommunala verksamheten nÀr organisationer gÄr frÄn en hieraktiskt organisationsstruktur till en processinriktidad organisation. Studien genomfördes i en svensk kommun och fallstudie anvÀndes som metod. Den data som samlades in bestod av intervjuer av individer involverade i projektet, dokumentation och egna observationer. Analysen som gjordes pÄ fallstudien utgick frÄn fyra olika förÀndringsperspektiv. Genom perspektiven kan djupare förstÄelse skapas för det som hÀnder i en organisation i förÀndring.