My main purpose for this paper was to find out what the four teachers I interviewed thought about the design of their classroom and how they linked that to pedagogy, pupils learning and policy documents. I also wanted to find out if classroom design were something they discuss and reflects on in the college.My questions for this study were: What do some teachers who work in the early ages in the school think about the classroom design? Do these teachers link the classroom design to policy documents or pedagogy? Do these teachers consider classroom design to be something that should be discussed in the same way as other factors (for example teaching aids, resources etc.) within the college?My method was to make qualitative interviews with four teachers, analyze their answers and link them to my main theories and research in the area of the study. My main theories were multimodal communication, which means that there are several systems of signs in communication, which all have an essential function for the meaning of the communicated. It also means that learning happens both individually and socially and that school is a social construction, and that the system of opportunities and boundaries in which it takes form is mediated within our multimodal systems.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den fysiska klassrumsmiljön pÄverkar elevers motivation att lÀra och lÀrarens möjligheter att fullfölja sitt uppdrag enligt lÀroplanen. Detta för att skapa en medvetenhet kring den fysiska miljöns möjligheter och hinder. UtgÄngspunkten har varit att se hur faktorer som möblering, Àmnes- och programspecifik utsmyckning, estetik, tillgÄng till grupprum och teknisk utrustning pÄverkar elever och lÀrare. Resultatanalysen bygger pÄ intervjuer med lÀrare, elever och rektorer pÄ tre kommunala gymnasieskolor samt observationer av skolornas klassrum. Avsikten Àr inte att jÀmföra skolorna utan ska ses som en möjlighet att fÄ en bredd i arbetet. Resultatet visar att den fysiska miljön i klassrummet pÄverkar bÄde lÀrare och elever.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur olika texter, sÄsom bild, media, film och radio, fÄr plats i en flerstÀmmig miljö. Genom att intervjua ett antal lÀrare har jag undersökt hur och om de anvÀnder sig att olika slags texter och varför. Jag har ocksÄ undersökt hur de ser pÄ sin egen undervisning utifrÄn de tvÄ begreppen flerstÀmmighet och det vidgade textbegreppet. Olika texter finns runt omkring oss i samhÀllet dagligen och informationsflödet Àr stort. SamhÀllets informationskÀllor Àr idag inte enbart skrivna texter utan ter sig Àven i former som bilder, symboler, rörliga bilder och auditiva texter.

Syftet med vÄrt arbete Àr att beskriva hur klassrumsinteraktionen kan se ut i en gymnasieklass och belysa elevers perspektiv pÄ ordning, arbetsro och undervisning. För att fÄ en uppfattning om hur interaktionen kan se ut i ett klassrum och hur den kan pÄverka ordningen i klassrummet har vi observerat tvÄ gymnasieklasser. Genom att intervjua fyra elever ur vardera klass har vi sökt svar pÄ hur eleverna sjÀlva ser pÄ ordning, arbetsro och undervisning. Den empiriska delen bestÄr sÄledes av observationer och intervjuer av elever i tvÄ gymnasieklasser. De resultat vi har kommit fram till Àr att ordningen och arbetsron i klassen pÄverkas av interaktionen i klassrummet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om den tysta lÀsningen i grundskolans tidigare Är behöver Àndras, varför detta behövs samt hur den kan Àndras. Till grund för studien skrevs tre frÄgestÀllningar. Dessa lyder: Behöver den tysta lÀsningen förÀndras- varför?Hur kan den tysta lÀsningen i skolan utvecklas?Hur kan utvecklandet av tyst lÀsning gynna elevernas lÀsande och livslÄnga lÀrande? Studien genomfördes genom en litteraturstudie av forskning och annan litteratur. Litteraturen och stoffet analyserades genom Vygotskijs och det sociokulturella perspektivet. Det undersökningen visat Àr att lÀsförmÄgan i Sverige sjunkit och att den fortsÀtter att sjunka.

Studiens syfte Ă€r att undersöka kommunikationen mellan lĂ€rare och elever under lektioners första fem minuter och vad denna innebĂ€r för elevers motivation och fokusering. VĂ„ra problemstĂ€llningar behandlar dels hur lektioner inleds och hur lĂ€rare och elever upplever inledningarna, dels hur en lektion kan inledas sĂ„ att eleverna blir motiverade för lektionen. Metoden vi har valt för att undersöka detta Ă€r en kombination av klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer med lĂ€rare och elever. Undersökningen Ă€r gjord pĂ„ en gymnasieskola och vi har följt en klass som gĂ„r Ă„r ett pĂ„ samhĂ€llsprogrammet. Vi har intervjuat fyra lĂ€rare och Ă„tta elever. Resultatet visade att det Ă€r viktigt att lĂ€raren har en tydlig öppningsfras i det inledande skedet av lektionen för att eleverna ska förstĂ„ att lektionen har börjat. Är öppningsfrasen inte tydlig finns risk att eleverna har svĂ„rt att finna det fokus som krĂ€vs för att följa lektionen och kĂ€nna sig motiverade inför den.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lÀrare och elever i klassrummet med hjÀlp av relationsstÀrkande övningar. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ gymnasieskolor i tvÄ olika kommuner. För att dokumentera resultatet anvÀnde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkÀt. Vi lÀrarkandidater anvÀnde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkÀten. Det var totalt 65 elever fördelade pÄ fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkÀten.

The purpose of this research has been to find out whether and how teachers stimulate and motivate well achievers in the elementary school to reach a higher level. To gather information I visited two different schools within the same county in Stockholm and on each school I met and interviewed with two teachers. The answers received from these interviews are presented in this study as my results. I found that the teachers feel that students that do well in the classroom many times work as role models for the other students. Often these students require extra material as they usually finish their workload ahead of others.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

Studien har undersökt vilka uppfattningar elever pÄ gymnasiet har av de interaktiva skrivtavlorna (Smartboard, Activboard) som undervisningsstöd för sitt lÀrande. I studien har sex elever frÄn tvÄ olika gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige intervjuats.De interaktiva skrivtavlorna uppfattas av bÄde lÀrare och elever som ett mycket positivt hjÀlpmedel. I fler och fler svenska skolor installeras hjÀlpmedlet och det finns i skrivandets stund ungefÀr 16000 interaktiva skrivtavlor i Sveriges klassrum. Forskning har inte i nÄgon större utstrÀckning lyckats hitta signifikanta samband i att anvÀnda interaktiva skrivtavlor i undervisningen och förhöjda elevresultat, ÀndÄ satsar kommuner och skolor stora pengar i interaktiva skrivtavlor.I den hÀr studien presenteras uppfattningar som elever har. De diskuterar den sparfunktion som finns, hur effektiviteten under lektionen ökar samt hur hjÀlpmedlet underlÀttar för lÀraren att visualisera verkligheten för eleverna.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lÀrare och pedagoger som arbetar i sÀrskild undervisningsgrupp om vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för personer inom AutismspektrumtillstÄnd samt ta reda pÄ hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som anvÀndes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lÀrare. Resultatet visade att det Àr flera faktorer som Àr betydande för vad som Àr frÀmjande för lÀrandet för dessa individer. Faktorerna Àr inte uteslutande varandra utan hör pÄ ett eller annat sÀtt samman och Àr till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/lÀraren bör besitta förmÄgan till att vara lyhörd inför eleven.Det krÀvs en tydlighet gÀllande sÀttet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekrÀftelse och beröm ges.

SammanfattningÄmnet för det hĂ€r examensarbetet Ă€r retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet Ă€r undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrĂ„n ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi anvĂ€nt oss av, Ă€r observationer i form av att filma tre lĂ€rare i deras klassrum. Vi har utgĂ„tt ifrĂ„n hur lektionen disponerats och dĂ€refter analyserat utifrĂ„n retoriska mĂ„l som syftar till att (1) uppnĂ„ ett intresse hos eleverna, (2) uppnĂ„ en förstĂ„else hos eleverna, (3) skapa trovĂ€rdighet hos lĂ€raren samt (4) fĂ„ en bekrĂ€ftelse/reaktion pĂ„ att eleverna förstĂ„tt det som var avsett.För att uppnĂ„ dessa retoriska mĂ„l Ă€r det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att Ă„terkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna.

Det socialkonstruktivistiska synsÀttet pÄ lÀrande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lÀrande Àr idag mycket aktuellt. Det framhÄlls av bÄde forskare inom pedagogik och i lÀroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i Àmnet matematik, med utgÄngspunkt i hur kommunikation anvÀnds som ett lÀrandeverktyg. Teorier om att kunskap Àr nÄgot som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp frÀmst genom enskild aktivitet, konstruktivism, fÄr idag mindre intresse. DÀrför Àr det intressant att ta reda pÄ i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i Ärskurs 2-3 resonerar och arbetar med bedömning för lÀrande. I LÀroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 (2011) stÄr det att elever ska fÄ en allsidig bedömning samt att de ska fÄ vara delaktiga i sitt lÀrande. För att nÄ syftet i denna studie har vi börjat med att samla in tidigare forskning och litteratur om just bedömning för lÀrande. Tidigare forskning visar att formativ bedömning frÀmjar elevernas lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). VÄr studie baseras pÄ fem olika lÀrare frÄn tvÄ olika kommuner i södra Sverige.

Europaparlamentet definierade Är 2006 att alla medborgare behöver digital kompetens för att anpassa sig till den förÀnderliga vÀrld vi lever, vilket har pÄverkat innehÄllet i den nya lÀroplanen och kursplanerna Lgr 11, med avseende pÄ digital kompetens.Parallellt med att fokus ökar pÄ den digitala kompetensen i skolorna, gör de interaktiva skrivtavlorna intÄg i vÄra svenska klassrum och enligt taveldistributörernas försÀljningsprognoser kommer Ànnu fler att sÀljas de kommande Ären. Detta gör att de interaktiva skrivtavlorna Àr ett digitalt verktyg som mÄnga lÀrare behöver lÀra sig hantera, och syftet med denna studie Àr att observera hur de interaktiva skrivtavlorna kan anvÀndas i grundskolans undervisning, och vilka lÀrstilar som stimuleras med utgÄngspunkt i Gardners teori om multipla intelligenser. Studien försöker ocksÄ besvara frÄgan hur lÀrarens utbildning pÄ de interaktiva skrivtavlorna pÄverkar antalet intelligenser som stimuleras under lektionerna.Resultatet baseras pÄ nio klassrumsobservationer pÄ tvÄ olika skolor, och visar till exempel att den verbala/lingvistiska och visuella/spatiala intelligensen aktiveras i alla lektionerna och den matematiska/logiska i flertalet. Detta resultat tillsammans med resultatet av intervju och contextual inquiry visar att lÀrarens utbildningsnivÄ pÄ den interaktiva skrivtavlan pÄverkar sÀttet denna anvÀnds pÄ i undervisningen och antalet intelligenser som stimuleras, men ocksÄ att den grundlÀggande IKT-kompetensen (informations- och kommunikationsteknik) och dataintresse har betydelse, sÀrskilt nÀr lÀraren inte har fÄtt sÄ mycket utbildning pÄ den interaktiva skrivtavlan..