Gyllebo Àr en mycket vacker, historisk anlÀggning, belÀgen pÄ en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefÀr 1,5 mil nordvÀst om Simrishamn i SkÄne. I denna rapport har vÄr uppgift varit att beskriva slottets park- och trÀdgÄrdshistoria genom Ärhundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrÄn kunskap inhÀmtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta stÀllning till den insamlade informationen - och utifrÄn den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anlÀggningen. Vi har genom fÀltinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrÄdar kring slottets park- och trÀdgÄrdshistoria. FrÄn delar av anlÀggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den frÄn andra visat sig vara mycket knapphÀndig.

This study investigates the main question ?How can the small, blue spring bulb genera Chionodoxa, Puschkinia and Scilla be used in Swedish outdoor settings, with main focus on the genus Scilla?? This is done by answering four sub-questions: Which of these Scilla-species are hardy in Sweden? Which are their characteristics and habitats? What does their history of application look like? What is commercially available today? The aim of the work has been to make a survey of hardy and available Scilla-species, their character-istics, field of application and history. The purpose is to create a tool in the work with geophytes in different outdoor settings in Sweden, and to contribute to the discussion of new fields of application for bulb plants, such as Chionodoxa, Puschkinia and Scilla. The questions are answered through literature studies and discus-sions with knowledgeable persons in the field. First, an investigation and a survey of Scilla-species hardy and commercially available in Sweden, will be presented, where information of appearance, charac-teristics, habitats, varieties and historical and present application of the species will be found. With this background, a discussion around all the questions, today?s use and also new fields of application, has been carried through. The conclusions made from this study, are that there are today 15 Scilla-species commercially available and hardy for the Swedish climate.

Syfte: Syftet Àr att utifrÄn bankernas definition av smÄ och medelstora företag, beskriva bankernas behov av redovisningsinformation för deras kreditgivningsbeslut och utifrÄn denna beskrivning försöka dra slutsatsen om en anpassad redovisning Àr efterfrÄgad för SME. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ och induktiv metod. Insamling av empiri har genomförts genom fem intervjuer med bankanstÀllda. Slutsatser: Banker anger ingen enhetlig definition av SME. Redovisningsinformation Àr högst relevant för kreditgivningsbeslutet, framförallt nÀr det gÀller ÄterbetalningsförmÄga, kontroll av finansiell stabilitet och en inledande bedömning av företagets finansiella motstÄndskraft.

Syftet Àr att undersöka vad Svensk Kod för Bolagsstyrning tillför den interna kontrollen (avseende finansiell rapportering) hos finansiella institutioner, för att synliggöra nyttan med Koden och dÀrmed förstÄ hur pass nödvÀndig Koden Àr för finansiella institutioner. UtifrÄn syfte görs en kvalitativ undersökning för att fÄ förstÄelse för hur Koden pÄverkar/pÄverkat företagens interna kontroll, avseende den finansiella rapporteringen. Empirin har varit utgÄngspunkt och teorin ett ramverk som empirin analyserats mot. Grunden för empirianalysen Àr att fÄ ökad förstÄelse och dÀrmed kunna göra tolkningar av det undersökta problemet. Undersökningen kan ej generaliseras, bland annat för att det Àr för fÄ bolag som intervjuats och det Àr inte heller den kvalitativa forskningens syfte att göra generaliseringar.

Denna uppsats behandlar historieskrivningen rörande Gustav III i skolans lÀroböcker i historia. Studiens syfte Àr att undersöka och redogöra för hur framstÀllningen av Gustav III i svenska lÀroböcker riktade till mellanstadiet har sett ut och förÀndrats under Ären 1902-2005. Vidare Àr syftet att studera huruvida denna framstÀllning Àr redovisad som en beskrivande, berÀttande eller som en argumenterande historia efter Tom Wikmans teori om historieskrivning i lÀroböcker. Uppsatsens slutliga syfte Àr att undersöka hur Gustav III har framstÀllts som person och som regent, samt hur hans politik och politiska beslut har blivit presenterade. Det kÀllmaterial som studien bygger pÄ Àr sju lÀroböcker tryckta mellan Ären 1902-2005.

I denna uppsats har jag undersökt vad unga mÀnniskors innehav av veteranbilar tillför dem samt deras medvetenhet kring historia. Mitt material bestÄr av intervjuer gjorda med mÀnniskor födda mellan 1975 och 1985 som kommer ifrÄn Mora kommun i Dalarna. Min undersökning bygger pÄ nÄgra hypoteser som jag har kring detta innehav, att det handlar om ett existentiellt behov att umgÄs med det förflutna, en form av nostalgi. I samspelet med det förflutna ges dessa mÀnniskor en chans att bli nÄgon, vara nÄgon samt fÄ vara nÄgon annan och det i detta fall med bilen som gemensam nÀmnare. Rörande dessa mÀnniskors medvetenhet kring historia har jag antagit att mÄnga Àr medvetna men att det Àven finns de som inte Àr det.

Jag hade inte kommit i kontakt med nÄgon undersökning som fokuserat pÄ lÀroböckers behandling av miljön, vilket lÀmnade en lucka i forskningen. Syftet med undersökningen blev dÀrmed att försöka fylla denna lucka, vilket skulle uppnÄs genom att studera tvÄ gymnasielÀroböcker i historia och deras uttryck för miljöperspektiv. Undersökningens resultat visar att författarna till bÄda böckerna ger uttryck för miljöperspektiv, men att det Àr Epos författare som gör detta mest konsekvent. I bÄda böckerna behandlas mÀnniskans samspel med naturen frÀmst i Àldre kulturer, men Àven i stor utstrÀckning i samband med industrialiseringen samt under miljödebatten som vÀxte fram pÄ 1960-talet. Vad det gÀller karaktÀren pÄ de miljöperspektiv som uttrycks sÄ utgÄr majoriteten av dessa frÄn hur naturen och de omgivande förutsÀttningarna pÄverkat mÀnniskan och dess samhÀllen.

Problem: Hur skiljer sig Swedbanks Private Banking-tjÀnst ifrÄn dess PrivatrÄdgivningstjÀnst i termer av kundkaraktÀristika, relationsmÀssigt mervÀrde samt finansiell avkastning? Hur skiljer sig bankens fokusering ifrÄn kundens efterfrÄgan baserat pÄ dessa variabler? Vad beror dessa eventuella skillnader pÄ?Hur ser en modell som förklarar sambandet mellan avkastning och kontaktintensitet ut och Àr en exklusivare rÄdgivningstjÀnst sÄ som PrivateBanking-tjÀnsten nödvÀndig att tillhandahÄlla för kundens rÀkning baserat pÄ dessa variabler?Syfte: Definiera det mervÀrde Swedbanks AB:s PrivateBanking-tjÀnst medför i form av avkastning och relationsmÀssiga sÄdana, och vad som driver kunden att betala för denna tjÀnst jÀmfört med ordinÀr PrivatrÄdgivning. Detta kommer generera en slutsats huruvida Private Banking-tjÀnsten medförnÄgon överavkastning, samtidigt som en modell kommer kunna skapas som visar ett eventuellt samband mellan avkastning och kontaktintensitet, vilket visar nödvÀndigheten med exklusivare sÄdana. Detta för att finna de eventuella gap som finns mellan kundens uppfattning och bankens tyngdpunkter.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med Private Banking- och PrivatrÄdgivare pÄ Swedbank AB. DÀrefter har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkÀter till kunder som innehar Swedbanks rÄdgivningstjÀnster.

Syftet med denna C-uppsats i pedagogik var att beskriva vad och varför elever lÀr sig enligt de nya kursplanerna för gymnasieskolan 2007 (Gy -07) i relation till det demokratiuppdrag skolan ges inom ramen för en demokratidiskurs. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av textanalys som metod med de didaktiska huvudfrÄgorna vad och varför som hjÀlp. FrÄgan hur ansÄg vi inte kunde besvaras genom att studera kursplanerna dÄ de Àr mÄlstyrda och dÀrmed inte beskriver vilka metoder som lÀraren ska anvÀnda i sin undervisning. Vad-frÄgan analyseras utifrÄn kursplanerna och SOU 1992:94: Skola för bildning. Varför-frÄgan besvaras till största del i bakgrunden, men Àven till viss del med hjÀlp av SOU 1992:94.

Uppsatsen behandlar sambandet mellan Ärsredovisningarnas sprÄkmÀssiga innehÄll och det finansiella resultat hos företag. De delar i Ärsredovisningen som förmedlas i berÀttande form Àr ett betydande komplement eller till och med ett alternativ till siffermaterialet. MÄnga aktieÀgare har lÀttare att relatera till löpande text Àn till siffror och berÀkningar som berör företagen. Tidigare undersökningar i amerikanska företag visar dock att ett mer svÄrlÀsligt och svÄrförstÄligt sprÄkbruk anvÀnds i samband med en sÀmre ekonomisk stÀllning. Resultaten av undersökningarna tyder pÄ att företagen lÄter utformningen av de textmÀssiga delarna i Ärsredovisningarna pÄverkas av det egna vinstintresset och dÀrmed inte i första hand att tillgodose aktieÀgarnas infomationsbehov.

Avsikten med uppsatsen har utifrĂ„n ett aktörsperspektiv varit att belysa processen att fĂ„ en bibana byggd och bekostad av staten mellan PiteĂ„ och norra stambanan under Ă„ren 1891-1911. Metoden Ă€r komparativ och kvalitativ vilket innebĂ€r att studien grundar sig pĂ„ de argument aktörerna framhĂ„ller nĂ€r det gĂ€ller att motivera de olika strĂ€ckningsförslagen inför varandra, lokalt och i det senare skedet nationellt. Stoffet Ă€r till en del av lokalhistorisk karaktĂ€r, verk i teknikhistoria och svensk historia men det huvudsakliga materialet kommer ur PiteĂ„ kommuns centralarkiv arkiverat under BIBANEKOMMITTÉN F: I.(BK) DĂ€r finns protokoll, brev, rĂ€kningar, ekonomiska undersökningar och olika tryck frĂ„n riksdag, propositioner m.m. som rör bibanekampen. Eftersom processen var invecklad med ett flertal aktörer Ă€r uppsatsen skriven helt kronologiskt för förstĂ„elsens skull.

Specialarbetet förtecknar totalt 303 verk med anknytning till Frankrikes historia. Huvuddelen av böckerna har försetts med en kortare kommentar. KÀlla vid sammanstÀllningen har varit Svensk bokförteckning. Bibliografin Àr uppstÀlld enligt SAB:s klassifikationssystem. Avdelning Kj har uppdelats i lÀmpliga tidsperioder för att göra materialet mer lÀttöverskÄdligt.

Anledningen till att examensarbetet ?MÄngkultur, historia och samhÀlle? gÄtt frÄn tanke till handling Àr en gryende insikt om ett komplext cirkulÀrt förhÄllande dÀr orsak och verkan gÄr hand i hand. Ett förhÄllande som medför att samhÀllet pÄverkar skolan som i sin tur pÄverkar samhÀllet. Insikten om skolans och lÀrarens roll i denna förÀndringsprocess Àr drivkraften i detta examensarbete. Sedan en lÀngre tid tillbaka Àr Sverige ett mÄngkulturellt samhÀlle.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen dÀr det amerikanska företaget Facebook vÀrderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. PÄ grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början pÄ 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga vÀrden pÄ företagen samt vilka faktorer som Àr viktigast vid företagsbesiktningar.VÄr problemformulering lyder: finns det nÄgra skillnader i förvÀrvsprocessen av nystartade It-företag jÀmfört med traditionella mogna bolag?UtifrÄn problemstÀllningen syftar studien till att utreda hur vÀrderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jÀmfört med traditionella mogna företag vid samgÄenden och förvÀrv. Med denna komplexa problemstÀllning ansÄg vi ett hermeneutiskt synsÀtt och en deduktiv ansats bÀst lÀmpad. Den teoretiska referensramen Àr uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen vÀrdering.

Examensarbetet bestÄr av tvÄ fristÄende delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: nÄgra personliga reflektioner om arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhÀllsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhÀlle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt nÄgra olika aspekter pÄ tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrÀvande, lÄngvarigt resultat, kontinuerlig process, förÀnderliga premisser, pÄverkan pÄ vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? Àr en beskrivning av villaomrÄdet Heliodal, dess karaktÀrsdrag och historia och förslag pÄ hur de kan tillvaratas. Den Àr utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som övervÀger att köpa tomt och bygga villa i omrÄdet och baseras pÄ en verklig detaljplan för ett omvandlingsomrÄde i Salems kommun. ErfarenhetesmÀssigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestÄ av kataloghus. I broschyren beskrivs omrÄdets lÀge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktÀrsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag pÄ hur den enskilda byggherren kan tÀnka vid val av hus och tomt för att fÄ bebyggelsen och tomtens utformning att smÀlta in i omrÄdet.