Med detta examensarbete vill jag på enklast möjliga sätt beskriva vad FMT-metoden är och hur den kan praktiseras. Målet är att så många personer som möjligt ska få en klar bild av detta. Jag har valt att skriva om huruvida FMT kan fungera som rehabilitering eller habilitering för människor med stroke eller CP-skada. Min slutsats blir att genom emotionell, kognitiv och perceptuell stimulans i FMT-metoden har motivation skapats för motorisk utveckling, och till följd av detta har även den sensoriska integrationen stärkts. .

Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning är Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsättningar, varav muskuloskelettala problem är vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felställningar i fötter och händer. Sjukgymnastens roll i habilitering av personer med DS är att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmågan samt stärka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanställa insatsernas evidens och effekt.

Denna studie är inriktad mot motorisk träning och utveckling hos förskolebarn. Studien syftar till att besvara frågeställningen:Hur påverkas den motoriska förmågan hos elever i en förskoleklass av en undervisning i idrott & hälsa som inriktas mot de grovmotoriska grundformerna?Frågan besvaras genom att jämföra den motoriska förmågan hos två grupper förskolebarn. En försöksgrupp, där undervisning präglas av motorisk träning med inriktning mot de grovmotoriska grundformerna och en kontrollgrupp där verksamheten leds av ordinarie lärare och där observationsresultat visar att få motoriska moment är inkluderade.Motivet bakom studien utgår ifrån förskolebarns särskilda behov av motorisk träning och stimulering samt skolans uppdrag att eleverna i skolan; ?utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning? (Lpo 94).Inför studien lät vi båda grupperna genomföra en rad olika motoriska tester, vilka skapade ett dataunderlag som utgångspunkt.

I Sverige har ca 69% av befolkningen någon gång upplevt ländryggssmärta. En nedsatt bålstabilitet och motorisk kontroll i ländryggen kan vara en anledning till ländryggssmärta. En potentiellt verksam träningsmetod skulle motorisk kontrollträning med marklyft kunna vara då en stor aktivering av musklerna i bålen som samverkar för stabilitet i ländryggen krävs för ett korrekt utförande. För att skildra individers djupare upplevelser är en kvalitativ ansats att föredra vid vetenskaplig forskning. Syfte: Syftet med studien har varit att beskriva upplevelsen och erfarenheten av att träna högbelastande motorisk kontrollträning med marklyft hos individer med perifiert medierad ländryggsmärta.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, där litteraturgenomgången lyfter fram miljöns påverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk träning samt motorisk utveckling utifrån ett holistiskt (utveckling utifrån helheten) synsätt. Syftet med undersökningen är att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, då vi ställer icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar på profilerade förskolor inom friskvård, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger där undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser på grovmotoriken och hur de lägger upp verksamheten för att främja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lärandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, Rev., 2010) beskriver att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning, samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Mitt syfte med detta examensarbete är att beskriva förskollärarnas uppfattning om den motoriska träningens betydelse i förskolan. De två frågeställningar som jag sökte svar på var: I vilka avseenden uppfattar pedagoger att den motoriska träningen har betydelse? Finns det skillnader i uppfattningen mellan pedagoger i förskolor som jag vet arbetar aktivt med motorisk träning och de som jag inte vet hur mycket de arbetar med motorisk träning. Studien utgår från en kvalitativ forskning ansats, intervjuer användes som informationsinhämtande metod, för att få ta del av förskollärarnas uppfattningar, erfarenheter och tankar.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.Frågeställningar1. Hur många barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC?2. Hur många barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.

Sedan en tid tillbaka har en kommun i Stockholmsområdet infört motorisk screening för samtliga barn i förskoleklass. Syftet med föreliggande studie var att undersöka tio pedagogers uppfattningar och upplevelser av denna screening. Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv genomfördes kvalitativa intervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att pedagoger upplever motorisk screening som meningsfull samt att de ser ett starkt samband mellan barns motoriska färdigheter och deras skolprestationer. Det framkommer även tydligt att pedagogerna i föreliggande studie delar kommunens strävan att det är betydelsefullt att tidigt upptäcka barn med motoriska svårigheter och erbjuda dem rätt stöd och åtgärder.

Rapporter från bland annat skolverket visar att barn i dagens samhälle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhällsproblem. Eftersom barnen är en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter även fram sambandet mellan hälsa och inlärning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk träning och syftet med detta är att erhålla och delge en ökad kunskap och förståelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk träning. För att uppnå detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Goda möjligheter till rörelse och medveten motorisk träning skapar goda möjligheter för barn att utveckla motoriska färdigheter, vilket kan leda till bättre skolprestationer. Forskning visar att dagens stillasittande aktiviteter så som tv, surfplattor och datorer m.m. har negativ inverkan på hälsan och kan leda till en rad olika negativa hälsoeffekter. Denna studie fokuserar på pedagogers medvetenhet, syn och kunskap angående barns motoriska utveckling samt hur de arbetar för att stimulera förskolebarnen till att utveckla goda motoriska färdigheter. Metoden som använts i undersökningen är semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare.

Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken utsträckning organiserad motorisk träning bedrivs i skolan för elever i åldrarna 9-12 år. I detta syfte har ingått att ta reda på hur idrottslärare ser på motorisk träning i ämnet Idrott och hälsa för barn i åldrarna 9-12 år. Våra frågeställningar har varit följande:1. Är motoriken viktig när idrottslärarna planerar sina idrottslektioner?2.

Projektet har undersökt om medveten motorikträning ger några eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmåga kan för-bättras under denna relativt korta tidsperiod. Två barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraåringar och en grupp med femåringar, Under pro-jektets gång hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som ägnades åt medveten motorikträning med fokus på momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfället observerades barnen med utgångspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration från MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motorikträning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska färdigheter när det gäller att springa och hoppa.

År 2003 reviderades Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. Utifrån våra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans ämnen för att skapa förutsättningar som stärker barnens förmåga att lära och utvecklas. Vår studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn på hur motorisk färdighet påverkar barnets läs- och skrivinlärning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gällande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns läs- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhåller sig till barns motorik i relation till läs- och skrivinlärningen.För att besvara vårt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen på betydelsen av motorisk träning för barns läs- och skrivinlärningen.Alla tre ansåg att motoriken i någon form hade betydelse, men i vilken utsträckning där gick informanternas åsikter isär..

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.