Den 1 augusti 2012 infördes en skatt pÄ finansiella transaktioner i Frankrike. Detta Àr ett av mÄnga exempel, nuvarande och i planeringsstadiet, pÄ fenomenet dÀr ekonomiska marknader belÀggs med skatt. Hur detta pÄverkar marknaden Àr vad denna uppsats Àmnar studera dÄ tidigare teori och empiri pekar Ät olika hÄll. För att uppnÄ detta syfte undersöks hur likviditeten och volatiliteten pÄverkades i anslutning till skattens införande i Frankrike. Likviditeten uppskattas genom spreaden samt handelsvolymen.

Lagen om företagsrekonstruktion infördes den 1 september 1996 och skulle ersÀtta den gamla ackordslagen. Syftet med den nya lagen var att det skulle bli enklare att rekonstruera krisföretag som bedömdes ha utsikter till en framtida lönsam verksamhet. Genom rekonstruktionsförfarandet fÄr företaget ett rÄdrum att arbeta med de ekonomiska problemen utan att för tillfÀllet riskera en konkurs. Det har dock visat sig att lagen inte blev den succé mÄnga hade hoppats pÄ. Sedan införandet fram till 2006 har endast 1507 företag ansökt om att bli rekonstruerade.

En attraktiv stad Àr ett vitt begrepp. Vad som Àr attraktivt för nÄgon behöver inte vara det för nÄgon annan. Vissa faktorer bedömer jag dock att de flesta Àr överens om krÀvs för att vi ska trivas i staden. Det handlar om fysiska och sociala faktorer men ocksÄ om rekreationsmöjligheter, historia, kulturutbud, skönhet med mera. I dettta arbete har jag studerat de fysiska faktorerna nÀrmare och kommit fram till att skala, entréer, gruppering av hus och tydlighet i stadsrummet Àr viktiga ingredienser i omrÄden dÀr mÀnniskor bor och arbetar.

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

 Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa pÄverkas av produktens och Internetbutikens karaktÀr. Metod: Data insamlas genom enkÀtstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkÀtstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.Teori: FrÀmst anvÀnds teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktÀr.Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet Àr funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, kÀllrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktÀr samt Internetbutikens karaktÀr. En mÀngd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mÄn kan reducera samtliga risker.

Syftet med studien Àr att undersöka och problematisera olika representationer av familj och slÀktskap i historielÀroböcker, samt att belysa hur och varför familjehistoria bör utgöra en viktig del av historieÀmnet i skolan. De teoretiska ramarna Àr feministisk och postkolonial kritik. Uppsatsen har ett intersektionellt perspektiv vars syfte Àr att synliggöra och problematisera sociala kategorier sÄsom kön, sexualitet, etnicitet/nationalitet, klass och generation. Metoden Àr kritisk diskursanalys och komparation av fyra stycken lÀroböcker i historia för grundskolans senare Är. Undersökningen visar att familj och slÀktskap förekommer i frÀmst tvÄ olika sammanhang i lÀroböckernas beskrivningar: dels i den privata sfÀren i anslutning till vardagsliv, hem och hushÄll, dels i den offentliga sfÀren i anslutning till den politiska makteliten.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka tre gymnasielÀrares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka om lÀrarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever lÀromedlen som finns pÄ respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet Àr baserat pÄ tre intervjuer med lÀrare som Àr verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklÀrarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet Àr nÄgonting angelÀget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn pÄ begreppet genus. Att den negativa synen pÄ genusperspektivet beror pÄ rÀdsla inför att förÀndra den egna uppfattningen av könsroller Àr en möjlighet.

Syftet med denna studie Àr att beskriva hur ett företag pÄ ett framgÄngsrikt sÀtt kan ha ett fungerande system för kunskapsöverföring genom en stark kontroll frÄn huvudkontoret. Detta Àr en fallstudie pÄ ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filialer, dÀr den traditionella agencyteorin och den moderna resursbaserade forskningen testas. Fallföretagets styrka i kunskapsöverföringen Àr social kontroll som leder till en stark sammanhÄllning och öppenhet i kommunikationen samt lÄg förekomst av hierarkiska hinder. Studien Àr begrÀnsad till ett företags kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial och kan dÀrför inte helt generaliseras. I studien framkommer att kombinationen av finansiell- och social kontroll Àr ett bra verktyg för en framgÄngsrik kunskapsöverföring mellan huvudkontor och filial..

Max Weber talade om byrÄkratiseringen av det vÀsterlÀndska samhÀllet som en process tÀtt sammanknippad med samhÀllsmoderniseringen och industrialiseringen. ByrÄkratiserings-processen inkluderar maximeringen av formell effektivitet, rationaliseringen av statligt styre och en betoning av institutionernas betydelse i historiska sammanhang, framför individuella egenskaper (karisma) hos hÀrskarna. Denna process Äterspeglas mycket tydligt i det normerande fredsskapande som tar vid efter krig. Freden i Nystad 1721 uppvisar hur stor vikt tillmÀts individerna som aktörer och hur den byrÄkratiska processen Ànnu var relativt outvecklad. Internationella maktstrukturer spelade stor roll för utkomsten av freden, som snarare hade karaktÀren av ett tillfÀlligt vapenstillestÄnd Àn ett institutionsbyggande internationellt fredsprojekt.

Efter finanskriser följer rannsakningar och reformer. Inom EU har det efter den senaste finanskrisen 2008 bland annat förts diskussioner om kvartalsrapporternas existens. Enligt somliga bidrar nÀmligen rapporterna till en kortsiktig syn pÄ investering och innebÀr dessutom stora administrativa bördor för börsbolagen. Olika förslag till förÀndringar av EU:s öppenhetsdirektiv har pÄ senare tid uppkommit, innehÄllandes bland annat förslag pÄ avskaffande av krav pÄ kvartalsrapporter i nationella lagstiftningar.Syftet med min framstÀllning Àr först och frÀmst att undersöka kvartalsrapportens faktiska betydelse för olika aktörer pÄ vÀrdepappersmarknaden och att utreda vilka konsekvenser ett avskaffande skulle kunna fÄ för dem. Ett argument för att behÄlla kvartalsrapporterna Àr att investerarna ska ha rÀtt till samma information samtidigt.

Denna studie undersöker hur investerare pÄ NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar pÄ olika typer av finansiella rapporter, nÀrmare bestÀmt den andra delÄrsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framstÀllas regleras bland annat genom Ärsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framstÀllandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och dÀrmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika pÄ rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delÄrsrapportering fungerar vÀl.

För företag som Àr i behov av externt kapital och extern kompetens med ett stort kontaktnÀt, kan en affÀrsÀngel vara till stor hjÀlp. I utbyte mot kapital och egen kompetens fÄr affÀrsÀngeln delar av det investerade företaget, som den i sin tur förvÀntar sig fÄ finansiell avkastning pÄ. Författarna har genomfört en kvalitativ undersökning genom att intervjua affÀrsÀnglar med syftet att undersöka de investeringsmotiv och investeringsstrategier som de har vid sina investeringar. Författarna ger Àven en grundlÀggande sammanfattning av vad affÀrsÀnglarna beaktar vid en investering och vad de generellt har för uppfattning av vad det innebÀr att vara en affÀrsÀngel. Slutsatserna som analysen lÄg till grund för var att det inte alltid Àr avkastningen som Àr det viktigaste investeringsmotivet. Att vara delaktig och medverka till de investerade företagens utveckling var ett mer förekommande svar pÄ frÄgan om affÀrsÀngelns syn pÄ investeringsmotiv.