SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

I flera undersökningar framgÄr att det vanligaste sÀttet som bedrÀgerier eller förskingringar i insamlingsorganisationer upptÀcks Àr genom tips frÄn anstÀllda inom organisationen eller av en ren tillfÀllighet. Det Àr tÀmligen sÀllsynt att ekonomiska brott upptÀcks av externa revisorer. Detta pekar pÄ vikten av att ha ett vÀl fungerande internt kontrollsystem. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att utreda hur svenska insamlingsorganisationer arbetar med intern kontroll för att förhindra att drabbas av bedrÀgerier samt att analysera hur detta arbete kan förbÀttras.Vi Àmnar besvara vÄrt syfte genom att utifrÄn vÄr analysmodell utföra kvalitativa intervjuer med utvalda svenska insamlingsorganisationer. DÄ COSO-modellen Àr en allmÀnt vedertagen modell för intern kontroll, kommer den vara utgÄngspunkt i analysmodellen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett tjÀnsteföretag inom upplevelseindustrin arbetar för att stÀrka sitt varumÀrkeskapital, samt Àven undersöka hur associationer kan skapas till företagets varumÀrke. Att stÀrka sitt varumÀrke Àr synonymt med att skapa varumÀrkeskapital. Forskningen inom varumÀrken har varit ganska koncentrerad mot varumarknaden och inom upplevelseindustrin saknar vi helt liknande forskning. Vi har utgÄtt frÄn en modell med sex olika faktorer som bidrar till att stÀrka varumÀrket genom att öka sitt varumÀrkeskapital. Med hjÀlp av denna modell samt en modell som visar hur associationer kan skapas till organisationen och dess produkter kommer vi i denna uppsats att undersöka hur ett företag inom upplevelseindustrin stÀrker sitt varumÀrke.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa en förstÄelse för hur chefer anvÀnder, prioriterar och uppfattar internkommunikationen, samt att utröna huruvida denna skiljer sig Ät mellan olika kontexter. Genom att studera fyra företag, tvÄ frÄn industribranschen och tvÄ frÄn servicebranschen har vi besvarat vÄr problemstÀllning ?Hur fungerar internkommunikation och skiljer sig denna Ät mellan olika kontexter?? Den teoretiska referensramen Àr uppbyggd utifrÄn de aspekter vi funnit betydande för internkommunikationen vilka vi sedan utformat en modell som vi anser beskriver hur internkommunikationsprocessen fungerar.Vi kan konstatera att vÄr modell kan anvÀndas för att skapa en tydlig bild över hur internkommunikationen fungerar samt att den underlÀttar vid identifiering av problem som skapar instabilitet i modellen, det vill sÀga en sÀmre fungerande internkommunikation. UtifrÄn detta kan vi rekommendera företagen till utöka anvÀndandet av elektroniska kanaler, förtydliga mÄlen med internkommunikationen samt att göra specifika medarbetarundersökningar pÄ hur internkommunikationen uppfattas fungera i företaget..

En viktig del av vÄrt syfte Àr att utveckla en modell och dÀrmed förklara vad som skiljer den lojala kunden ifrÄn den icke-lojala kunden. VÄrt syfte Àr ocksÄ att studera den eventuella koppling som finns mellan varumÀrkeskapital och varumÀrkeslojalitet. Ytterligare en viktig del av arbetet Àr att lyfta fram argument för varför mer fokus bör lÀggas pÄ icke-lojalitet. Med utgÄngspunkt frÄn en redan operationell modell för konsumentbaserat varumÀrkeskapital har vi kompletterat modellen. Genom en kvantitativ metod har vi lyckats skapa en ny struktur i varumÀrkeskapitalsmodellen.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats Àr att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstÀmmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förvÀntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbÀttra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i VÀsterÄs och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . UtifrÄn litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger pÄ de variabler som förvÀntas pÄverka missnöjeshanteringsprocessen.

I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r att ett tillskott av krillolja har en effekt p? inflammation hos vuxna personer. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Scopus och PubMed. Artiklar som inkluderades var randomiserade kontrollerade humanstudier (RCT) utf?rda p? vuxna individer. Interventionsgruppen intog ett tillskott av krillolja och kontrollgruppen ett tillskott av vegetabilisk olja.

Denna uppsats görs en utvÀrdering av Agerus PrestationsIndex, ett verktyg för att mÀta prestation i organisationer utifrÄn empowerment. PrestationsIndex Àr ett sjÀlvskattningstest och bygger pÄ en modell för empowerment med fem psykologiska rekvisit för sjÀlvgÄende. Testet prövas psykometriskt för reliabilitet och validitet. DÀrutöver testas tvÄ hypoteser, dels om PrestationsIndex kan predicera prestation och dels om ojÀmnhet mellan de psykologiska rekvisiten kan pÄverka prestationen negativt. Resultaten visar starkt stöd för den första teorin nÀr det gÀller att predicera individuell prestation, men kan inte belÀgga PrestationsIndex som en prediktor för gruppresstation, nÀr man har rensat för miljöfaktorer sÄsom trivsel och lust till arbetet.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Sampers Àr en efterfrÄgemodell för att göra analyser och prognoser för persontransporter i Sverige. Systemet anvÀnds för att göra trafikslagsövergripande analyser och prognoser vid olika förÀndringar i infrastruktur, markanvÀndning, befolkning eller ekonomi. I Sampers ingÄr en modell för att berÀkna resor pÄ nationell nivÄ samt fem regionala modeller. I systemet finns möjligheten att berÀkna anslutningar till lÄngvÀga resor med tÄg och flyg, en modell som Àr sparsamt anvÀnd.I detta projekt har en kartlÀggning av litteratur kring trafikprognoser i allmÀnhet, och Sampersmodellen i synnerhet gjorts för att utgöra en teoretisk grund för projektet. För att utvÀrdera och jÀmföra de resultat som prognostiseras har data inhÀmtats frÄn ett antal kÀllor (i urval):Resvanedata för anslutningsresor till Arlanda (Swedavia)Trafikstatistik över antal resenÀrer vid Arlanda (Swedavia)Trafikflödeskartor (Trafikverket)Statistik över antal tÄgresor (SJ)Den befintliga anslutningsmodellen har exekverats för att berÀkna anslutningsresor i omrÄdet Stockholm/MÀlardalen.

Under vÄrt sista Är var vi intresserade av att ta reda pÄ de problem som vi kan stöta pÄ i vÄra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstÄr p.g.a. de allt strÀngare kraven pÄ minskade svavelutslÀpp frÄn fartyg. De tekniska problemen hÀrstammar frÄn de olika brÀnslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar pÄ dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav tvÄ stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda pÄ vilka tekniska problem som kan uppstÄ tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.