Borg, Gunnel. & Gall Ising, Elisabeth. 2006. ?BrÄkiga barn?, (?Troublesome children?).

ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det pÄverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger pÄ hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan.

VĂ„ren 2008 startade pĂ„ ett naturbruksgymnasium ett förbĂ€ttringsprojekt kallat ?Ökad mĂ„luppfyllelse 2008-2010?. Projektets utgĂ„ngspunkter Ă€r att skolan under en tvĂ„Ă„rsperiod aktivt ska arbeta för att öka andelen elever pĂ„ Naturbruksprogrammet som nĂ„r mĂ„len i de kurser som ingĂ„r i deras studieplan. De mĂ„l som anges i projektplanen Ă€r att fler elever ska nĂ„ betyget godkĂ€nd eller bĂ€ttre i samtliga kurser och att de i större utstrĂ€ckning ska göra det inom ramen för kurstiden. Betygens likvĂ€rdighet ska kvalitetssĂ€kras och resultaten följas upp bĂ€ttre.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rÀtt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, LÀrarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vÄr studie Àr att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, pÄ svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjÀlpa barn med problemskapande beteende. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ dessa barn barn och om arbetet med CPS har förÀndrat deras synsÀtt? VÄra frÄgestÀllningar Àr: Kan CPS hjÀlpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lÀrare pÄ dessa barn och har arbetet med CPS förÀndrat deras synsÀtt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt oss av ett frÄgeformulÀr och en gruppintervju för att samla in vÄrt empiriska material. Detta Àr ett litet urval.

AbstractThis paper will examine the co-operation culture in teacher work teams in a primary school currently undergoing reorganization in the Stockholm region. This inquiry is based on qualita-tive interviews with teachers and work team leaders, and is aiming to answer how teachers co-operate during the reorganization process, to find the factors that affect co-operation. Our results show that the two teams practice communication, leadership and participation very differently. Currently there are clear differences in the work team?s tendency to develop and to work with the reorganization process, pedagogic methods, social and emotional awareness and ideological beliefs.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

I mitt yrke som lÀrare ingÄr det bland annat att driva skolutveckling. Med skolutveckling kanmenas att man förÀndrar sitt arbete utifrÄn de erfarenheter man gör i sin vardag i skolan.Genom att ifrÄgasÀtta sitt yrke hamnar man i en utvecklingsprocess vilken innebÀr att manutvÀrderar det man gör, förÀndrar det man gjorde om det inte var bra, utvÀrderar igen ochförÀndrar Äter och sÄ hÄller det pÄ. Jag har under de senaste fyra Ären haft möjligheten attutbilda mig inom aktionslÀrande och aktionsforskning vilket handlar just om dettaprocessinriktade sÀtt. Inom ramen av kursen ingÄr det att skriva en uppsats och jag valde mittarbetslag som arena för att se hur jag genom en aktion kunde pÄverka mina kollegor till ettökat lÀrande om sig sjÀlva i sina roller som lÀrare. Syftet med uppsatsen Àr att dokumenteraden lÀrandeprocess som blivit nÀr vi mer medvetet tar tag i nÄgot vi vill förÀndra ochfrÄgestÀllningen jag har utgÄtt frÄn har varit: Hur utveckla lÀrares lÀrande i arbetslagetgenom observation och reflektion över varandras undervisning?För att beskriva aktionen pÄ ett kortfattat sÀtt kan man sÀga att kollegorna i arbetslagettillsammans har lÀst en bok om olika ledarstilar i klassrummet, dÀrefter observerat varandra iklassrummet, sedan har observatör och observerad samtalat om det som hÀnde i klassrummetoch slutligen diskuterades det observerade pÄ arbetslagsmöten.

Howell, Eva (2009). Attityder och förvÀntningar bland lÀrare och elever pÄ en yrkesförberedande skola. (Attitudes and Expectations among Teachers and Students at a Vocational School). Skolutveckling och ledarskap,LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbetet Àr att ge en bild av elevers och lÀrares instÀllning till varandra pÄ en yrkesförberedande skola men Àven att försöka skildra vilka krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ bÄde lÀrare och elever.

Denna uppsats behandlar skolans vÀrld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser pÄ att undersöka och utvÀrdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmÀnhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt anvÀndningsomrÄde, mötesanteckningar, för att underlÀtta införandet pÄ sikt genom att ta mindre delproblem Ät gÄngen.Till grund för arbetet kommer flera rapporter frÄn Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet gÄr ut pÄ att ta fram de krav skolpersonalen har till omrÄdet, samt att utvÀrdera nÄgra olika verktyg pÄ markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och fÀrdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvÀrderingen kommer kraven, frÄn personal pÄ tvÄ olika referensskolor, att vara.Till hjÀlp för utvÀrderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att anvÀndas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemÄl som bör tillgodoses för att ett ökat anvÀndande skall ske..

Uppsatsen handlar om specialpedagogens roll i arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur specialpedagoger, andra pedagoger och skolledare beskriver specialpedagogens roll i arbetet med IUP och att undersöka och analysera hur specialpedagogens roll i arbetet med IUP skulle kunna utvecklas enligt intentionerna i styrdokumenten. I uppsatsen anvÀnds det socialkonstruktionistiska perspektivet och social systemteori för att förstÄ specialpedagogikens anvÀndning. Intervjuundersökningen bearbetades kvalitativt och av den kan vi dra slutsatser som visar att specialpedagogen Àr involverad i arbetet med IUP framför allt i samband med elevers ÄtgÀrdsprogram. IUP ska utgÄ frÄn var eleven befinner sig i förhÄllande till lÀroplanens mÄl att uppnÄ och mÄl att strÀva mot, vilka visat sig svÄra att hantera.

Sammanfattning I denna uppsats undersöker jag i kvalitativa intervjuer med tre lÀrare, pÄ vilket sÀtt elever i svenska grundskolor (Ärskurs 7-9) deltar i bedömningsarbetet, och vilka olika problem som lÀrare upplever i samband med detta. Resultaten visar att de mest framtrÀdande svÄrigheterna anses vara tidsbristen, och problem i samband med elevers förutsÀttningar. Tydligt Àr dock att orsaker till mÄnga av dessa problem redan finns grundlagda i arbetet med styrdokumenten och skolorganisationen. Lösningen pÄ mÄnga av problemen kan vara utom lÀrarnas rÀckvidd, medan andra problem kan minska pÄ lÀngre sikt genom lÀrares och elevers ökade trÀning i bedömningsarbetet. En skolutveckling i riktning mot ett ökat elevdeltagande i bedömningen krÀver att lÀrare tydligt kommunicerar med varandra och med eleverna, samt feedback till skolledning och forskning, sÄ att kraven pÄ lÀrarna kan bli realistiska och arbetsbördan rimlig..

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.

BAKGRUND:Vi har utgÄtt frÄn Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system och Vygotskijs samspelsteori.Dessa teoretiker kopplas samman med aktuell forskning och utgör bakgrunden till den förÀndringsprocesssom vi valt att följa.SYFTE:VÄrt syfte Àr att följa en mÄngkulturell förÀndringsprocess som Àger rum i Sydby Kommundelmellan Lotumskolan och Sydbyskolan. Vi vill ocksÄ undersöka vad denna förÀndring innebÀrför pedagoger i deras undervisning och yrkesroll.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av fallstudie som ansats och intervju Àr vÄr datainsamlingsmetod.Detta eftersom en fallstudie lÀmpar sig dÄ syftet Àr att följa och beskriva en process.RESULTAT:Resultatet som vi har kommit fram till Àr att den förÀndring som skett, inte hade behövt förekommaom samhÀllets struktur hade sett annorlunda ut. Det Àr samhÀllet i sig som skapar problem,som inte hade behövt vara nÄgra problem frÄn början. Genom ett mÄngkulturellt klassrumskapas en förutsÀttning för att acceptera olikheter, vilket bidrar till att elever tidigt fÄr enförstÄelse för att alla Àr olika..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.