Vad Ă€r estetik? Hur ser nĂ„got ut som Ă€r estetiskt tilltalande? Estetiska vĂ€rderingar Ă€r nĂ„got som vi ganska ofta talar om. NĂ€stan alla har sina bestĂ€mda Ă„sikter om vad som Ă€r vackert eller fult. ÄndĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt fĂ„, om ens nĂ„gon, som faktiskt kan definiera vad det Ă€r som gör nĂ„got vackert. Ofta hör man beskrivningar handlar om positiva upplevelser knutna till nĂ„got som man sett förut.

Tomarps KungsgĂ„rd Ă€r belĂ€gen nordost om Kvidinge, mellan Åstorp och Klippan i SkĂ„ne. Examensarbetet Ă€r ett resultat av samarbete mellan Statens Fastighetsverk (SFV), brukarna vid Tomarp och KompetensomrĂ„de 6, Landskapsarkitektur, planering, design och kulturarv, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Alnarp och Ă€r skrivet pĂ„ D-nivĂ„. Ämnet för examensarbetet Ă€r trĂ€dgĂ„rdshistoria, vilken beskrivs under perioden 1614-1658. Under denna period Ă€gde riksrĂ„det Owe Giedde (1594?1660) Tomarp och SkĂ„ne var danskt. MĂ„let med examensarbetet sammanfaller med besvarandet av tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar: vad anvĂ€ndes trĂ€dgĂ„rden vid Tomarp till under 1600-talets mitt och andra hĂ€lft och vilket vĂ€xtmaterial kan ha anvĂ€nts i trĂ€dgĂ„rden.

Orust Kommun stÄr inför arbetet med att förnya och utveckla ett industriomrÄde vid hamnen i Mollösund. MÄlet Àr att bevara kulturarvet i den lilla fiskebyn samtidigt som man vill satsa pÄ ett levande samhÀlle, den viktiga turistnÀringen samt tillfredstÀlla mÄnga mÄlgrupper. Rapportens syfte Àr att föra en diskussion och dÀrmed bidra med ett underlag till Orusts kommuns arbete och beslut för förÀndring av industritomten belÀgen i Mollösunds hamn. Detta genomförs genom en fallstudie dÀr ett antal befintliga omrÄden analyseras, vilka alla Àr relevanta för industriomrÄdet i Mollösund. Diskussionen skall belysa olika typer av verksamheter som kan inhysas pÄ industritomten och analysera vilka som Àr mer eller mindre lÀmpliga.Genom en kritiskt granskad litteraturstudie inhÀmtades bakgrundsinformation om Mollösund och turism för att förstÄ bakgrunden till Mollösunds identitet.

Uppsatsen beskriver vad ledaren gör för att omsÀtta uppdragsgivarens förvÀntningar, hur ledaren arbetar med visionen för organisationen och centrala vÀrderingar för ökat lÀrande hos medarbetare. Centralt Àr ledarens praktiska görande för att underlÀtta lÀrande och koppling mellan teori och empiri. Jag vill öka förstÄelsen för vad ledaren gör och vilka tekniker som anvÀnds för organisatoriskt lÀrande samt hur de kan kopplas till en organisation. Detta för att omsÀtta teorierna kring ledarskap för utveckling av en lÀrande organisation. Den mest framtrÀdande teorin Àr Senges teori (Senge 1990, 1994) om lÀrande organisation.

Syftet med industriellt byggande beskrivs som att uppnÄ en snabb och kostnadseffektiv byggprocess med fÄ unika lösningar. Detta medför i lÀngden en repetitiv process till lÄg kostnad. Industriellt byggande för flerbostadshus introduceras med miljonprogrammet 1965-1975 och beskrivs som avsevÀrt höjande för boendekvalitén i Sverige fast försummande för stimulerande gestaltning. En ytlig analys av miljonprogrammet och industriellt byggandes fördelar och nackdelar resulterar i insikten om standarders essentiella roll. Innebörden av detta avhandlas ytligt dÀr kontentan fastslÄs som att arkitekten mÄste ha en djup insyn i ramarna för standardiseringen.

Det hÀr examensarbetet Àr en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara pÄ frÄgornaHur har Dubai stad utvecklats frÄn och med oljansupptÀckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;VÄr fallstudie Àr en sammanvÀvd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser frÄn en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att fÄ grundlÀggande fakta och vi lÀstebland annat guideböcker och sÄg dokumentÀrer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi pÄvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,frÀmst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar.

The aim with this thesis was to investigate what characterises an English Arts and Crafts garden how they could be modernised in Sweden. My research was limited to 20 weeks of full-time writing and worth 30 ECTS. Through literature studies, interviews and site visits I could analyse my findings which resulted in a concrete garden design project. The Arts and Crafts was a movement that started in England during the 1880?s and evolved as a reaction towards the industrialisation. The influence came from the writings and practices of John Ruskin (1819-1900) and William Morris (1834-1896) who advocated the importance of craftsmanship. The Arts and Crafts movement also became a ?recipe for life? and was associated with a healthy and morally pure way of living.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört vidinstitutionen för stad och land, SLU Ultuna. Bakgrundentill arbetet kommer sig av att allt fler mÀnniskor idagbor i tÀtorter (Boverket 2011a; WHO 2008a) samtidigtsom antalet personer med oro, Ängest och stress ökar(Socialdepartementet, 2002). Enligt WHO (2008b)förvÀntas mental ohÀlsa vara en av de största orsakernatill sjukdom i hela vÀrlden Är 2020, oavsett kön ochÄlder. NÀr stÀder vÀxer sker det ofta pÄ bekostnadav den urbana naturen (Borgström 2011) och deekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftatyngre Àn de sociala i stadsbyggnadssammanhangoch i hÄllbarhetsdiskussioner (Granvik 2011).Syftet med arbetet Àr dÀrför att diskutera sambandenmellan fysisk miljö, mental hÀlsa och stress. Syftet ÀrocksÄ att belysa vikten av dels de sociala aspekternai ett hÄllbart stadsbyggande, dels vikten av grönamiljöer i staden som platser för ÄterhÀmtning samt attvisa hur en verklig plats kan utformas för att bidra tillÄterhÀmtning.

Det hÀr Àr ett examensarbete pÄ 30 hp utfört 2012 pÄ vid institutionen för stad och land pÄ SLU i Ultuna. Bakgrunden Àr att Stockholm under flera Ärs tid har haft en vÀldigt repressiv instÀllning gentemot fenomenet graffiti, det brukar kallas för nolltoleransen. Stadens styrande antog 2007 en skÀrpt klotterpolicy i vilken det fastslÄs att ?staden inte ska medverka till eller stödja verksamheter eller evenemang som inte klart tar avstÄnd frÄn klotter, olaglig graffiti och liknande skadegörelse. Staden skall heller inte medverka till verksamheter som pÄ nÄgot sÀtt kan vÀcka intresse för och leda till klotter, olaglig graffiti eller liknande skadegörelse.? Policyn och i synnerhet formuleringen ovan har fÄtt utstÄ mycket kritik, efter att staden lagt sig i diverse kulturarrangemang med graffiti som tema.

Det hÀr examensarbetet pÄ 30 hp Àr utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehÄller rÄd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan anvÀndas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. UtgÄngspunkten har varit en förfrÄgan frÄn Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.