Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter pÄ markkostnaden dÄtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus Àr tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begrÀnsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med smÄhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrÄgan förnyproduktion av smÄhus. Likt övriga hustillverkare stÄr Eksjöhus ocksÄ införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet Àr att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbÀttra energiprestandan.

The purpose of this thesis is to show how a good approach can be designed, focusing on the southern approach to the Swedish town Vilhelmina. Prior to the car being part of everyday life, the approach was a road where the town showed itself from the very best side. When the amount of traffic increased, so did noise and other disturbances, and as a consequence industrial areas replaced the residential buildnings at the approaches. Today, the pendulum is turning back and in recent years the approach is regarded as a place to introduce the town. The approach is also the place where cars should slow down from the speed of the main road to the speed of the city.

Abstract In my work, I have tried to define and clarify the conception of sustainability seen from my perspective as a landscape architect. With a basis in literature studies, I have analysed and commented on different applications, contents and meanings of sustainability and endurance. This compilation is based on how a number of writers, researchers and authorities consider the importance of integrating ecological, social and economic aspects of sustainability in city planning. My perspective has mainly been founded on the anthologies and compilations from the 80Žs and 90Žs where Per G. Berg and Björn Malbert acted as editors.

En landskapsarkitekt har mycket pÄ sitt fat. Stora landskap och smÄ. Urbana och rurala. Komplicerade landskap dÀr mÄnga funktioner behöver fÄ plats. Lokala frÄgor och internationella. Landskapsarkitektens arena förÀndras stÀndigt.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra vÀrdeskapande perspektivNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn de fyra indirekt vÀrdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillvÀxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primÀra data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer frÄn nÄgra lokala samt nÄgra av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillÀmpar sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och InternetkÀllor. Vi redovisar vÄrt inhÀmtade empiriska underlag och analyserar dÀrefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnÄ en djupare förstÄelse för de indirekta vÀrdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vÄr studie pÄ en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel pÄ hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta vÀrden till företags kÀrnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen sjÀlva kan dra stor nytta av att generera mervÀrde till sina kunder.

Byggbranschen Àr i förÀndring och sÀttet att bygga utvecklas stÀndigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dÄlig pÄ att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. NÄgot mÄste göras för att snabba pÄ utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar dÀrför till att ta reda pÄ mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbÀttra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda pÄ vad som finns idag nÀr det gÀller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen pÄ tekniken. Kan man anvÀnda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det nÄgon som börjat inom byggbranschen? GÄr det att börja anvÀnda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda pÄ vad som finns började arbetet med att söka information pÄ internet.

Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.

HavsnivĂ„höjningen kommer innebĂ€ra en förĂ€ndring av kustlandskapet. Diskussionen om anpassningen till havsnivĂ„höjningen har hittills fokuserat pĂ„ den bebyggda kusten. Höjda havsnivĂ„er innebĂ€r Ă€ndrade förutsĂ€ttningar Ă€ven för den obebyggda kusten genom förĂ€ndrade strandlinjer, fler och kraftigare översvĂ€mningar och ökad erosion. Detta i sin tur kommer pĂ„verka naturmiljön och mĂ€nniskans anvĂ€ndande av kusten. Även de skyddsĂ„tgĂ€rder som mĂ€nniskor förvĂ€ntas vidta, t.ex.

Behovet av att skapa en hÄllbar stadsljudmiljö ökar i takt med att mÀngden oönskade ljud ökar och kunskapen om dess negativa konsekvenser uppmÀrksammas. I stadsmiljö Àr det frÀmst ljudet av trafik som anses som oönskade, att dÀmpa dessa ljud har lÀnge varit den enda ÄtgÀrd som anvÀnts i stor utstrÀckning. Under senare tid har andra metoder uppmÀrksammats, dÀribland maskering som med hjÀlp av ett liknande men positivt upplevt ljud minskar effekten av det oönskade ljudet. Typiska positiva ljud som kan uppfylla kraven för maskering av trafikljud Àr naturljud som vatten. Detta ljud Àr anvÀndbart pga.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Detta arbete har tagit sin utgÄngspunkt i frÄgestÀllningen om hur offentlig grönyta kan integreras med en byggnad. Ett Àmne som i hög grad relaterar till diskussionen kring förtÀtning av den urbana miljön. NÀr flera funktioner mÄste rymmas inom samma yta Àr det relevant att frÄga sig hur byggnader och grönyta kan sammanlÀnkas i högre grad och samtidigt utgöra kvalitativa levnadsmiljöer. FrÄgestÀllningen har utforskats genom ett designprojekt och ramarna för projektet Àr hÀmtade ur en verklig kontext. MÄlet för designarbetet har varit att utforma ett kvarter pÄ en ej exploaterad tomt belÀgen direkt norr om Malmö centralstation. Platsen Àr under utveckling av markÀgaren Jernhusen. I samarbete med Malmö stad driver de utvecklingen av det hamn- och industriomrÄde norr om centralstationen som kallas Nyhamnen.

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

SAMMANFATTNING Södra Sandby Àr vad man ofta kallar en villaförort. HÀr bor cirka 5 500 invÄnare och mÄnga pendlar till Lund. Större delen av bebyggelsen Àr frÄn 1970-80-tal. En stor centrumanlÀggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anlÀggningen rymmer bland annat affÀrer, post och café. Generellt sett Àr hela orten en uppvisning i bristande variation, nÄgot som Àr tydligt bÄde i parkerna och bebyggelsen.

Under 1990-talet var det mĂ„nga fastighetsföretag som gick i konkurs med anledning av den sĂ„ kallade fastighetskrisen. År 2009 var det flera som anade en ny fastighetskris, men de stora konkurserna uteblev. Möjligtvis var fastighetsföretagen mer konkurrenskraftiga och dĂ€rmed undveks en kris. Dock har de studier som genomförts under perioden 1995-2008 riktat sig mot de stora internationella investerarna och investeringsfonderna men fĂ„talet studier riktade in sig mot de regionala fastighetsföretagen. Hur konkurrerar de och i sin tur hur skapar dessa företag konkurrenskraft.