Denna studie tar sin utgångspunkt i begreppen Motivation och prestation kopplat till en mål-och resultatstyrd skola. Syftet med studien är att belysa hur lärare arbetar för att motivera eleverna i skolan samt vilka redskap de har till sin hjälp. Vidare vill vi också lyfta fram hur lärare uppfattar att skolans resultatstyrda mål påverkar elevers motivation och förmåga att prestera. Som grund för studien ligger en kvalitativ undersökning där intervjuer med fyra verksamma lärare har gett oss empiriskt material.Resultatet visar att det finns ett flertal faktorer inom skolan som påverkar elevens studiemotivation. Dessa faktorer tycks lärare vara medvetna om och det verkar vidare som om lärare arbetar med hänsyn till dessa.

Psykologiska färdigheter är av betydelse för idrottares prestation och utveckling, vilket alltmer uppmärksammats inom idrottsvärlden. Vikten av att inkludera psykologiska färdigheter i utvecklingsarbetet med idrottare betonas. Studiens syfte var att deskriptivt undersöka motivation, känsloreglering, självreglerat lärande, rädsla för att misslyckas samt Psychological characteristsics of developing excellece hos simmare samt om variationen i deras prestation kunde förklaras av någon av dessa psykologiska färdigheter. Deltagarna i studien utgjordes av 87 simmare mellan 12-27 år som deltog på ett antal läger. Prestationen baserades på individuella FINA-poäng (M=688, SD=73).

Problemställning: Hur motiverar företag med lågkvalificerad arbetsstyrka sina anställda och hur moderniserade är de i sin användning av motivationsteorier? Syfte: Vår ambition med denna uppsats är att besvara vår frågeställning med hjälp av empirin från våra studieföretag och den teori vi anser är relevant i förhållandet till ämnet. Vi har valt att avgränsa oss till två studieföretag med okvalificerad arbetsstyrka. Vi presenterar hur anställningsprocessen kan ha inverkan på personalen och olika sätt att hantera prestationen i företaget. Vi beskriver olika motivationsteorier från 1800-talet till mer moderna teorier och vilka olika betydelse de har för Motivation och prestation.

Denna uppsats handlar om belöningssystem och dess påverkan. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur finansiella belöningssystem påverkar de anställdas Motivation och prestation i ett bolag och hur de prestationer som ligger till grund för ett företags belöningssystem uppfattas och mäts. Motivation är en viktig faktor för ett belöningssystem. Motivation beskrivs i ett antal teorier. Förväntningsteori, som beskriver hur beteenden och belöningar hänger ihop; Herzbergs hygienfaktorer och motivatorer, vilket i princip innefattar missnöjdhetsfaktorer och motivationsfaktorer; och agentteori som beskriver hur incitament kan motivera anställda att öka sin prestation och uppnå uppsatta mål.

Denna uppsats underso?ker ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett neddragningsbeslut. Den kvantitativa underso?kningen genomfo?rdes pa? ett la?kemedelsfo?retags personalavdelning vars verksamhet delvis skulle outsourcas. Underso?kningens resultat ja?mfo?rs med resultaten fra?n en studie av Ha?sa?nen, Hellgren och Hanssons (in press) om ma?lstyrningens samband med ansta?lldas motivation efter ett nedla?ggningsbeslut.

I denna systematiska litteraturstudie undersöks lärares relationsfrämjande arbete och hur lärare-elev-relationer påverkar lärandefaktorer som elevers Motivation och prestation samt huruvida dessa relationer förändras över tid. Syftet är att ta reda på hur lärare kan arbeta för att etablera goda relationer till sina elever, hur dessa relationer påverkar lärandefaktorer som elevers Motivation och prestation samt huruvida de förändras över tid och vad det i så fall ger för effekt på lärandet. Denna uppsats är en systematisk litteraturstudie, och således har informationen samlats in från vetenskapliga artiklar och avhandlingar som behandlar området. Artiklarna har sökts fram via universitetets databaser, och genom dessas resultat har denna studies frågeställningar besvarats. Resultatet har vidare delats upp i tre delar i relation till studiens frågeställningar.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer. De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift. Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan Motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet.

Arbetstagarnas motivation har blivit allt viktigare för företagens produktivitet och effektivitet. Många menar att en motiverad personal gör en bättre prestation vilket leder till att företagen får en ökad produktivitet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur arbetsuppgiften påverkar de anställdas Motivation och prestation, och följande frågeställningar ställdes: Blir arbetsprestationen bättre när arbetets motiverande potential är högre? Blir den inre arbetsmotivationen högre när arbetets motiverande potential är högre? Blir arbetsprestationen bättre när den inre arbetsmotivationen är högre? Vilket av fem karaktärsdrag är minst representerad? Vilka skillnader finns mellan de anställdas motiverande potential?Hackman och Oldhams (1980) teori utgår från vilka karaktärsdrag en arbetsuppgift innehåller. Karaktärsdragen är variation av färdigheter, uppgiftens identitet, uppgiftens betydelse, autonomi och feedback från arbetet.

Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkade framgångsrika säljares prestation positivt på ett callcenter företag. Detta var betydande då tidigare studier främst fokuserat på problemen inom callcenterbranschen. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sex framgångsrika säljare, där frågorna utformades utifrån Antonovoskys teori om KASAM samt Herzbergs tvåfaktorteori. Resultatet visade att det främst var prestationslön, bekräftelse och tävlingar som bidrog till motivation och kolleger samt bekräftelse som skapade arbetstillfredsställelse. Bekräftelse skapade både motivation och arbetstillfredsställelse och hade därför en dubbelfunktion som påverkade säljarens prestation positivt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ur ett ledningsperspektiv undersöka vilka belöningssystem småsom gare nämnde nämnde prestation. hur vi kommer in på just ett belöningssystem som främjar. lvis kopplingen emellan prestation företag använder och jämföra detta med företagens tillväxt och de anställdas prestation.Metod: Metoden använder en tvärsnittsdesign med induktiv karaktär. Primärdata består av kvalitativa intervjuer som kombineras med en kvantitativ enkätundersökning ur ett  företagsledarperspektiv. Urvalet baseras på företagens storlek, år de grundades samt  bransch.TeoriUppsatsskribenterna avser att använda agentteorin, Hertzbergs tvåfaktorteori, teorier kring belöningssystem och motivationsteorier som uppsatsen teoretisk ramverk.Resultat: Resultatet visar att fast lön och prestationsbelöningar är mest använt.

 Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag. Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.

Lärare har ett ansvar att stötta särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor i matematik, ofta förväntas de klara sig själva. Skollagen fastslår dock att "den [utbildningen] ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltså att alla har rätt att utvecklas efter sin förmåga. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som påverkar deras prestation. Studien visar att särbegåvade elever och elever med särskilda förmågor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. Många faktorer verkar också påverka Motivation och prestation, bland annat självförtroende, känsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, läraren, vårdnadshavare och även den fysiska klassrumsmiljön.

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick & Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten..

Personlighetspsykologin har dominerats av forskning kring fem- faktor-modellen under framförallt 1980-90 talet. (Pervin, 1990). Det finns idag ett antal studier som sökt att beskriva individers prestation utifrån fem-faktor-modellen. Det finns dock inga entydiga resultat som indikerar att vissa specifika personlighetsfaktorer kan förklara en individs prestation. Föreliggande undersökning omfattade 455 personer på ett medelstort företag i Mellansverige.

Inom arbetslivet blir det allt vanligare att mäta och utvärdera prestation. För att motivera sina anställda använder sig en del företag av Performance Management, där mål utarbetas och arbetas mot i syfte att optimera prestationsnivå. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att undersöka upplevelsen av att utvärderas, samt hur motivation påverkas av att arbeta utifrån ett Performance Managementsystem, vilket var studiens syfte. Utöver en beskrivning av Performance Management, utgörs teoriavsnittet av en fördjupning i Maslows behovsteori, samt inre- och yttre motivationsfaktorers påverkan. Resultatet visade på hur samtliga var positiva till den vägledande funktionen av målfokuserat arbete och motiverades av uppmärksamhet och ansvar, liksom delaktighet vid utarbetandet av mål.