I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgångspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frågan i ett examensarbete från IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frågan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks närmare. Resultatet är att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framträdande namn. Industrin präglas av begreppsförvirrning, en måttlig till hög grad av konkurrens och barriärerna mot inträde i industrin är generellt sett låga.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sätta press på sina leverantörer så att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt när det handlar om de små/lokala leverantörerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varumärkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation..

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och därmed söka samarbeten externt för att få tillgång till de resurser som tidigare fanns internt. För att säkerställa inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nätverk av nära samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skärpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skära kostnader ökat och omvända e-auktioner har börjat användas vid inköp. Syftet med denna uppsats är att jämföra användning av omvända e-auktioner med nätverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter användningen av omvända e-auktioner har ur säljarens perspektiv. Jämförelsen har gjorts med hjälp av teorier och modeller för de bägge inköpsmetoderna.

Det har visat sig att avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska spelmarknaden har påverkats av Internets framväxt. Uppsatsen avgränsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna på Internet. Det vill säga vilka marknadsstrategier Svenska Spel använder sig av, dessutom undersöks hur spelarna värderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Titel: Faktorer som påverkar mobiloperatörernas prissättning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Fastställa de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissättningsmetod på olika tjänster Metod: Vi har gjort en fallstudie på en mobiloperatör, där vi använt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: Prissättningen av mobila tjänster präglas av komplexa fenomen och överväganden vilket gör det svårt att penetrera. Beroende på om det är en ny eller befintlig tjänst tillämpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissättning där konkurrensen har stor inverkan på priset. Marknadsbaserad prissättning tillämpas i huvudsak när det gäller befintliga tjänster eftersom man då har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. När det gäller nya tjänster använder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissättning eftersom tjänsten genomgår en beslutsprocess om den är lönsam eller inte och om den skall lanseras.

Varumärkets betydelse har under de senaste årtiondena förändrats, från att enbart informera om en produkt eller tjänst till att också fylla ett känslomässigt behov hos kunder. I denna studie undersöks hur Riksmäklaren arbetar med sitt varumärke. Ett aktivt varumärkesarbete leder till att företag utvecklar ett starkare varumärke, vilket ofta förknippas med konsumentlojalitet. Inom mäklarföretag förekommer intern konkurrens på grund av provisionslön. Svårigheten i Riksmäklarens varumärkesarbete ligger därför i att internt ha en gemensam uppfattning om varumärkets betydelse.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelärares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frågeställningarna. Där första är vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken påverkan har de på arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lärare från kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero på?För att besvara syftet har åtta lärare från Luleå fri- och kommunala skolor intervjuats där resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna är att stöd och tid är två centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa påverkar framförallt friskolans lärare eftersom de har mindre tid på grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det är upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lärare där kommunala inte upplever konkurrens i samma utsträckning som friskolans lärare.

Idag verkar Borås Stadsteater på en kvick förändring av markanden där ökad konkurrens och rask förändring av teknologin inverkar. Kvalitet har blivit ett viktigt konkurrensmedel för att teatern ska överleva på en markand där hård konkurrens råder. Ett tjänsteföretag som Borås Stadsteater använder sig av kvalitet som konkurrensmedel för att främst åtskilja sig själva från sina konkurrenter genom att erbjuda högre kvalitet än sina konkurrenter.Syftet med denna uppsats är att förstå vilka dimensioner och aspekter av kvalitet som påverkar Borås Stadsteater. Forskningsfrågan som berör denna uppsats är: Vad påverkar den kundupplevda tjänstekvalitén på Borås Stadsteater? Datainsamligsprocessen är realiserad genom en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

Det har visat sig att avregleringar på monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens då det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande på denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsätter kallar inträdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att främja konkurrensen. Finns det inträdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vår undersökning är att se vilka inträdeshinder som går att identifiera på eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt inträdeshinder i denna bransch som är mest svåröverkomligt. Slutsatser Två av inträdeshindren, stordriftsfördelar samt tillgång till distributionsled är inte identifierbara på det nya marknadssegment som har öppnats.

SammanfattningSedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället.