Denna uppsatts har som syfte att undersöka hur ökad mÄluppfyllelse för elever med utlÀndsk bakgrund och svenska som andrasprÄk kan uppnÄs. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie med inriktning pÄ elever med utlÀndsk bakgrunds sÀrskilda behov, undervisningsstrategier för ökad mÄluppfyllelse gÀllande elever med utlÀndsk bakgrund samt lÀrarens roll i detta. Analysen har genomförts med betoning pÄ ett interkulturellt perspektiv. FrÄgor som uppsatsen behandlar Àr hur man kan arbeta för att öka elever med utlÀndsk bakgrunds mÄluppfyllelse samt hur detta arbete skulle kunna genomföras. Resultaten visar att en blandning av en formell inlÀrningsmiljö tillsammans med en informell inlÀrningsmiljö frÀmjar elevernas mÄluppfyllelse.

Den interaktiva tavlan, som Àr en dyr investering, Äterfinns i allt fler klassrum i Sverige. Forskning har gjorts pÄ flera hÄll i vÀrlden angÄende olika aspekter av tavlans anvÀndning och vilka konsekvenser dessa kan fÄ. I Sverige har det Ànnu inte gjorts sÄ mycket inom det hÀr forskningsomrÄdet. Genom observationer och spontana intervjuer har jag velat ta reda pÄ hur lÀrare i en svensk skola anvÀnder tavlan och hur de ser pÄ behovet av utbildning pÄ omrÄdet. De olika anvÀndningssÀtten har jag kategoriserat som AnvÀndning av tavlan som Whiteboard, AnvÀndning av tavlan som datorskÀrm och AnvÀndning av tavlan som interaktiv tavla, dÀr den andra kategorin var vanligast.

Syftet med denna studie Ă€r att, med fokus pĂ„ nyanlĂ€nda elever, undersöka hur undervisningen inaturorienterande Ă€mnen i Ă„rskurs 6 bedrivs i ett klassrum. Studien belyser detta utifrĂ„n följandefrĂ„gestĂ€llningar: arbetar lĂ€rare för att integrera svenska i naturorienterande Ă€mnen för nyanlĂ€ndaelever? Vilket undervisningsmaterial anvĂ€nder Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare för nyanlĂ€nda elever i naturorienterande Ă€mnen? Är materialet anpassat förnyanlĂ€nda elever? Hur ser samarbetet ut mellan lĂ€rare som kommer i kontakt med nyanlĂ€nda elever? Hur Ă€r lĂ€rares syn pĂ„ undervisning och undervisningsmaterial för nyanlĂ€nda elever? Är lĂ€raremedvetna om sprĂ„kets roll i Ă€mnesundervisningen? För att svara pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna anvĂ€ndes treolika metoder baserat pĂ„ klassrumsobservation, analys av undervisningsmaterial som anvĂ€nds underobservationen samt intervju med tre av de lĂ€rare (Ă€mneslĂ€rare, svenska som andrasprĂ„kslĂ€rare ochmodersmĂ„lslĂ€rare) som arbetar med samma nyanlĂ€nda elever i Ă„rskurs 6. Resultatet och analysen avundersökningen visar att fokus pĂ„ svenska som andrasprĂ„k i den naturvetenskapliga kontexten Ă€r liten. Vidare tyder resultaten pĂ„ att det material som anvĂ€nds i undervisningen Ă€r Ă„ldersadekvat men att detinte Ă€r anpassad till den nivĂ„ de nyanlĂ€nda eleverna befinner sig pĂ„.

For a long period of time there have been discussions about the need to modernize, to keep up with the changes in our society. The schools as a result have to keep up and adapt in order for the education to be up-to-date. This includes the technological developments. Many steps have been taken and mighty sums have been invested in order to keep up the pace ? but are there any consequences from these kinds of investments? In this report I?m going to take a closer look on a recent addition to this phenomenon that were installed by means of a top-down approach and study the teachers and how they have adapted and view the change in their environment ? namely the newly installed interactive writing-boards.The questions I will study include how the teachers express their view about the installation of the interactive writing-boards.

Arbetet Àr en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen pÄ Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet Ätergivit intervjuerna vi har gjort med lÀrare, förÀldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts pÄ ett sprÄk som inte Àr modersmÄl för endera parten i intervjusituationen, dÀrför blir det en tolkning, blandat med vÄra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsÀttningarna för alla avdelningarna Àr bland annat stora klassrum och stor skolgÄrd. Sedan gÄr vi vidare till bÄda avdelningarnas lÀrarperspektiv, efter det kommer förÀldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lÀrarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets lÀroplan i sprÄk, i orienteringsÀmnena finns en lokal lÀroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam lÀroplan för Europaskolorna. LÀrarna har alla genomgÄtt en lÀrarutbildning typisk för sitt hemland.FörÀldrarna berÀttar alla att de inte har informerats om lÀroplanen, de har inte nÄgot inflytande pÄ skolans verksamhet och att det inte finns nÄgon förÀldraförening.

Syftet med detta examensarbete Àr att normkritiskt granska ett av de vanligaste lÀromaterial som anvÀnds i sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet, Sex & sÄnt (Janouch 2006), för att se hur materialet förhÄller sig till den mÄngfald av elever som finns i ett heterogent klassrum. Granskningen bygger pÄ en kritisk diskursanalys av det kapitel i materialet som specifikt handlar om kÀrlek och sex. För att synliggöra hur normer och vÀrderingar kommer till uttryck genom författarens grammatiska val anvÀnds analysredskap frÄn den systemisk-funktionella grammatiken. Resultaten tolkas mot bakgrund av tidigare forskning kring arbete med normer och normkritisk pedagogik samt svensk tradition av sexualupplysning. Resultatet frÄn den kritiska diskursanalysen visar att stilgrepp, sprÄkhandlingar, satskonstruktioner och ordval pÄ olika sÀtt bidrar till att bÄde bryta och upprÀtthÄlla begrÀnsande normer. Slutsatsen som kan dras ur studien Àr att det finns en del normkritiska perspektiv, men att ett andrafokuserat och toleranspedagogiskt förhÄllningssÀtt genomsyrar delar av materialet, vilket leder till ett andragörande och exkluderande av elever som inte lever upp till normen.

Vi har i en tidigare kurs genomfört en uppgift innehÄllande brÄk, dÄ vi upptÀckte att elever hade svÄrt att lÀra sig framförallt sammansatta brÄk. Vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur man skapar förutsÀttningar för att eleverna ska lÀra sig brÄk, vilket Àr denna studies syfte. Studien syftar Àven till att upptÀcka vilka aspekter som Àr kritiska för att lÀra sig brÄk samt ta reda pÄ hur dessa kan varieras i undervisningen vid elevernas lÀrande av brÄk.I studien anvÀnds en learning study som kan ses som en typ av aktionsforskning dÀr lÀrare forskar i sitt eget klassrum. Inom learning study anvÀnds variationsteorin som Àr en guidande princip för att förstÄ och skapa förutsÀttningar för lÀrande. Lektionerna som genomfördes av oss, blivande lÀrare, vid tre olika tillfÀllen videofilmades.

This essay is about power in the classroom. It is about the power dimension of the student-teacher relationships that arise in that space. The overall aim has been to investigate which categories are fruitful in a power analysis of these relationships. My aim has therefore been to develop power categories and to use them to identify and to categorise cases of power interaction that take place between those particular actors in that particular setting.In order to gather material for my study I have both read literature that approaches the study of the student-teacher relationships from a power perspective and done a series of observations in a high school.My theoretical frame comprises a concept of power and a series of power categories. These categories include strength, authority, inducement, coercion, violence, resistance as well as to possess power, to have power, to exert power, the scope of power and the base of power.

Denna uppsats behandlar bloggverktyget i undervisningssyfte. Syftet Àr att undersöka hur ett urval av svensklÀrare i grundskolans senare Är pÄ olika sÀtt resonerar kring anvÀndandet av bloggverktyget i skrivundervisningen. För att uppnÄ detta syfte har fem stycken lÀrare intervjuats vid personliga möten genom halvstrukturerade intervjuformer. Dessa lÀrare uppvisade en varierad syn pÄ sÄ vÀl sjÀlva bloggverktyget som dess anvÀndningsomrÄde. Majoriteten av dessa lÀrare stÀller sig huvudsakligen positiva till bloggverktyget som helhet, men belyser ocksÄ vissa kritiska aspekter sÄ som elevernas trygghet, skrivutveckling och hur ett integrerande av elevernas fritid i skolan kan uppfattas av dem.

Bakgrunden till den hÀr studien har grundats i ett allmÀngiltigt intresse kring det samspel som uppstÄr i klassrummet. Vi har funderat över det maktförhÄllande som uppkommer dÄ lÀrare och elev interagerar med varandra och hur det kan komma att pÄverka elevers progression inom skolan, bÄde för det kunskapsmÀssiga och emotionella utvecklandet. Syftet har varit att se vilka förutsÀttningar lÀrare skapar i samspelet med elever i klassrummet utifrÄn tre olika perspektiv: demokrati, normer och flerstÀmmighet. Fokus har lagts pÄ lÀraren och hur man i sin lÀrarroll kan agera i olika situationer. Arbetet bygger pÄ kvalitativa studier med utgÄngspunkt i direkt observation genomförda i tvÄ klassrum fördelat pÄ tvÄ olika skolor och fokusgrupper genomförda pÄ tvÄ olika skolor med tre lÀrare i varje grupp.

Denna studie undersöker effekterna av ett inkluderande respektive exkluderande förhÄllningssÀtt inom stödundervisningen i matematik i grundskolan. Fokus ligger pÄ effekterna pÄ elevernas sjÀlvförtroende och deras prestationer i Àmnet. Syftet Àr sÄledes att synliggöra vad forskningen sÀger om vilka effekter som finns. Resultatet visar att det finns fler fördelar Àn nackdelar med inkludering, till exempel finns fler lÀrare tillgÀngliga att hjÀlpa eleverna och sociala relationer Àr lÀttare att utveckla, vilket leder till bÀttre sjÀlvförtroende hos eleverna. LÀrarens roll i ett inkluderat klassrum har inverkan pÄ elevernas prestationer och sjÀlvförtroende.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur ungdomar i Äldrarna 13-16 Är resonerar kring sina gymnasieval och sin framtid. Detta skulle bidra till att lÀttare kunna ta fram ett material som intresserar ungdomar och som fÄr de att söka tekniska och industriella utbildningar i Eskilstuna.Ungdomar blir i högstadiet utsatta för en mÀngd reklam- och informationsmaterial, arbetet gick dÀrför ut pÄ att locka de med informationsmaterial som kan ses som ?indirekt reklam?. DÄ förÀldrarna pÄverkar ungdomarnas gymnasieval var det viktigt att materialet Àven skulle rikta sig till dem.Arbetet skedde i samarbete med Teknikcollege MÀlardalen, en kvalitetstÀmpel pÄ utbildning inom teknik och industri. För att kunna genomföra arbetet intervjuade jag studievÀgledare pÄ tvÄ högstadieskolor i Eskilstuna.

Skolan med dess tillhörande klassrum, Àr en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sÀnder budskap till eleverna som talar om huruvida man Àr vÀlkommen eller inte i miljön. VÄrt kÀnsloliv pÄverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde ocksÄ pÄverka vÄr inlÀrningsförmÄga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och Äsikter som nÄgra elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lÀrande. Detta kom till uttryck i ett sÄ kallat fokusgruppsamtal dÀr deltagarna fick diskutera ett givet Àmne utifrÄn tvÄ olika collage.

Den hÀr studien har undersökt sprÄkmönstret i ett Sfi-klassrum dÀr tvÄ lÀrare genom sÄ kallad dubbelbemanning samarbetar kring sprÄk och Àmne samt lyhört anvÀnder elevernas yttranden för pedagogiska och sprÄkutvecklande aktiviteter i undervisningen.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om samarbetet mellan tvÄ lÀrare i klassrummet kan pÄverka interaktionsmönstret och om samarbetet och interaktionsmönstret kan bidra till elevernas sprÄkutveckling.Den teoretiska utgÄngspunkten baserar sig pÄ teorier om interaktionsmönster i lÀrarledd undervisning, interaktionens betydelse för sprÄkutveckling samt teorier om förutsÀttningar för ett dialogiskt klassrumsklimat.Metoden har varit kvalitativ med en sociokulturell ansats, nÀr interaktionsmönstret under en lektion har studerats, analyserats och jÀmförts med det karakteristiska tredelade IRU-mönster som ofta förekommer i lÀrarledd undervisning.Studien visar att lÀrarnas samarbete och dialog för in sprÄkmönster och synliggör identiteter i interaktionen som i högre grad förekommer utanför klassrummet. LÀrarna ser eleverna som aktiva medskapare i det gemensamma kunskapsbygget nÀr de pÄ ett lyhört sÀtt anvÀnder elevernas bidrag pÄ sin vÀg mot lektionens lÀrandemÄl. Interaktionen i det dubbelbemannade klassrummet har inslag av interaktionsstrukturer som liknar informella samtal och att förhandling av betydelse anvÀnds för att involvera eleverna i interaktionen och etablera bÄde teoretiska begrepp och vardagliga ord.Slutsatsen Àr att elevernas sprÄkanvÀndning kan utmanas nÀr de deltar i interaktionen, bidrar med stoff och förhandlar om betydelse..

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.