ABSTRACTSyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mÄl. Vi fann det intressant att ta reda pÄ detta eftersom vi uppfattar, och Àven har viss erfarenhet av, att mÀnniskors uppfattningar av syftena och mÄlen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien Àr av kvalitativ natur, och vi har anvÀnt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes pÄ ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjÀlp av empirin frÄn intervjuerna fann vi som vÀntat bÄde likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.

Patientjournalen Ă€r framförallt ett arbetsverktyg inom vĂ„rden, men journalen Ă€r ocksĂ„ en in-formationskĂ€lla för patienter och anhöriga. Även andra lĂ€sare ska kunna förstĂ„ patientjour-nalen eftersom den anvĂ€nds vid tillsyn och kontroll, och som underlag för kvalitetsregister samt av domstolar, försĂ€kringsbolag och forskare. I patientjournallagen har formuleringen om att sprĂ„ket ska vara sĂ„ lĂ€tt som möjligt att förstĂ„ för patienten funnits sedan 1985. VĂ„rdper-sonal framhĂ„ller ofta att detta inte gĂ„r att kombinera med att skriva effektiva, sĂ€kra och kor-rekta journaler.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka sprĂ„kliga drag i patientjournalen som kan pĂ„verka begripligheten i första hand för patienter men Ă€ven andra lĂ€sare. Metoden som an-vĂ€nds Ă€r kritisk diskursanalys, och materialet undersöks med hjĂ€lp av valda delar av idea-tionell, interpersonell och textuell analys.

Bakgrund: Sömnstörning Àr vanligt förekommande och kliniskt signifikant insomni Àr nÀra associerad med flera vanliga folksjukdomar och kan pÄverka arbetsförmÄgan negativt. PÄ senare Är har psykologiska metoder fÄtt ökad anvÀndning och det finns god vetenskaplig evidens för positiv effekt upp till ett Är efter genomförd behandling. Syfte: KartlÀggningen avsÄg att beskriva sömn- och arbetssituationen för ett antal individer som för 2 - 5 Är sedan behandlats med KBT-inriktad sömnskola samt jÀmföra aktuell förekomst av sömnrelaterad ohÀlsa i behandlingsgruppen med en kontrollgrupp.Undersökt grupp: Studiebasen bestod av 29 deltagare som behandlats med KBT-inriktad sömnskola. 20 av dessa besvarade enkÀten. 42 tjÀnstemÀn vid tvÄ olika Arbetsförmedlingskontor utgjorde kontrollgrupp.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

OhÀlsan i arbetslivet Àr fortsatt hög och mÄnga arbetslivsforskare pÄvisar i detta avseende att individens möjlighet att pÄverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hÀlsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i mÄnga verksamheter tillhandahÄlls dÀrför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I mÄnga organisationer, dÀr kraven pÄ varje enskild individ Àr desamma och dÀr de tillhandahÄlls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme Àr det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohÀlsa, medan andra kÀnner stor arbetstillfredsstÀllelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgÄngspunkt i ovanstÄende syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och sÄledes Àven för hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmÄga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahÄlls, vilket tycks frÀmja hennes arbetsrelaterade vÀlbefinnande och hÀlsa. Studien exemplifierar Àven hur en individ som Àr mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmÄga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istÀllet upplever olust och viss psykisk stress.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Detta a?r en studie om vilken litteratur gymnasiela?rare i svenska anva?nder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet a?r att besvara fo?ljande fra?gesta?llningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- sta?r den i sa? fall av? Mot vilken bakgrund och fo?rkunskap va?ljer la?rare i svenska pa? gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?Fo?r att besvara fra?gesta?llningarna har en kvalitativ enka?tstudie genomfo?rts med 14 gymnasiela?- rare i svenska. Resultatet visar pa? tendenser i la?rarnas litteratururval som ligger na?ra en kanon.

Syftet med detta examensarbete Àr att att undersöka hur de anstÀllda pÄ ett rehabiliteringsföretag upplever sin arbetssituation: vad som motiverar dem och vad som kan införas i verksamheten för att berika arbetet. Undersökningen utgick frÄn Hackman och Oldhams teori (1980) om arbetsberikning, nÀrmare bestÀmt arbetskaraktÀristika modellen. Undersökningsproceduren bestod av tre steg: en arbetsanalys, fem intervjuer samt en enkÀt baserad pÄ resultaten av de tvÄ första stegen. Resultaten visar att den arbetsutformning som finns pÄ rehabiliteringsföretaget frÀmjar arbetsmotivation, men Àven att det finns faktorer som kan förbÀttras. Dessa Àr att tydliggöra arbetsprocessen och att hitta bÀttre verktyg för att ge de anstÀllda feedback..

SammanfattningFörfattare: Catarina CuibeTitel: Socialsekreterares upplevelse av hur sociala relationer till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.Kurs: Projektkurs i arbetshÀlsovetenskap, magisternivÄLÀrosÀte: Högskolan i GÀvle.Socialsekreterare Àr en yrkesgrupp dÀr sjukskrivningar Àr vanligt förekommande pÄ grund av tillstÄnd som orsakats av en pressad arbetssituation. De beskrivningar som ges idag gÀllande socialsekreterares arbetssituation tyder pÄ att det finns behov av att titta nÀrmare pÄ faktorer som pÄverkar hÀlsa hos socialsekreterare. Flera studier visar att sociala relationer till arbetskollegor har betydelse för socialsekreterares hÀlsa. Det saknas dock en djupare förstÄelse och förklaring till vad det Àr i de sociala relationerna som pÄverkar hÀlsan utifrÄn socialsekreterares eget perspektiv. Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare upplever och beskriver de sociala relationerna till arbetskollegor och hur relationerna till arbetskollegor pÄverkar hÀlsan.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som kvinnliga lÀrare i idrott och hÀlsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 Är eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslÀrarna stannar kvar i sitt yrke?- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslÀrarna sjÀlva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?MetodVi har valt att arbeta med enkÀt som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval dÀr vi begrÀnsat oss till att kontakta idrottslÀrare som Àr medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestÀmde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nÄ mÄnga idrottslÀrare som arbetat i ett visst antal Är.

Geography, derived from the Greek meaning "the study of the Earth," is a discipline with strong traditions and a rich history. Throughout different historical periods and intellectual movements, however, the focus of the subject has shifted between physical geography and human geography, influenced by scientists, philosophers, and various thinkers who have proposed differing perspectives on what the subject should represent (Couper, 2015). Due to the impact of these actors, geography education in today's Swedish school system is of an interdisciplinary nature, blending elements of both physical and human geography, with components such as environmental issues, sustainable development, digital learning, and fieldwork. However, this task is more complex than it may initially appear. The subject is shaped by various traditions, including national curricula, institutional customs, and the geographical perspectives held by individual teachers.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och nÄgot som bÄde individer och organisationer efterstrÀvar. Till skillnad mot tidigare forskning som frÀmst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv Àr fokus hÀr individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte Àr att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lÄng tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr: Hur fria och flexibla Àr forskare? Vilka begrÀnsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav stÀlls pÄ forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhÄller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sju intervjuer med forskare pÄ olika nivÄer.

Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en lÀnk mellan mÀnniskor ? en studie om kantorers förhÄllningssÀtt till populÀrmusik vid förrÀttningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhÄller sig till populÀrmusik under förrÀttningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populÀrmusik och hur den pÄverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer frÄn tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser pÄ populÀrmusiken och hur den har pÄverkat deras yrkesutövning som kantorer.

Aim: The aim of this study is to investigate how context-specific and generic scaffolding affect upper secondary school students' conversations during laboratory work in chemistry and find out if meaningful exploratory conversations taking place that increase the students' understanding. Theory: Previous studies show that there are difficulties for students to both handle practical material in laboratory work and create meaningful conceptual understanding. It needs to be more minds on than hands on. This study has a socio-cultural basis where language is an important basis for thinking. Previous studies show that the exploratory conversation is important for creating understanding.