Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.   .

Schemal?ggning med m?nga delade resurser ?r ett algoritmiskt problem d?r ett antal jobb ska schemal?ggas p? identiska maskiner. Varje maskin kan endast bearbeta ett jobb ?t g?ngen. Varje jobb h?r till en specifik resurs, och tv? jobb som delar samma resurs kan inte behandlas parallellt. Att minimera makespan, vilket ?r tiden d? det sista jobbet avslutas, ?r ett NP-sv?rt problem.

Sedan de introducerades av Bruno Buchberger 1965 har Gröbnerbaser blivit ett standardverktyg inom beräkningsalgebra. Gröbnerbaser har ett brett spektrum av tillämpningar som sträcker sig från lösning av icke-linjära polynomekvationssystem till att vara ett beräkningsmässigt fundament för explicit presentation av diverse abstrakta algebraiska objekt. I denna rapport sammanfattar vi ett antal klassiska resultat om Gröbnerbaser tillsammans med exempel på moderna generaliseringar. Rapporten är avsedd att kunna användas som en första introduktion till ämnet och förutsätter formellt inga kunskaper utöver grundläggande linjär algebra. Vidare ges exempel på klassiska metoder för ekvationslösning och abstraktare användning av Gröbnerbaser..

Bakgrunden till uppsatsen är att jag vill titta närmare på hur man bygger ett framgångsrikt ishockeylag, där man får ut det mesta av varje individ för att på så vis bilda en svårslagen enhet samt hur en coach kan arbeta för att skapa ett klimat som uppmuntrar till utveckling, både på isen och vid sidan om.Syftet med uppsatsen är att utforska den vetenskapliga kunskap som finns om hur ett lag och dess individer kan coachas samt ta reda på hur elitseriecoacher arbetar för att coacha laget och individen och hur elitseriespelare vill att coachen ska agera.Följande frågeställningar ligger till grund för mitt arbete:Hur arbetar elitseriecoacher i ishockey med att coacha individen och laget?Hur vill elitseriespelare att en coach ska coacha individen och laget?Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med ett urval av Elitseriens coacher. För att jag också ska få en bild av hur en elitseriespelare upplever att coacherna agerar samt hur de vill att de ska agera, så kommer också intervjuer med ett urval av elitserielagens lagkaptener att genomföras.Undersökningens resultat visar att mycket av den kunskap som finns i den vetenskapliga forskningen om coaching också återfinns i intervjupersonernas svar. Enligt intervjupersonerna ser den moderna ishockeycoachen väldigt annorlunda ut, jämfört med den traditionella. Framförallt betonades detta av spelarna, samtidigt som coacherna genom sina svar också visade prov på att det finns en stor medvetenhet om hur coaching kan bedrivas, både när det gäller laget som helhet och den individuella spelaren.

I denna studie underso?ks metaforbruket och metonymibruket i sju broschyrer fra?n Fo?rsa?kringskassan. Det som underso?ks a?r om broschyrerna inneha?ller oetablerade metaforer och metonymier, och om det i sa? fall finns na?gra mo?nster i anva?ndningen.Resultaten visar att det fo?rekommer ytterst fa? metaforer och metonymier i materialet: endast tre bela?gg hittades. Tva? av dessa finns dock i broschyrernas avslutningar, vilket kan bero pa? att dessa avsnitt handlar om hur en la?sare kan agera, medan o?vriga avsnitt har en informerande funktion.

AbstractTitle: Communicative leadership ? a leadership for modern organizationsQualitative research attempting to define the concept.(Kommunikativt ledarskap ? ett ledarskap för moderna organisationerKvalitativ studie med ansats att definiera begreppet.)Author: Jenny AxällAim: The aim of this essay is to try to find the essence of and a definition of the communicative leadership. Questions asked are: How can communicative leadership be described? How can it be practiced? What does it demand of those who practice it? What organizational conditions are required? And what results and performances can this leadership lead to?Method: Qualitative explorative research method. The study contains an academic lit-erature review of the science of leadership and communication in general and the more specific communicative leadership.

Målet med denna uppsats är att ge en översikt av realtidswebb och dess möjligheter från ett tekniskt perspektiv. Nya metoder har tillkommit de senaste åren för att förbättra webbplatsers interaktivitet men sällan kan något nytt introduceras utan att problem uppstår. Vi går igenom vad nya metoder har för användningsområde, vilka problem de löser men även deras brister. Som undersökningsmetod skapade vi en webbapplikation med Meteor, ett JavaScript-ramverk som använder nya webbtekniker för att utveckla realtidsbaserade webbapplikationer. Undersökningen visade att moderna tekniker är effektiva för att utveckla realtidsbaserade webbplatser.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.

Den här studien undersökte nyhetsvanor hos teknologistudenter i Stockholm. I dagens föränderliga nyhetsklimat tappar studier snabbt sin relevans, vilket ställer krav på kontinuerliga efterforskningar. 40 studenter svarade på en enkät och 16 av dessa deltog i intervjuer. Resultaten visar att ?moderna? nyhetskanaler som webbsidor och sociala medier var klart mer populära än ?traditionella kanaler? som dagstidningar och TV-nyheter.

Denna kvalitativa studie genomfo?rdes fo?r att underso?ka vilken roll utva?rdering av belo?ningssystem har i fo?retag verksamma i Sverige. Studien utga?r fra?n teorin Evidence- Based Practice och dess underkategorier som specifikt behandlar belo?ningssystem. Dessa teorier applicerades pa? data inha?mtad fra?n intervjuer med personer ansvariga fo?r belo?ningssystem pa? olika fo?retag.

Bakgrunden till studien ?r att unders?kningar och statistik visar att elever med utl?ndsk bakgrund i Sverige har st?rre utmaningar att f?rst? texter j?mf?rt med elever med inhemsk bakgrund. Att kunna avkoda och f?rst? en text har en avg?rande betydelse f?r elevernas skolframg?ng. En god l?sf?rm?ga ?r dessutom av central betydelse f?r att kunna delta i ett demokratiskt samh?lle.

I denna uppsats g?rs en deskriptiv och j?mf?rande analys av olika partif?retr?dares s?kerhetspolitiska problemdefinitioner i en specifik riksdagsdebatt som avh?lls i januari 2015. Problem: Unders?kningen utg?r fr?n att uppfattningen om vad som utg?r ett samh?llsproblem ? i detta fall s?kerhetspolitiska problem - och vad detta n?rmare best?r i inte ?r n?gon sj?lvklarhet, utan n?got som formas av en st?ndigt p?g?ende debatt och diskussion i vad som kan liknas vid en kampartad kollektiv definieringsprocess d?r olika akt?rer str?var efter att etablera just sin verklighetsuppfattning som dominerande. Med denna utg?ngspunkt kan samh?llsproblem av olika slag betraktas som sociala konstruktioner.

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.