Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2010 ABSTRAKT Rubin, Maria (2010). Pedagogisk utredning av ?tvÄsprÄkiga elever? ? en studie av nÄgra gymnasieelevers tvÄsprÄkiga sprÄkutveckling (A Study of Second Language Acquisition of Some Bilingual Students in Upper Secondary School). Skolutveckling och ledarskap. SpeciallÀrarutbildningen, Malmö högskola. Studiens syfte Àr att belysa och diskutera det resultat som följer av att inom ramen för en pedagogisk utredning inom gymnasieskolan specifikt belysa tvÄsprÄkiga elevers sprÄkutveckling och de förutsÀttningar som ges för denna.

Arbetet Àr en studie om hur gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla pÄverkar deras syn pÄ skolan inom Àmnen som inlÀrning och kunskap. Ungdomar mÄr idag inte bra och det beror dels pÄ identitetskriser. Dessa identitetskriser kan hÀmma elevernas skolutveckling. Att förbÀttra elevernas hÀlsa och kunskaper genom att aktivt förbÀttra elevernas sjÀlvkÀnsla i skolan kan bidra till att elever minskar rÀdslan för att misslyckas men Àven att eleverna minskar pressen frÄn samhÀllet. Detta kan i sin tur pÄverka klassrumsklimatet till det bÀttre. Undersökningen bestÄr dels av enkÀtundersökningar och dels praktiskt arbete med elever kring sjÀlvkÀnsla..

Malmö Högskola LÀrarutbildningen 60 p Skolutveckling och ledarskap Höstterminen 2006 ABSTRACT Annette Karlgren (2006). LÀrmiljöns betydelse för elever i behov av sÀrskilt stöd. (The significance of the learning environment for students with special educational needs). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 60 p, Malmö högskola. Syfte Jag har under det senaste Äret kunnat stifta bekantskap med en friskola i södra Sverige. Friskolan ifrÄga inriktar sig mot elever i grundskolans senare del.

Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.

Den hÀr artikeln utforskar, genom en mÄngperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit kÀnd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel Àr bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förÀndrade diskursordningen pÄ ett hegemoniskt sÀtt. Den hÀr artikeln beskriver den diskursiva förÀndringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, dÀr mÀtning och ranking fokuseras mer Àn skolutveckling i form av inkludering och lÀrande..

Denna uppsats utforskar ett par lÀrares och beslutsfattares tankar kring lÀsförstÄelse samt tankar kring ett specifikt lÀsförstÄelsetest DLS, men Àven tankar kring befrÀmjande arbete med lÀsförstÄelsekompetens i en specifik kommun. Undersökningen genomfördes 2008- 2009 i tre forskningsfaser 1) enskild intervju 2) enkÀtstudie och 3) gruppintervju. Jag har anvÀnt mig av metodtriangulering. Undersökningen visar generellt sett att de flesta 6-9 lÀrarna i svenska upplever DLS som ett bra mÀtredskap och att resultaten frÄn DLS överensstÀmmer med deras uppfattning om elevernas lÀsförstÄelse. Majoriteten av lÀrarna upplever att lÀsförstÄelsekompetensen sjunker och att de delvis arbetar mer med lÀsning efter de senaste Ärens DLS resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare samtalar om nÀr de deltar i kollegiala trÀffar enligt NTA Skolutvecklings modell för att förbÀttra sin undervisning frÀmst inom de naturvetenskapliga Àmnena biologi, fysik och kemi. Syftet Àr ocksÄ att undersöka handledarens roll vid trÀffarna, vad som hÀnder i klassrummet mellan trÀffarna, identifiera möjligheter och hinder för kollegialt lÀrande samt fÄ ökad förstÄelse för lÀrares forskningsanvÀndning.Studien utgÄr frÄn kvalitativa forskningsmetoder och material till studien har samlats in genom deltagande observation, transkribering av filmning, samtal, insamling av data och enkÀt mm. Jag har noggrant och systematiskt bearbetat insamlat material och fördjupat mig i forskning om Àmnet.Min undersökning visar att lÀrare som deltog pÄ dessa trÀffar var fokuserade pÄ trÀffens tema. Fokus i samtalen ligger pÄ lÀrarens egen undervisning och de egna elevernas möjligheter till lÀrande. LÀrarna diskuterade dilemman i klassrummet och reflekterade över hÀndelser i klassrummet.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete. Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT. Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning. Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Multimedia Àr ett hett omdebatterat Àmne bÄde i och utanför skolan. Vad Àr det bra för och hur kan man anvÀnda det i undervisningen? Den frÄgan kan man finna svaret pÄ i detta arbete genom att lÀsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lÀrare och IT.Syftet med detta arbete Àr att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka fÄ ett svar pÄ hur de förhÄller sig till att anvÀnda sig av multimediala hjÀlpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer bÄde frÄn högskola och gymnasieskola.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra olika professioners, i ettrektorsomrÄde, syn pÄ anvÀndningen av LUS som verktyg i mÄl- och resultatstyrning i och förskolutveckling.Teori: Studien Àr en fallstudie. Resultatet relaterar till tre olika skolutvecklingsteorier.Metod: För att fÄ tillgÄng till de olika professionernas beskrivningar enligt ovan harhalvstrukturerade intervjuer genomförts individuellt med specialpedagoger, rektorer ochhögre befattningshavare, i studien benÀmnda chefer. För att fÄ tillgÄng till lÀraresbeskrivningar har fokusgruppintervjuer anvÀnts. Samtliga intervjuer utom en, dÀr informanteninte önskade, spelades in. Alla inspelade intervjuer transkriberades till datorskrift.

Utbildning Àr en central del av samhÀllet. PÄ senare Är har offentlig sektor genomgÄtt en rad förÀndringar vad gÀller styrreformer samt förÀndrade huvudmannaskap, frÀmst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs dÄ av förÀndring och av att genom positionering utnyttja sina grÀnser samt Àven anpassa sitt förhÄllningssÀtt gentemot samhÀllet. I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt vÀrde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som Àr betydelsefulla för en skolas vÀrdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lÀrare om deras syn pÄ vad i skolans verksamhet som Àr vÀrdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme.

Gustavsson, Charlotte (2015). Formativ bedömning ? en studie om hur lÀrare uppfattar formativ bedömning (Formative assessment ? a study how teachers perceive formative assessment). Malmö högskola, lÀrande och samhÀlle, institutionen för skolutveckling och ledarskap, kompletterande pedagogisk utbildning 90hp, huvudÀmne: pedagogik. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om lÀrare anvÀnder sig av formativ bedömning och i sÄ fall hur lÀrare definierar och lÀgger upp formativa bedömning. Med hjÀlp av teoretiska ramar tas det reda pÄ hur verkligheten kan se ut för en urvalsgrupp.

Björkman, Mikael & Magnusson, Jan (2009) Dyslexi. (Dyslexia). Skolutveckling och ledarskap, 90hp. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Dyslexi ? Àr ett examensarbete och en C-uppsats pÄ 15 högskolepoÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö.

Rubriken till detta arbete kommer frÄn Matematikdelegationens betÀnkande, ?Att lyfta matematiken?. Utbildningsdepartementet fick i uppdrag att ta fram en handlingsplan som skulle syfta till att förÀndra synen pÄ matematik och öka intresset för matematikÀmnet hos Sveriges elever. I betÀnkandet presenteras fyra huvudmÄl för matematiksatsningen: 1. Stöd och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens vÀrde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhÀlle.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..