Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att fÄ diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, Àr resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fÄtt diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

Syftet med studien Àr att utveckla kunskap om hur kommuner, med en blandning av storstad och landsbygd, har tolkat och arbetat med implementeringen av den nya lÀroplanen Lgr 11.PÄ uppdrag av regeringen, fick Skolverket utforma en strategi för att implementera nya Lgr11 genom att organisera och strukturera upp implementeringsinsatser med att förtydliga lÀroplaner, kursplaner, kunskapskraven, ny betygsskala och skollagen för alla skolformer i Sverige.Implementeringsansvaret ligger pÄ huvudmannen (kommunen) men det yttersta ansvaret för att genomföra implementeringen har rektorerna pÄ varje enskild skola och som stöd har dem sina nyckelpersoner.Lite mer Àn hÀlften av kommunerna i ett svenskt lÀn stÀllde upp pÄ intervju. Studiens resultat visar att samtliga kommuner som deltog, har implementerat enligt Skolverkets implementeringsplan och att de alla stötte pÄ problem med nyckelpersonernas uppdrag men alla anser att implementeringen har varit lyckad..

Syftet med följande arbete Àr att undersöka gymnasielÀrarens instÀllning till pedagogik- och didaktikforskning, om det finns nÄgon samverkan med pedagogikforskare i skolan idag samt gymnasielÀrarens intresse för forskarutbildning och att forska i egen praktik. Arbetet bygger pÄ en dokument- och litteraturstudie samt en empirisk studie baserad pÄ enkÀtundersökning och intervjuer. Resultaten visar att det finns ett stort intresse för forskning bland lÀrarna. AnvÀndning av pedagogiskt och didaktiskt forskningsresultat i skolverksamheten Àr vanligt förekommande hos gymnasielÀrarna men samarbete mellan lÀrare och forskare Àr nÀstan obefintligt i skolan. Det finns ocksÄ ett stort behov av forskarutbildade lÀrare som kan frÀmja utvecklingsarbetet i svensk skola idag..

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. LÀrande och samhÀlle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlÀrning. Jag vill Àven undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett frÄn idrottslektioner. Jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet pÄverkar elevers utvecklings- och inlÀrningsförmÄga? PÄ vilket sÀtt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kvalitativ ansats dÀr jag intervjuat sex specialpedagoger.

Följande rapport Àr en dokumentation och utvÀrdering av vÀrdegrundsarbetet pÄ Karesuando skola Nationella minoriteter ? att gestalta ett ursprung som bedrivs i samarbete med VÀrdegrundscentrum i UmeÄ, Skolverket och LuleÄ tekniska universitet. Genom olika aktiviteter och lÀngre temaarbeten har man sökt överbrygga klyftor mellan de tre kulturer som möts i skolan. FrÀmst har arbetet syftat till att frÀmja generositet, tolerans och ansvarstagande hos eleverna. UtvÀrderingen har utförts i form av enkÀter, observationer och kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp av observationer och semistrukturerade intervjuer undersöka sex olika lÀrares uppfattning om nyanlÀnda elevers förkunskaper sÄ att lÀraren kan frÀmja nyanlÀnda elevers skolutveckling. Hur förhÄller sig lÀrarna till de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin undervisning och i sitt resonemang? VÄrt resultat visar att det inte Àr sjÀlvklart att alla lÀrare arbetar för att ta tillvara pÄ de nyanlÀnda elevernas förkunskaper i sin verksamhet. Det framkommer dÀremot att det Àr viktigt att ha samverkan med modersmÄlslÀrarna för att kartlÀgga nyanlÀnda elevers förkunskaper. Det finns en hel del i lÀrarnas förhÄllningssÀtt som kan pÄverka hur de nyanlÀnda elevernas förkunskaper integreras i undervisningen.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar pÄ rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. MÄnga lÀrare upplever arbetsbördan för stor och sÄ Àven rektorer. Detta visar pÄ en organisation som inte mÄr riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrÄn kÀrnverksamheten, undervisningen.

I skolan ska elever utveckla sin kunskap. I vilken utstrÀckning sÄ sker ska bedömas av lÀrarna. Dessa bedömningar ska ske i enlighet med Lpo -94 och utifrÄn direktiv frÄn Skolverket. LikvÀrdig bedömning Àr dock svÄrt att uppnÄ och Skolverket menar dÀrför att det lokala arbetet med att, lÀrare tillsammans, tolka de nationella styrdokumenten Àr av avgörande betydelse. Denna uppsats har som syfte att fÄ ökad insikt i hur detta arbete gestaltar sig.

Syftet med denna studie har varit att följa implementeringen av ett nytt svensk evidensbaserat program, SkolKomet, med fokus pÄ lÀrarnas upplevelser av implementeringsprocessen pÄ en skola. Metoden för detta Àr en kvalitativ, explorativ fallstudie. Triangulering sker genom intervjuer, observationer, dagboksanteckningar samt genom att vistas i den miljön som lÀrarna befinner sig i.LÀrarnas uppfattningar Àr förankrade i teorier frÄn implementationsforskningen, först i en analys för att fÄ en fördjupad förstÄelse av detaljerna och sedan i en syntes, för att söka en helhet bestÄende av ett meningsfullt mönster.Mönstret som utkristalliserats utifrÄn lÀrarnas uppfattningar Àr att metoden SkolKomet Àr vÀl integrerad i skolans befintliga verksamhet, men att vissa farhÄgor kring implementeringen finns - frÀmst avsaknaden av elever med problembeteende..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stÀmmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallÀrare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartlÀggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. FrÄgan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mÄl och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att majoriteten av respondenter framhÄller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som Àr i överensstÀmmelse med de mÄl och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Mitt syfte för denna studie var att undersöka om rektorer anser att kvalitetsredovisningarna Àr en del i det förbÀttringsarbete som skolan bedriver. Jag ville ocksÄ jÀmföra rektorernas utsagor med de kvalitetsredovisningar rektorerna lÀmnat ifrÄn sig. Jag anvÀnde mig av kvalitativa forskningsintervjuer och gjorde en jÀmförelse med kvalitetsredovisningarna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metodanalys vid tolkningarna av intervjuerna, och en idé och ideologianalys vid jÀmförelsen mellan rektorernas utsagor och kvalitetsredovisningarna. I resultatet presenterade jag de tre tematan jag fick fram i analysen av materialet: kontroll, intern skolutveckling och utveckling av kvalitetsredovisningarna.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

Wiklund, Marie-Louise (2007) LÀrares syn pÄ specialpedagogens arbete. (Teachers views on special needs educational competence) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildning, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att beskriva och undersöka lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Baserat pÄ lÀrarnas arbetssituation i skolan vill jag undersöka hur man anvÀnder sig av specialpedagoger i dag och se vilka övriga önskemÄl och behov som finns. Med hjÀlp av en strukturerade intervjuer vill jag ÄskÄdliggöra lÀrarnas syn pÄ specialpedagogens arbete. Sammanfattningsvis visar mitt resultat pÄ att specialpedagogen Àr en viktig person i skolan. Att undervisa Àr vad lÀrare Àr vana vid att specialpedagogen gör.

Syfte: Har varit att försöka komma Ă„t/ ta reda pĂ„, vad i ett skolutvecklingsprojekt som Ă€r viktigt för att det skall ge lĂ€rarna anvĂ€ndbara verktyg att anvĂ€nda i sin undervisning.Teori: Den teori som anvĂ€nts vid analysen har varit systemteori. Det perspektiv av systemteori som fokuseras Ă€r kommunikation och relationen, frĂ€mst mellan lĂ€raren - handledaren, men Ă€ven relationen lĂ€rare ? lĂ€rare samt, lĂ€raren ? eleven berörs. Systemteori bygger pĂ„ att tĂ€nkandet Ă€r cirkulĂ€rt istĂ€llet för linjĂ€rt och att detaljen sĂ€tts i relation till helhet och tillbaks till detaljen igen, enligt Öqvist (2003). I handledning, som Ă€r en viktig komponent i metoden Learning study, framhĂ„ller Gjems (2007) att sprĂ„ket Ă€r centralt, dĂ„ det Ă€r med sprĂ„ket som verktyg vi förmedlar vĂ„r syn pĂ„ omvĂ€rlden och hur vi tolkar vĂ„r vĂ€rld.