This is a qualitative study with the aim to find out how caregivers in a resourcegroup experince their work situation. We wanted to know how they where treated by the ordinary staff and what strains and possibilities they can encounter in their daily work. We used semistructured interviews to answer our questions.We found out that the ordinary staff of caregivers always treated the resourcegroup like one of them. A strain that the resourcegroup experienced was the shortage of time which sometimes resulted in that they felt stressful. The resourcegroup work on different floors each day, giving them a chance to see and learn new things.

I projektarbetet gjordes en intervjuundersökning med avsikt att belysa Àldre idrottslÀrares arbetssituation, sedd med ?deras egna ögon?. 17 lÀrare erbjöds att medverka, 7 deltog i undersökningen. LÀrarna var födda 1940 ? 1949, vid intervjutillfÀllet verksamma i grundskola och gymnasium.I intervjuerna lÄg tyngdpunkten pÄ lÀrarnas egna berÀttelser, deras tankar om sitt arbetsliv och sin arbetssituation, vilka specifika problem de upplevde som Àldre lÀrare i detta yrke med, inte minst, fysiskt starkt slitage.I fokus under intervjuerna fanns ocksÄ lÀrarnas egna tankar om möjliga lösningar pÄ de problem som fanns, och likasÄ om de utvecklingsmöjligheter i yrket som kunde finnas vid deras Älder och i deras situation.De Àldre idrottslÀrare som intervjuats har var och en haft sin bild av Àmnet idrott och sin egen arbetssituation.

Föreliggande uppsats har utförts under vÄren 2008 och utgör examensarbete pÄ socionompro-grammet. Vi som författat studien har lÀst utbildningen med fördjupning mot verksamhets-ledning. Syftet med studien Àr att belysa enhetschefens arbetssituation utifrÄn sina möjligheter att pÄ-verka sitt arbete nuvarande och framtida arbete inom Àldreomsorgen utifrÄn boende- och om-sorgsaspekter.I studien har vi anvÀnt en kvalitativ metodik, med en narrativ intervjumetod utifrÄn ett slump-mÀssigt urval. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter som tjÀnstgör som enhetschefer inom Àldreomsorgen. Av intervjumaterialet har fem teman vaskats fram som vi ser har relevans till uppsatsens syfte och frÄgestÀllning, nÀmligen boende, omsorg, organisationskultur, ramar och ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare jobbar förebyggande för att undvika skador i sitt yrke. Vidare var syftet att studera om det förebyggande arbetet skiljer sig mellan manliga och kvinnliga idrottslÀrare.Metoden som vi har anvÀnt oss av under denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat ett antal manliga och kvinnliga idrottslÀrare som arbetar pÄ skolor i Uppland respektive VÀstmanland. Svaren frÄn intervjuerna ligger till grund för resultatdelen. Till grund för den teoretiska utgÄngspunkten har vi utgÄtt frÄn ett kvinnligt respektive manligt perspektiv.Resultaten frÄn vÄr studie visar pÄ hur idrottslÀrare som vi intervjuat i hög grad tÀnker kring sin arbetssituation och de har alla nÄgon form av strategi för att undvika belastningsskador i yrket.

Genom förÀndringar av organisationsstrukturen, dÄ medarbetare idag arbetar i mer sjÀlvstÀndiga grupper och en chef inte Àr stÀndigt nÀrvarande Àr, fungerande medarbetarskap önskvÀrt. Medarbetarskap Àr ett koncept som bestÄr av olika delar sÄsom samarbete, ansvarstagande, öppenhet och engagemang. Dessa delar behöver fungera för att ett medarbetarskap ska existera. ArbetsplatstrÀffar Àr en mötesform i organisationer som ska ge medarbetare möjlighet att pÄverka sin arbetssituation. FrÄgor som diskuteras mellan medarbetarna i deras informella arbetsmiljö riskerar att inte behandlas pÄ arbetsplatstrÀffar.Studien handlar om hur medarbetarna utövar medarbetarskap under arbetsplatstrÀffar.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie var att genom kvalitativa samtalsintervjuer med elva anstÀllda i tvÄ olika konsultföretag fÄ en inblick i hur deras syn pÄ tyst kunskap samt kunskapsöverföring av tyst kunskap sÄg ut. Vi har i uppsatsen redovisat de intervjuades uppfattningar och Äsikter angÄende dessa Àmnen, frÀmst utifrÄn fyra infallsvinklar. Dessa Àr: hur informanterna ser pÄ kunskap och tyst kunskap, informanternas syn pÄ kunskapsöverföring av tyst kunskap samt de eventuella svÄrigheter informanterna ser med överföring av tyst kunskap. VÄrt resultat visar att de intervjuade vid företagen Àr vÀl medvetna om kunskapsbegrepp och dess vikt för deras arbetssituation..

Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Forskare och författare menar att det finns för lite av ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i dagens skola. Kunskapen kring detta Àr för dÄlig och lösningen har blivit att utbilda genuspedagoger pÄ uppdrag av regering och riksdag. VÄrt syfte har varit att studera genuspedagogers syfte och arbete. Vi har intervjuat fem genuspedagoger frÄn olika kommuner. De Àr alla kvinnor och utbildade till lÀrare, dÀr förskolan, grundskolan och gymnasiet Àr representerade.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Denna uppsats Àr en analys av pedagogers arbetsmiljö i en förskola i LuleÄ Kommun. Bakgrunden till denna studie Àr medias uppmÀrksammande om stora barngrupper och arbetsbelastning. Det finns dÀrmed en förförstÄelse för den rÄdande arbetssituationen, dÀr arbetsbelastning, besparingar och stress Àr frÄgor som tas upp i studien. Trots att det redan Àr uppmÀrksammat att arbetsbelastning finns i förskolan Àr studiens syfte Àr att fÄ en övergripande bild över pedagogernas arbetssituation, genom att studera bÄde psykiska och sociala faktorer som kan ha pÄverkan pÄ hur arbetsmiljön ser ut i sin helhet. Studien utgÄr ifrÄn kvalitativ metod.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka privata angelÀgenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna Àr missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har frÀmst undersökt vilka privata angelÀgenheter anstÀllda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar dÀrför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen pÄ ett hittills inte sÄ utforskat omrÄde, nÀmligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke Àr en egenhÀndigt utformad teoretisk term som beskriver yrken dÀr vi har en förestÀllning om att den anstÀllde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass dÀr arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur lÀrare respektive rektorer ser pÄ lÀrares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet Àr Àven att jÀmföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som Àr undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som Älder, Àmnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte Àr att reflektera över skolkulturers och normers inverkan pÄ hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola frÄn 90-talet fram till idag. I analysen Àr hÀnsyn tagen till begreppet ?alignment? (rÀttning) som relaterar till en organisations förmÄga att fungera som en helhet.

SAMMANFATTNINGAtt arbeta som sjuksköterska inom den kommunala ÀldrevÄrden Àr en svÄr uppgift, dÄ sjuksköterskan ofta upplever stor frustration över att vara den "ensamma fixaren". Att vara den "ensamma fixaren" kan beskrivas som att kunna allt och vara överallt, medan man samtidigt kÀnner sig underskattad och osynlig. Sjuksköterskorna riskerar pÄ grund av detta, att göra misstag och utveckla sjukdom pÄ grund av stress. Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stress i sin arbetssituation inom kommunal ÀldrevÄrd. Studien hade en kvalitativ deskriptiv design och data samlades in med hjÀlp av enskilda intervjuer med sex sjuksköterskor.