In today?s history teaching in Sweden, role-play and historical re-enactment receive littleattention. Even though many students find history as a subject boring and irrelevant, verylittle is done to improve the mode of teaching. My theses is that this could be done bypresenting new ways of teaching and at the same time find a way to make more studentsinterested in history. The main aim is to investigate if there are ways to offer students anexperience of history by carrying out different interactive exercises with a touch of roleplayand historical recreation.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka möjligheter och dilemman som uppstÄr nÀr tre lÀrare medierar begrepp i matematik med hjÀlp av olika artefakter. Syftet Àr ocksÄ att, genom det sociokulturella perspektivet, synliggöra vad dessa artefakter ger för möjligheter till begreppslÀrande för alla elever.Teori: För att undersöka möjligheter och dilemman nÀr lÀrare medierar, d.v.s. förtolkar eller representerar begrepp i matematik, fokuserades i denna studie bÄde verbala och fysiska handlingar i samspelet mellan lÀrare och elever. Som stöd i denna undersökningsprocess anvÀndes begrepp ur det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv ses anvÀndandet av artefakter som mediering av kunskap och utveckling.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

The school is responsible to make sure that each studentsŽ individual needs are met as well as that the lessons are suitable for all studentsŽ ability. As this is the case it is very interesting to evaluate how this is done in reality. The purpose with the study has been to shed light upon what different methods teachers in various schools use in order to individualize their teach­ings. Are their obvious differences in the way teachers work with individualization and how does this affect the students? The teachers in the different schools provided me with informa­tion on how they work in order to teach, stimulate and motivate well achievers as well as stu­dents who find school more difficult.

Syftet med den hÀr studien var att beskriva och analysera hur lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av utomhuspedagogik samt hur derast instÀllining Àr att bedriva den. De frÄgestÀllingar vi hade var: Vilken syn har lÀrare pÄ utomhuspedagogisk verksamhet? Vad anser lÀrare att utomhuspedagogiken bidrar med i undervisningen? Vilka fördelar och möjligheter kas ses utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt? Vilka nackdelar och svÄrigheter kan upplevas utifrÄn ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt?. Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ undersökning genom öppna brev som skickats och lÀmnats ut till lÀrare som Àr verksamma inom skolans yngre Äldrar. Totalt svarade 16 lÀrare pÄ brevet.

UtgÄngspunkten för denna studie har varit att skriva om lÀrstilar. Med lÀrstilar menas det sÀtt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lÀr sig. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elevers lÀrstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill Àven se om pedagogen till eleverna tillÀmpar lÀrstilar i undervisningen. Vi har fokuserat pÄ perceptuella preferenser och miljö preferenser. UtgÄngslÀget har varit en stilenkÀt om lÀrstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanstÀllde vi kvantitativt. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

Syftet med studien Àr att belysa hur ett mÄngkulturellt klassrum pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt till eleverna och vilka strategier de dÄ anvÀnder i sin undervisning. I studien har lÀrare pÄ en mÄngkulturell skola studerats. Deras olika förhÄllningssÀtt och strategier har undersökts för att utröna hur arbetet med elever frÄn olika bakgrunder konkret kan te sig.Studien har en kritisk hermeneutisk metodansats dÀr kvalitativa intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika lÀrare vid en mÄngkulturell skola. Empirin har sedan tolkats utifrÄn en hermeneutisk tolkningsprocess, dÀr empirins helhet och delar har stÀllts i förhÄllande till varandra.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer pÄverkar en skapande process frÀmst med fokus pÄ pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars pÄverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och lÀraren pÄverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som lÀser det textila Àmnet tredje Äret pÄ gymnasiet eller pÄ folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med Àldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers pÄverkan pÄ sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter Àr att de i huvudsak lÀser sömnad, vÀvning, formgivning samt fÄr prova pÄ andra textila tekniker.

Detta examensarbete har genomförts pÄ Campus Norrköping, Linköpings Universitet. Arbetet Àr en del av ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Math.se. MÄlet med samarbetet Àr att skapa och underhÄlla en hemsida för webbstöd i kursen LinjÀr Algebra. Genom Ären har det upptÀckts att det finns en problematik i mÄnga studenters inlÀrning av kursens teori. Detta beror pÄ att det Àr svÄrt att undervisa nÄgot som berör fler Àn tvÄ dimensioner pÄ en tvÄdimensionell tavla eller papper.Examensarbetets syfte var att utveckla grunden för en produkt som hjÀlper till att öka förstÄelsen hos studenter som lÀser linjÀr algebra.

Idag Àr skolan ofta föremÄl för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande Àmne Àr den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försÀmrade resultat. Den allmÀnna uppfattningen Àr att hÄrdare disciplin Àr lösningen.          Studiens syfte Àr dÀrför att skildra hur fem förstelÀrare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnÄ syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgÄngspunkt i en vinjett, vilken vÄra informanter fick ta del av. I analysen anvÀndes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder sÄ som skrÀmsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

sÀger, vad hon gör och vad hon skulle kunna göra kopplas till beskrivs utifrÄn sociokulturella perspektiv pÄlÀrande.Vi har genomfört icke deltagande observation i ett klassrum under tre dagar och en samtalsintervju medlÀraren. Vi intervjuar lÀraren för att se vad hon sÀger om teori och undersöker vad i lÀrarens praktiskaverksamhet som gÄr att koppla till teorin. Vi har ett sÀrskilt fokus pÄ verbal kommunikation i klassrummet ochhur lÀraren leder och styr lÀrandet. Vi har utgÄtt frÀmst frÄn Lev Vygotskijs och Michail Bakhtins begrepp ochnutida forskare, dÄ frÀmst Olga Dysthe och Roger SÀljö.I resultatet framkom att lÀraren hade kÀnnedom om vissa delar av sociokulturella perspektiv, men iobservationerna framtrÀdde Àven sÄdant som hon inte pratat om i intervjun. En undervisning byggd kring attelever lÀr av varandra Àr Äterkommande i intervjun med lÀraren och tydligt under observationerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur lÀrare kan pÄverka sina elevers motivation positivt. Detta sker utifrÄn tre huvudfrÄgor som berör det sociala klimatet i klassrummet, kontakten mellan lÀrare och elev och lÀrarens entusiasm för det egna Àmnet. Eftersom motivation Àr ett mycket komplext begrepp Àr inte avsikten att ge allomfattande förklaringar, utan snarare att genom ett granskande av relevant litteratur, i form av vetenskapliga artiklar, nÄ förslag pÄ konkreta strategier som lÀrare kan och bör anvÀnda sig av i klassrummet för att öka elevernas motivation. Av studien framgÄr en skillnad mellan artiklarna vad gÀller frÀmst inre och yttre motivation, dÀr inre motivation bör efterstrÀvas, eftersom den innebÀr att elever lÀr sig för utveckla sig sjÀlva och sina kunskaper. Ur resultaten framgÄr att lÀrare bör strÀva efter ett klassrumsklimat som stödjer elevers sjÀlvstÀndighet, bl.a. genom att lyssna pÄ eleverna och visa dem respekt.

Syftet med undersökningen Àr studera vad som prÀglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka vÀrdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering pÄverkas av gruppsituationen som rÄder i klassrummet. Mina frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet fÄr i relationen mellan lÀrare och elever, vad som avgör om en lÀrare respekteras av elever och vad det beror pÄ att en lÀrare fÄr eller inte fÄr auktoritet i en grupp. I studien undersöks ocksÄ hur det Àr möjligt att pÄ olika sÀtt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lÀrare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ÀmnesomrÄden. Resultatet har jag sedan jÀmfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet mÄste förtjÀnas genom bland annat social kompetens och goda relationer.