Nilsson, Kristina (2006). Förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv - en fallstudie. (Pre-school children with language difficulties in an interactional perspective - a case study). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola I mitt arbete som förskollÀrare har jag kÀnt att kunskapen och beredskapen för barn med sprÄksvÄrigheter ofta Àr bristande. Mitt syfte blir dÀrför att att fördjupa min kunskap och öka min förstÄelse kring förskolebarn med sprÄksvÄrigheter i ett samspelsperspektiv. Jag valde fallstudien som metod dÄ jag dÀrmed gavs möjligheten att utnyttja olika metoder, sÄsom intervjuer, observationer och dokument.

Lundquist, John. (2008) Ordning och reda ur ett elevperspektiv (Order and discipline from the pupils point of view). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 p distans, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad elever i anser om frÄgor som rör ordning och reda i skolan. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer. Eleverna i undersökningen anser att ordning och reda innebÀr lugn och ro i klassrummet samt att man följer lÀrarens anvisningar. Intervjupersonerna tycker att det Àr vÀldigt viktigt med ordning och reda i skolan. Niondeklassarna som deltog anser att det Àr stökigt i klassrummet relativt ofta.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Stefan Pernmo och Kalle Björklund (2005) LÀrarna och IKT. The teachers and ICT. Skolutveckling och ledarskap. LÀrarutbildningen Malmö Högskola. Syftet med denna undersökning Àr att försöka förstÄ ifall lÀrarna ser nÄgra problem med IKT, samt om man kÀnner obehag eller förtrogenhet med IKT.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur modersmÄlslÀrare upplever arbetet i ett arbetslag och vilken funktion den har. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka om samverkan i ett arbetslag har nÄgot betydelse för elevens lÀrande och vilka fördelar respektive nackdelar lÀrarna ser med arbetslaget. Vidare vill vi ta reda pÄ om samverkan i arbetslaget kan bidra till modersmÄlsverksamhetens utveckling. Denna studie har gjorts i tvÄ modersmÄlsverksamheter. I insamlandet av empiri har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjumetoder med 15 modersmÄlslÀrare, och observationer vid sex olika tillfÀllen. Vi kom fram till i vÄr undersökning att arbetslaget upplevs mer som en socialt och reflekterande funktionsform Àn ett beslutsfattande forum.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att belysa utbrÀndhetsproblematik bland socialarbetare i det moderna samhÀllet ur ett existentiellt-psykologiskt perspektiv. Under senare Är har det skett förÀndringar pÄ arbetsmarknaden, som har tvingat organisationer att effektivisera produktionsmomenten för att öka den egna konkurrenskraften pÄ den globala marknaden. I samband med detta har kraven pÄ de anstÀllda skÀrpts, vilket, i sin tur, har bidragit till en ökning av stressrelaterade sjukdomar. I detta examensarbete lyfts detta problem fram hos socialarbetare och en analys genomförs för att belysa omrÄdet. Operationaliserade dimensioner av existentiell psykologi bestÄende av mening, frihet, Ängest och skuld ligger till grund för tolkningsmomentet och Karaseks och Theorells (1990, refererad av Taris m.fl., 2010) krav-kontrollmodell anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Andersson TannergÄrd, Marie & Löfkvist, Birgitta (2011). Dyslexi och matematiksvÄrigheter - En kvalitativ studie om hur elever med dyslexi upplever skolarbetet. [Dyslexia and difficulties in mathematics - A qualitative study how students with dyslexia are experiencing schoolwork]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet Àr att undersöka hur en grupp elever med dyslexi upplever skolan.

Om en skola lyckas vÀl eller mindre vÀl i sitt uppdrag beror pÄ mÄnga faktorer. En del avdessa kan skolan inte pÄverka. Till dessa faktorer hör till exempel vÄrdnadshavaresbakgrund. Vad skolan dÀremot kan pÄverka Àr lÀrares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lÀrarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteÀr att undersöka i hur hög utstrÀckning högstadielÀrare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lÀr sig.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vÄr kunskap inom omrÄdet.

Pettersson, Annika (2009). Är pedagoger med kompetens medvetna pedagoger? En undersökning om matematik i förskolan. ( Are competent teachers conscious teachers ?A survey about mathematics in the preschool).

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen Àr ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, pÄ FÀladsgÄrden, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag fÄ fördjupad förstÄelse för hur eleverna uppfattar och anvÀnder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lÀrarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det Àr dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i Àmnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden Àr positiva, men att de efterfrÄgar kompletterande kommentarer till den.