Den goda platsen
om varför vi tycker mer om vissa platser än andra
LandskapsarkitekturUpplevelserPreferenserPlatserMiljöpsykologiUrbanNaturPlatsanknytningPlatsidentitetTopophiliaInsideness
How can man´s place preferences be explained? What aspects influence our experience of place? This essay attempts to define a good place to be drawing from sources of environmental psychology as well as other landscape theories and relating these findings to the landscape architect?s field of work. Physical place properties, like physical elements and their juxtaposition in space are examined in relation to place preferences as well as psychological properties, such as place attachment and place identity due to cultural or social aspects.There are strong cross-cultural similarities in our place preferences but there are also some differences. Natural elements, like trees or water, are widely preferred over man-made ones, like buildings, roads or fences.Man seems to be sensitive for the balance between different place characteristics, like the balance between ?soft?, natural, elements and ?hard? man-made ones or the complexity versus the legibility of place. The fact that people use places for the development and maintenance of their identity on an individual, group and cultural level is discussed as well as the impact this may have on our aesthetic preferences. It may well be that the psychological attributes of place can account for the cross-cultural differences in place preferences. It is possible that man?s aesthetic preferences may be influenced by biological, cultural as well as individual aspects during his life-time. An awareness of aspects that make up the individual?s aesthetic preferences and that these may not always be compatible with, or better than, the preferences of other people may well be the tradesmark of a truly professional landscape architect. /Den här uppsatsen syftar till att sammanställa olika aspekter på vad som kan vara en god plats. Varför tycker människor mer om vissa platser än andra? Uppsatsen har baserats på miljöpsykologiska studier och andra landskapsteorier, bland andra Kaplan&Kaplan, Altman&Low, Korpela, Tuan och Relph. Olika teorier presenteras och diskuteras utifrån landskapsarkitektens arbetsfält.Uppsatsen är uppdelad i två huvudavsnitt som behandlar platsers fysiska attribut ? platser vi möter för första gången respektive psykologiska attribut ? platser vi återkommer till. Platsers fysiska attribut utgörs av de landskapselement den innehåller och hur dessa är placerade i rummet. Det finns stora tvärkulturella likheter i människors platspreferenser vad avser platser fysiska attribut men också vissa skillnader. Naturliga element, allra helst träd och vatten, är fysiska element som kan vara utmärkande för en god plats. Placeringen av olika element i rummet påverkar också vår estetiska upplevelse. Vi är känsliga för balansen mellan ?hårda?, konstruerade element och ?mjuka?, som vegetation och vatten men också mellan hur komplex platsen är och hur lätt den är att förstå.Platsers psykologiska attribut utgörs av de psykologiska band vi utvecklar med platser som vi återkommer till, till exempel vårt hem. Vårt förhållande till platser påverkar vår upplevelse av den platsen men också vår upplevelse av andra platser.Vi har alla djupt personliga goda platser som påverkar vem vi är och våra estetiska värderingar. Därför är det viktigt för landskapsarkitekten att involvera de boende vid förändringar i en befintlig miljö, för att försöka ta hänsyn till kulturella, sociala och individuella band de boende har till platsen. Att undersökningar visar att landskapsarkitekter är dåliga på att förutsäga allmänhetens platspreferenser kan vara ännu en anledning.Vi ger kulturellt delade meningar till platser för att underhålla vår gruppidentitet. Det är svårt att genomföra preferensstudier där endast kulturen är en variabel faktor. Därigenom är det också svårt att förutsäga exakt hur kulturella faktorer påverkar våra platspreferenser bara att de kan göra det.I slutet av uppsatsen sammanfattas i korthet ett par teorier som försöker förklara människans platspreferenser utifrån biologiska och/eller kulturella faktorer. Landskapsarkitekten behöver vara medveten om att hennes estetiska normer kan vara påverkade av både biologiska, kulturella och individuella faktorer. En lyhördhet för vad människorna på den berörda platsen eller i dess omgivningar har för estetiska preferenser kan i kombination med landskapsarkitektens egna estetiska normer resultera i fler goda platser i vårt samhälle.