SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Outdoor education is a teaching method which has several advantages to traditional classroom tuition. Its ideas have a long tradition and find support in the current Swedish curriculum. The place for the tuition is a central aspect within outdoor education. This essay aims to investigate what good places for outdoor education look like as well as discussing how the characteristics of such places can be used when designing schoolyards. Previous research shows that nature has characteristics that suit outdoor education well.

Dagens urbanisering skapar allt fler och större hÄrdgjorda stadsrum. Vid en förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt förtÀtning Àr det inte sÀllan stadens gröna mellanrum som fÄr minska sitt utrymme. En hÄrdgjord förtÀtning medför pÄ sÄ vis att allt mer regnvatten behöver tas omhand om pÄ annan plats Àn var det föll. Detta examensarbete i landskapsarkitektur belyser hur ett direkt och lokalt omhÀndertagande av regnvatten inte alltid krÀver stora och enhetliga system, utan har som avsikt att belysa möjligheter för ett lokalt omhÀndertagande pÄ de mindre ytorna i staden. MÄlet med arbetet Àr att se möjligheterna i stadens mindre ytor, sÄsom exempelvis refuger och trottoarer, nÀr det gÀller ett lokalt omhÀndertagande pÄ plats.

Detta arbete skrev jag under vÄren 2011. Anledningen till hela arbetet Àr min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete sÄg jag hur bilder kan vara till stor hjÀlp för att aktivera och engagera mÀnniskor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan anvÀnda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla vÄra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa vÄra idéer över en plats som hÄller pÄ att gestaltas.

AnvÀndandet av glas som byggnadsmaterial har ökat kraftigt sedan mÄnga Är tillbaka och har under det senaste Ärtiondet Àven anvÀnts som bÀrande konstruktionselement. Materialets frÀmsta egenskap Àr att det Àr transparent och dÀrmed slÀpper igenom ljus. Detta gör ocksÄ att ett utökat anvÀndningsomrÄde för materialet skulle ge en stor möjlighet till att skapa modern arkitektur. Det finns Ànnu inga standarder i Sverige för hur dimensionering av bÀrande glaselement ska gÄ till, men det pÄgÄr arbete med att ta fram normer för detta i Europa, s.k. Eurokoder.NÄgra av glasets egenskaper Àr att det Àr ett bestÀndigt material som kan motstÄ fukt och andra typer av angrepp, det Àr ocksÄ ett kÀnsligt material för temperaturförÀndringar.

How can manÂŽs place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

Stockholm Àr en vÀxande storstad och 2030 berÀknas en miljon mÀnniskor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingÄr att utveckla fler regionala stadskÀrnor varav Kista centrum Àr en. Kista Àr en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönomrÄde, en del av JÀrvafÀltet med bland annat uthoppspunkt för skÀrmflygning, discgolfbana, koloniomrÄde samt ströv- och kulturvÄrdsomrÄden. OmrÄdet ingÄr i Stockholms större sammanhÀngande naturomrÄden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning pÄ att förbÀttra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt JÀrvafÀltet.

Detta examensarbete har uppförts vid institutionen för stad och land, SLU, Ultuna, under vÄrterminen 2010, i samarbete med Vectura Consulting AB. Syftet har varit att ta reda pÄ hur praktiker gÄr till vÀga för att utföra landskapsanalyser i, samt att undersöka landskapsanalysernas roll, genom vÀgprojekt. Jag har under arbetets gÄng förstÄtt att landskapsanalys i vÀgprojekt Àr ett större och mer omdiskuterat Àmne Àn vad jag först anade nÀr jag intresserade mig för Àmnet. DÀrför har arbetets omfattning ökat under vÄren, och jag har kommit att behandla fler ÀmnesomrÄden Àn mina tvÄ ursprungliga syften. Slutsatsen vad gÀller mina syften Àr kortfattat att alla projekt Àr unika, varför det inte finns nÄgon generell sanning kring metodiken vid genomförande av landskapsanalyser. Vilken roll landskapsanalysen har i vÀgprojekt beror bland annat till stor del pÄ projektledaren. Arbetet bestÄr av tre delar, vilka sammanfattas nedan.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstrÄk Àr platser som har betydelse bÄde för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det Àr platser dÀr mÀnniskor kan fÄ olika intressen tillfredsstÀllda och miljöer dÀr mÄnga olika former av relationer kan Àga rum. Det Àr hÀr mÀnniskor kan trÀffa likasinnade för en specifik aktivitet, trÀffa nya mÀnniskor för alltifrÄn tillfÀlliga till djupare relationer samt kÀnna gemenskap med andra i omrÄdet. Dessa miljöer Àr alltsÄ viktiga mötesplatser pÄ mÄnga olika sÀtt för mÄnga olika mÀnniskor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen mÄste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till stÀderna stÀller idag större krav pÄ de offentliga miljöernas mötesplatser.

Ambassaden som institution har en lĂ„ng tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En frĂ„ga som mĂ„ste stĂ€llas Ă€r hur den traditionen fungerar i dagens samhĂ€lle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhĂ„ller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrĂ„gasĂ€tta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjĂ€lpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan vĂ€stlĂ€nder och framförallt EU-lĂ€nder innebĂ€r att ambassaderna fĂ„r allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulĂ€ra uppgifterna minskar. I en vĂ€rld med mer och mer informellt utbyte mellan lĂ€nder i form av turism, affĂ€rskontakter, utbytes-studier m.m. fĂ„r den officiella diplomatin en nĂ„got förĂ€ndrad roll.

Redan 1989 startades ett projekt i UmeÄ som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajomrÄdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala UmeÄ till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades pÄ is men fick en nystart Är 2003 dÄ det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmÀrksammad men fruktlös arkitekttÀvling. VÄren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, Ät UmeÄ kommun, dÀr omrÄdet indelats i fyra delar efter olika koncept som vÀsterifrÄn kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, RÄdhusparken samt Lugn & Ro. I omrÄdet RÄdhusparken, vilket Àr en förlÀngning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i UmeÀlven. För att nÀrmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsÀttningarna för att bygga nÄgon typ av bad i UmeÀlven upprÀttades ett examensarbete pÄ 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid LuleÄ Tekniska Universitet.

The goal of this work has been to search historical materials, to identify the park's historical development, to prepare proposals on measures and that work should be the basis for further research. The aim has been to train us in searching for and use of materials and to gain an understanding of the process of work with older plants. In the process we have sought and found materials in archives, through literary and oral sources, and email contacts. Because of its excellent location perched on an islet in the low landscape NĂ€sbyholm was long a fortress. The old castle on NĂ€sbyholm was from the late 1400s but the site was fortified much earlier. The islet was at this time completely surrounded by water and there was a drawbridge over the narrow waterline. The owners are liable since the late 1200s.

Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Trafikintegration Àr en komplex trafikplaneringsstrategi som Àr beroende av flera olika aspekter. Hur kan man genom gestaltningen vÀlkomna och guida mÀnniskor till och genom dessa platser och hur pÄverkar trafikintegrerade platser vÄra gator och offentliga rum. Bakgrunden till valet av Àmne för den hÀr uppsatsen Àr intresset för samspelet mellan trafikanter som sker vid trafikintegration och det samspel som uppstÄr mellan gestaltningen och mÀnniskorna som nyttjar platsen. Vad Àr reglering och vad Àr gestaltning? Den lokala trafikföreskriften GÄngfartsomrÄde infördes 2007 i trafiklagsstiftelsen och ersatte den Àldre förlagan GÄrdsgata som infördes 1994. GÄngfartsomrÄde Àr liksom GÄrdsgata en reglerad form av trafikintegration som prioriterar gÄende.