Syftet med denna studie är att utvärdera en metod för individuell hälsopromotion; hälsoprofilbedömning. Kan det påvisas att denna metod får människor att äta sundare, motionera mer, gå ned i vikt, dricka mindre alkohol, sluta röka och få en ökad upplevd hälsa? Undersökta grupper är dels en interventionsgrupp bestående av 99 personer på ett tjänsteföretag i Skaraborg dels en kontrollgrupp på en plastindustri i Skara bestående av 17 personer. Bägge grupperna är slumpmässigt utvalda. I interventionsgruppen har personerna genomgått två hälsoprofilbedömningar med cirka tre månaders mellanrum.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Everyday life mobility of elderly people ? opportunities, restrictions and sustainable urban visions aim to examine and describe elderly people?s movement patterns, their opportunities and restrictions of reaching high mobility and accessibility, and their attitude towards various sustainable urban visions. This paper is based on an approach of time-space geography as it covers the topic of movements in time-space, explained and developed using the concepts of mobility and accessibility. To examine elderly people?s attitude towards sustainable urban visions, this paper also takes approach on theories such as New Urbanism, mixed-use and the compact city.The method used in the study is an interweaving of a time geographic diary and qualitative interviews, where the respondents are six retired people between 68 and 77 years old living in Gothenburg city.

Bakgrund: Det största folkhälsoproblemet som ses i vår tid är fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hälsa hänger samman. En allmän rekommendation råder 30 minuter medelhård fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det är viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig ålder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt är ett stort hälsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrän frakturen uppkommit.

Abstract ? What is an exhibition hall? ? How do you create tension between art and nature? ? Why should an exhibition hall be situated in the country side; would that add to the experience? ? What are the conditions of exhibiting contemporary art? These are some of the questions I first asked myself when I came to work with this project on an exhibition hall outside Kivik, Österlen. These questions brought me to new places, meetings and ideas. The team working actively to realize this project, calls it ?Art by the Sea?. The team has been working with the project since 2001 .

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, män och kvinnor har ibland olika motivationskällor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den här studien var att beskriva vad som motiverar medelålders män till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var målet att få en fördjupning av det nuvarande kunskapsområdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar från databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

SAMMANFATTNINGCirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsakenberäknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är denvanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är englobal ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökningav kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av denfysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ettstort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarligakomplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar ärviktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer sompåverkar följsamheten till livsstilsförändringar.Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hospersoner med typ 2-diabetesEn litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar.

I vår studie har vi velat ta reda på om män och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man är intresserad av på en träffpunkt. Vi ville på så sätt undersöka om det var något som man som personal på en träffpunkt i så fall behöver ta hänsyn till vid planering och utförande av träffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var även att studera huruvida livsloppsperspektivet har någon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till på en träffpunkt. Människan idag lever längre och är friskare högre upp i åldrarna. Detta leder till att andelen äldre personer i Sverige ökat.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka hur nationella rekommendationer för fysisk aktivitet återspeglas i aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år.Hur är kunskapsnivån rörande de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet hos vuxna Facebook-användare mellan 18 och 30 år?Hur stor andel av vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år uppnår nationella rekommendationer för fysisk aktivitet utifrån självskattning?Hur ser sambandet ut mellan kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet och vuxnas aktivitetsmönster hos vuxna Facebook-användare mellan 18-30 år?MetodMetoden var en kvantitativ studie som genomfördes med en webbenkät på det sociala nätverket Facebook. Urvalet var vuxna mellan 18 och 30 år. Studien genomfördes under tre veckor och länken till enkäten delades från fyra Facebookkonton som tillhörde två studerande kvinnor och två yrkesverksamma män. Enkäten undersökte aktivitetsmönster och kunskap om nationella rekommendationer för fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang.

The aim of this study was to determine the basic movements of the riders? pelvis and upper body when riding in trot seated. The study was preformed at a treadmill with seven high level dressage horses and their riders. The movements of the horse and rider were captured with a motion analysis system (ProReflex®) and also recorded on video. The horses were ridden in collected trot, 3.0 m/s.

Vetenskapen har på senare år försökt fastställa de olika orsaker som leder till fetma. Det är känt att högt energiintag och för lite motion för eller senare hos de flesta individer resulterar i fetma. Det som kan konstateras är att ärftlighet i samspel med miljön vi lever i och påverkas av kan vara den huvudsakliga orsaken till en rad sjukdomar inklusive fetma. På senare år har forskare upptäckt olika gener som på ett eller annan sett är involverade i ämnesomsättningen. En sådan gen är ?fat mass and obesity associated gene?, FTO.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.