Badhus i Umeälven
designförslag och fördjupning av förstudie
Redan 1989 startades ett projekt i Umeå som kallades Staden mellan broarna, med syfte att utveckla kajområdet mellan kyrkbron och Broparken i centrala Umeå till en attraktiv mötesplats för umebor och besökare. Projektet lades på is men fick en nystart år 2003 då det lokala fastighetsföretaget Balticgruppen arrangerade en uppmärksammad men fruktlös arkitekttävling. Våren 2008 gjordes en ny förstudie av White arkitekter, åt Umeå kommun, där området indelats i fyra delar efter olika koncept som västerifrån kallas Ung & Aktiv, Liv & Lust, Rådhusparken samt Lugn & Ro. I området Rådhusparken, vilket är en förlängning av den nuvarande parken med samma namn ner till kajen, har de skissat ett kallbad ut i Umeälven. För att närmare undersöka de tekniska möjligheterna samt de historiska och kulturella förutsättningarna för att bygga någon typ av bad i Umeälven upprättades ett examensarbete på 15 hp för en student vid utbildningen Civilingenjör Arkitektur vid Luleå Tekniska Universitet. Detta arbete presenteras med två planscher i A1 format, en teknisk och en arkitektonisk, samt i denna rapport. Förslaget har tagits fram genom studie av andra anrika badkulturer och andra badanläggningar för att uppnå Umeå kommuns mål med projektet Staden mellan broarna, framförallt att skapa mötesplatser, en mångfald av aktiviteter och upplevelser. Ända sedan urminnes tider har människan använt vatten som källa till hygien, hälsa och gemenskap. Några framstående kulturer inom badande och vattenanvändning är det antika Grekland, Romarriket, Konstantinopel och det finska bastubadandet. Till Sverige kom bastubadandet med vikingarnas resor österut och svensk badkultur finns dokumenterad sedan medeltiden. Utvecklingen har gått från bastu och kallbad för att bota sjukdomar, kurorter för hälsa och gemenskap till att bli mer inriktad på allmän hygien. Under den andra halvan av 1900-talet förbättrades levnadsstandarden i Sverige och numera är det ovanligt att inte ha dusch- eller badmöjlighet i det egna hemmet. Tendenserna går nu tillbaka mot hälsa, rekreation och sällskap i form av olika äventyrsbad och SPA-anläggningar. I många städer runt om i Europa byggs städer ut på vattnet, av utrymmes- och kulturskäl. Flytande hus klarar eventuella översvämningar bättre, centrala bad fungerar som rekreation för stressade stadsmänniskor och många städer vill skapa sig ett landmärke. Bland referensobjekten som tittats på till detta projekt finns Badeschiff, en flytande konstruktion av bryggor och pool på floden Spree, Berlin: Galaxen, en flytande konferensbyggnad i Betarsjön, Ångermanland: det flytande badhuset Liljeholmsbadet i Stockholm samt konstverket, tillika sitt-, dop-, fest- och utsiktsplatsen Observatorium i Stockholm. Förslaget är en konstruktion som består av två utlöpande bryggor och dem emellan löper en konstruktion bestående av tre delar: flytande hus, brygga och pool. Konstruktionen är båtformad för att klara strömmen i älven bättre och för att ge ett intryck av de många båtar som flutit på Umälven under dess sjöfarts- och flottningshistoria. De ingående delarna är separata och fästs var för sig med töjbara vajrar i älvbotten. Poolen är en gammal pråm och det flytande huset som är integrerat i konstruktionen inrymmer bad och konferensmöjligheter med bland annat en bastu med panoramautsikt över älven genom ett hörnfönster. Konstruktionen är anpassad att klara is, men islossningen kan skapa för stora påfrestningar. Vid behov kan delarna tas upp eller fraktas bort periodvis. Eftersom Umeälven är ström och klimatet är kallt så lockas besökarna att bada i poolen istället. Till förslaget hör en utkikstrappa på kajkanten vars steghöjd proportionellt följer vattennivån.