ABSTRAKT Eva Andersson & Ingela Östlin (2007) HuvudvĂ€rk och ont i magen ? Ă€r det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache ? is it stress A study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade pĂ„ grund av dessa Ă„tgĂ€rder. Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhĂ€llsperspektiv.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

Syftet med studien Àr att dels beskriva den studerade partnerskolans organisation i allmÀnhet, inklusive arbetslagen i synnerhet, dels analysera densamma. MÄlsÀttningen Àr att studien ska leda till organisationsmÀssiga förbÀttringsförslag som i sin tur kan bidra positivt till skolutvecklingen. I denna studie har intervjuer, enkÀter och dagboksmetod anvÀnts. För att förstÄ hur frÀmst lÀrarna och i viss mÄn ledningen och elever upplever och ser pÄ organisationen, inkl arbetslagen, har relevant litteratur studerats för att kunna jÀmföra verkligheten med teorin och se om det gÄr att hitta belÀgg/förklaringsorsaker för olika synsÀtt pÄ organisationen. Resultaten pekar pÄ ett missnöje med hela organisationen och ledningen frÄn lÀrarna. De anser att organisationen Àr alltför byrÄkratisk och att de kÀnner sig ?överkörda? genom att inte ha fÄtt möjlighet att fÄ vara med och pÄverka beslut.

Denna uppsats Àr en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning pÄ att arbeta i riktning mot lÀrande organisation enligt PBS. PBS Àr en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssÀttet utgÄr frÄn medarbetarnas lÀrdomar om hur man bidrar till att ungdomar lÀr och utvecklas pÄ bÀsta sÀtt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivÄer inom skolformen ? frÄn lÀrare till politiker engagerades i arbetet och ett femÄrigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. NÀr undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lÀrande organisationsanda pÄgÄtt i ca ett lÀsÄr.Undersökningen Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av intervjuer.

Syftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ vad rektorsyrket innebÀr bÄde vad det gÀller arbetsuppgifter och arbetsbelastning sÄvÀl som de förvÀntningar som finns pÄ en mellanchef. För att uppnÄ mitt syfte har jag utfört intervjuer med gymnasierektorer för att pÄ sÄ sÀtt kunna fÄ en bild av uppdraget samt fÄ en bild av hur de upplever arbetsbelastningen.Resultatet av min undersökning visar, liksom tidigare forskning inom detta omrÄde, att rektorsrollen Àr komplex och som mellanchef finns stora förvÀntningar frÄn olika hÄll, bÄde uppifrÄn och nedifrÄn. Stora kunskaper krÀvs inom en rad olika omrÄden sÄsom pedagogik, ledarskap, budgetarbete samt organisations- och utvecklingsarbete etc. Rektors ansvaromrÄde Àr stort och bestÄr av flera bitar; verksamhetsansvar, elevansvar och personalansvar Àr exempel pÄ dessa.De rektorer som ingÄr i undersökningen tycker alla att rektorskapet ett intressant och roligt yrke med stort ansvar som krÀver mod och stor flexibilitet. Av undersökningen framgÄr att respondenterna upplever arbetsbelastningen som för hög och att de inte hinner med det de sjÀlva har som mÄl, nÀmligen att vara pedagogiska ledare i en lÀrande organisation..

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap VÄrterminen 2006 Filimon Fasola, Magdalena (2006) Könssegregerat eller könsintegrerat grupparbete? (Gender segregated or gender integrated workgroups?) Malmö: LÀrarutbildnnigen Syftet med examensarbetet var att undersöka vilken instÀllning till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper eleverna har i de klasser jag undervisade i under min vft. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser, en sjua och en Ätta. Arbetet avgrÀnsades av tre frÄgestÀllningar: ? Vilken instÀllning har eleverna till arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har vanan att umgÄs med det motsatta könet utanför skolan nÄgon betydelse för hur eleverna ser pÄ arbetet i könsintegrerade respektive könssegregerade grupper? ? Har gruppsammansÀttningen nÄgon betydelse för hur eleverna arbetar? Arbetet grundar sig pÄ litteraturstudier och en kvantitativ undersökning som bestÄr av en enkÀt. Min slutsats Àr att bÄde pojkarna och flickorna i undersökningen föredrar könsintegrerade grupper. Nyckelord: Genus, grupparbete, könsintegration, könssegregation Författare: Magdalena Filimon Fasola Handledare: Elna Johansson.

Min uppsats Àr en textanalytisk studie som undersöker och vÀrderar de ansprÄk pÄ det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hÀlft och i dokument som formulerats av aktörer pÄ fÀltet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte Àr att ta fram och pröva begrepp med vars hjÀlp man kan undersöka och kvalificera en lÀrarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lÀrarutbildning. Jag anvÀnder mig av Bourdieus fÀltbegrepp. Det Àr min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fÀlt under 90-talet. De tvÄ aktörer pÄ fÀltet som jag sÀrskilt fokuserar Àr Statens KulturrÄd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lÀrande.

Hur mottagandet av nyanlÀnda elever i Sverige organiseras varierar frÄn kommun till kommun. Det diskuteras mycket om brister i mottagandet och att eleverna försenas i deras skolutveckling. I Malmö har kommunen inrÀttat en sÀrskild mottagningsskola dit nyanlÀnda elever i Ärskurs 7-9 hÀnvisas. I denna uppsats vill vi beskriva hur skolsituationen för nyanlÀnda högstadieelever ser ut i Malmö idag, vilka valmöjligheter eleverna har samt vad eleverna sjÀlva tycker om sin situation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med fyra elever som tidigare gÄtt pÄ mottagningsskolan, en studie- och yrkesvÀgledare pÄ mottagningsskolan och en handlÀggare pÄ modersmÄlsenheten för att besvara frÄgestÀllningarna.

Cvetanovski, Daniela (2010). Undervisning i NO för alla. KartlÀggning av NO-undervisningen pÄ fyra institutioner inom Statens institutionsstyrelse i Södra Regionen (Teaching science subjects for all. Identification of science subjects teaching at four institutions in the Statens Institutionsstyrelse in Southern Region). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en ökad kunskap om hur NO-undervisningen pÄ institutioner inom Statens institutionsstyrelse, SiS, bedrivs samt att kunna ge förslag pÄ hur man kan utveckla NO-undervisningen pÄ institutionerna.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Carlsson, Mirjam & Winqvist, David. (2007). Problematisering av maskulinitet i gymnasieskolans jÀmstÀlldhetsarbete (Problemizing masculinity in gender equality work in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om maskulinitet och pojkar som grupp problematiseras i gymnasieskolornas jÀmstÀlldhetsarbete och i sÄ fall hur. Dels undersöks om detta sker i det konkreta arbetet och dels vad det finns för tankar kring pojkar och maskulinitet hos dem som arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ gymnasieskolan. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om skolors jÀmstÀlldhetsarbete samt litteratur som behandlar de skillnader som finns mellan pojkar och flickor i skolan.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lÀrare och elever. (The puzzle of meetings.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.