En lÀrare har ett tidspressat schema och ibland kan det underlÀtta att fÄ inspiration frÄn andra lÀrare till undervisningen. Vi har dÀrför valt att göra en arbetsplanering om pengars historia. Som arbetsmetod har vi anvÀnt oss av Storylinemetoden. Storyline berÀttelsen tar oss med pÄ en resa tillbaka till 1900 ? talets början.

Fetman i Sverige har under de senaste tvÄ decennierna ökat kraftigt. Till följd av detta Àr hÀlsokostnaderna relaterat till fetma ansenliga och förvÀntas öka ytterligare om ingenting görs Ät problemet. I denna studie studeras prevention och gastric bypass som alternativa behandlingsmetoder mot fetma sett ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. Tre hypotetiska kohorter utvecklas; status quo, effektiv prevention i ungdomsÄren samt individer som utvecklar svÄr fetma opereras med gastric bypass. Dessa kohorter följs under Äldern 20-64 Är dÀr kostnader och effekter observeras med hjÀlp av en beslutstrÀdsmodell.

This is an essay about unemployment in TrollhÀttan during the period 1880-1910. In my essay I write about what was made to help the ones who were unemployed. I ask the questions: What did the society, the workers and last but not least the unemployed themselves do?My conclusion is that some things were done. For example were The Labor Unions in their growth and economical support from them and the county could help some people.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

This paper examines what affects the demand for five Swedish ethical funds between the years 1997-2007. The purpose of this study is to examine if there is a relation between fund value and other values than just financial. This study examines if the number of conflicts in the world and the media?s coverage of the climate change debate could have an impact on the demand for ethical fund. A multiple linear regression shows that we don?t have a significant result from the examined variables except for household wealth.

Bakgrund och syfte: Medieutbudets mÄngfacetterade skepnader Àr ett resultat av ett samhÀlle under utveckling och som stÀndigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone Àr ett exempel pÄ en ny innovation som har rusat i svensk försÀljning bÄde hos ungdomar och Àldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan Àldre personer fÄtt vÀnja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad pÄ hur man vuxit upp med medier kan ocksÄ komma att styra hur generationerna anvÀnder sin Iphone ifrÄga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra de tvÄ olika generationernas sÀtt att anvÀnda iPhone.Metod/Material: Metoden som anvÀnts för denna uppsats Àr en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg.

Den 11 augusti 1806 i SkÀnninge, pÄ OlofsmÀssomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rÄdhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmÄl mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rÄdhuset och pÄ torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig SkÀnninges borgmÀstare och andra stÄndspersoner i rÄdhuset och marknadsbesökarna pÄ torget utanför kastade sten mot fönstren. De instÀngda personerna tillÀts inte lÀmna byggnaden förrÀn komminister Sundelius frÄn Heda gripit in och dÀmpat de spÀnda stÀmningarna pÄ torget nÄgot. NÀr de instÀngda slÀppts ut höll allmogen huset i besittning under Äterstoden av staden och beskÄdade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat stÄndspersoner och hotat att brÀnna ned staden om det bleve rÀttsliga pÄföljder för vÄldsamheterna.

Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med bÄde kvalitativ och kvantitativ innehÄllsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken stÀllning historieÀmnet har haft i lÀro- och kursplaner, frÄn Är 1962 till 2012. Analys skulle ocksÄ ske över vilken historia elever möter genom lÀromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrÄn Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehÄllsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av hÀxprocesserna. Resultatet har visat att historieÀmnet som en del av styrdokumenten stÀndigt har haft en hög status, trots att det i den samhÀlleliga kontexten har gÄtt att utlÀsa motsatt scenario.

Denna uppsats intresserar sig för den tidigmoderna mÀnniskans interaktion och kommunikation med centralmakten. UtgÄngspunkten Àr att lokalsamhÀllets förestÀllningar om centralmakten skapades i lokala möten med denna. Ett sÄdant möte var den indelta krigsmaktens marscher i frihetstidens Sverige. Denna uppsats syftar till att analysera dessa marscher sÄsom kommunikativa och ideologiladdade ritualer dÀr marschens estetik, disciplin och symbolik gjorde centralmakten konkret och greppbar för lokalsamhÀllets mÀnniskor.Jag argumenterar för att marschen bör förstÄs som en kommunikativ arena dÀr centralmakten och lokalsamhÀllet interagerade inom ramen för ett förestÀllt samhÀllskontrakt. Denna symboliska interaktion visade pÄ att centralmakten och lokalsamhÀllet delade mÄnga förestÀllningar och hade mycket att vinna pÄ ömsesidighet och förhandling.

Uppsatsen utforskar hur psykologiÀmnet etablerades i Lund. Detta undersöks genom en analys av Lunds förste psykologiprofessor Axel Herrlins diskursiva strid med bland andra spiritisterna under 1900-talets första Är..

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie av svenska lÀroböcker i historia för gymnasieskolan mellan Ären 1933 ? 2007. Syftet Àr att belysa hur synen pÄ Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primÀrmaterialet har följande fyra infallsvinklar anvÀnts: första vÀrldskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen Àr gjord med en hermeneutisk utgÄngspunkt.Av resultatet framgÄr störst likheter vad gÀller lÀroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

Denna studie undersöker om det finns ett samband mellan resultatbaserade bonussystem för verkstÀllande direktören och marknadsvÀrderelevansen i de finansiella rapporterna pÄ Stockholmsbörsen under tidsperioden 2005-2008. Tidigare studier har pÄvisat ett samband mellan resultatbaserade bonussystem och resultatmanipulering. Ansvariga chefer vÀljer att manipulera resultatet för att nÄ de nivÄer som krÀvs för att fÄ den avtalade bonusen utbetald. Det finns Àven studier som tyder pÄ att resultatmanipulering pÄverkar vÀrderelevansen negativt. Vi anser sÄledes att det finns ett indirekt samband mellan bonussystem och vÀrderelevans.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad och hur tv/datorspel förmedlar om historia och hur tv/datorspel kan kopplas till historiedidaktik genom att visa vad man kan lÀra sig av det. Med historia avser jag inte en korrekt Ätergivning av gÄngna handlingar. Jag inriktar mig istÀllet pÄ hur tv/datorspel anvÀnder sig av historiebruk för att motivera spelarens normhandlande.Den huvudfrÄga jag stÀller i detta arbete Àr:Vilken koppling finns det mellan historiebruk i spel och spelarens historiemedvetande? För att besvara denna frÄga tog jag hjÀlp av tvÄ underfrÄgor. Jag börjar med att besvara den första underfrÄgan:Hur mobiliseras ett historiemedvetande i tv/datorspel? Kan man utveckla ett historiemedvetande genom att spela tv-datorspel? Min analys visar att historiemedvetandet mobiliseras genom berÀttelsen, berÀttartekniken och gameplay:en.

Bakgrund och problem: Årligen skĂ€nker svenskarna miljardbelopp till olikabistĂ„ndsorganisationer. För dessa organisationer Ă€r det dĂ€rför av stor vikt att i sin redovisningtydliggöra förbrukning och förvaltning av de insamlade medlen. FrĂ„n och med den förstajanuari 2001 ska ideella föreningar följa Bokföringslagen och dĂ€rmed ocksĂ„Ă…rsredovisningslagen, som frĂ„n början utformats och anpassats till vinstdrivande företag.Följande frĂ„gestĂ€llningar har dĂ€rför formulerats: PĂ„ vilket sĂ€tt och med vilken tydlighetredovisar bistĂ„ndsorganisationer hur de anvĂ€nt och planerar att anvĂ€nda sina insamlademedel? Hur redovisas begreppen resultat och eget kapital?Syfte: Studiens syfte Ă€r att ur ett givarperspektiv beskriva hur och med vilken tydlighetbistĂ„ndsorganisationer redovisar anvĂ€ndningen av insamlade medel, samt att förklara hurbegreppen resultat och eget kapital redovisas.AvgrĂ€nsningar: Studiens problemstĂ€llning avgrĂ€nsas genom att endast redovisningen för Ă„r2005 Ă€r föremĂ„l för undersökningen. ProblemstĂ€llningen undersöks sĂ„ledes inte ur ett lĂ€ngretidsperspektiv.Metod: En deskriptiv utgĂ„ngspunkt anvĂ€nds, dĂ„ olika bistĂ„ndsorganisationers sĂ€tt att redovisabeskrivs.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.