Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur kemikalier hanteras ombord pÄ en svensk passagerarfÀrja. FrÄgestÀllningarna koncentrerades pÄ produkt- och metodval, kommunikation och tillÀmpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besÀttningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besÀttningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna pÄ dÀcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att pÄverka arbetssituationen vad gÀller hantering av kemikalier till skillnad frÄn informanten pÄ intendenturavdelningen som enbart hade begrÀnsad möjlighet att pÄverka.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Detta examensarbete utförs pÄ en av tillverkningslinjerna pÄ Kraft Foods AB vid tillverkningen av produkten Noblesse. Huvuduppgiften Àr att i samrÄd med operatörer och produktionstekniker ta fram ett verktyg för att kunna stÀrka kompetensen vid tillverkningen. Detta verktyg ska skapas i form av anvÀndarvÀnliga instruktioner samt en utbildningsplan för de arbetsmoment som utförs pÄ Noblesselinjen. För att öka kvaliteten i produktionen och göra den mer effektiv ska arbetsmoment vid linjen standardiseras. Arbetet initieras med en fallstudie dÀr det dagliga arbetet runt linjen följs.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Interventioner som hÀlsofrÀmjande insatser ger organisationer möjlighet att hindra stress och ohÀlsa hos anstÀllda. Genom interventioner kan kunskap förmedlas som ger de anstÀllda verktyg att tillsammans arbeta för en bÀttre arbetsmiljö i verksamheten. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur chefer och medarbetare i tvÄ separata verksamheter inom offentlig sektor (socialtjÀnst och specialskola), upplever en arbetsmiljöintervention. Syftet Àr ocksÄ att studera om interventionens medförda kunskap upplevs ha nÄgon inverkan pÄ individerna sjÀlva och pÄverkan pÄ deras dagliga arbete. Studien baseras pÄ kvalitativa frisvar frÄn enkÀter insamlade under en intervention inom offentlig sektor dÀr cirka 480 personer deltog.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp pÄ 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 pÄ ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fÄtt sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lÀrare och de har med hjÀlp av dem och skriftliga instruktioner i lÀroboken Svenska A, dÀr kÀlltexten Samarbeta för att överleva har hÀmtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts.Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nÀmns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjÀlp av diagram som sedan kommenteras. NÄgra av dragen har eleverna anvÀnt sig av utan problem, sÄ som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krÀvts om man hÄrdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text sÄ att majoriteten av innehÄllet Àr egenformulerad text.Som slutsats ges rÄd om att eleverna behöver fÄ hjÀlp och tid att trÀna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de sjÀlva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillrÀckligt omskrivet för att vara refererande text. .

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svÄrt för elever att följa de instruktioner de fÄr anvÀnda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjÀlpmedel som elever fÄtt ge sin respons pÄ och dÀrmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. FrÄgestÀllningarna har varit: Vad kan vara svÄrt för elever att förstÄ i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lÀttare att förstÄ? Hur ska ett hjÀlpmedel konstruerat utifrÄn mina antaganden och analyser bli en tillgÄng för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klÀdsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstÀmmighet mellan analysen av klÀdsömnadsistruktioner om vad som kan vara svÄrt för elever och vad de sjÀlva anser Àr svÄrt.

Lean Production Àr ett sÀtt att möta efterfrÄgan som krÀver flexibilitet, korta ledtider och kundorderstyrning. Detta i sin tur bygger pÄ en rad olika arbetssÀtt som syftar till att jobba pÄ det för tillfÀllet bÀsta kÀnda sÀttet. För att uppnÄ detta har instruktioner en viktig funktion för att tydliggöra en standard som förbÀttrar kvalitet, effektivitet, sÀkerhet och ergonomi. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur instruktioner ska utformas för att uppnÄ ett standardiserat arbetssÀtt. Vi har anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer och fallstudier.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

I denna studie har insamling av referensdata över sprĂ„kförstĂ„else hos treĂ„ringar med typisk sprĂ„kutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet SofialĂ„dan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) anvĂ€nts. SofialĂ„dan bygger som flera andra sprĂ„kförstĂ„elsematerial pĂ„ den s.k. act-outmetoden dĂ€r man lĂ„ter barnet agera med föremĂ„l efter en given instruktion. Med hjĂ€lp av föremĂ„len i SofialĂ„dan bedöms barnets förmĂ„ga att identifiera grundfĂ€rger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremĂ„lenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Syftet med studien Ă€r att Ă€r att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, anknytningsstilar och personlighets drag sĂ„ som temperament och karaktĂ€r Ă€r hos personer diagnosticerade med Asperger jĂ€mfört med personer som inte har nĂ„gon diagnos. Ett annat syfte Ă€r att studera samband mellan emotionell smitta, anknytningsstilar samt personlighetsdrag sĂ„som temperament och karaktĂ€r. ÅttioĂ„tta försökspersoner deltog i enkĂ€t studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade nĂ„gon diagnos, i enkĂ€ten fick de svara pĂ„ 293 pĂ„stĂ„enden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktĂ€rsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.

Syftet med detta projekt Àr att fÄ en bredare förstÄelse för hur en policyimplementering gÄr till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie pÄ ett företag genom att intervjua anstÀllda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att fÄ tips och vÀgledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnÄ med policy pÄ organisationen. Dessutom har jag mÀrkt att det inte stÄr beskrivet hur man har tÀnkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sÀgs vara att ledningen inte har bestÀmt vikten av policytillÀmpningen.