Syftet med mitt arbete har varit att försöka fÄ fram en anvÀndbar modell för infÀrgning mellan kÀrnÀmnet svenska och karaktÀrsÀmnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvÄrdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infÀrgning i undervisningen. I analysen har jag anvÀnt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mÀter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nÀmligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats stÀller sig mycket positiv till infÀrgning i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vÄr litterÀra kompetens genom att studera ett litterÀrt verk. I vÄr forskning har vi studerat vÄr egen litterÀra kompetens genom att lÀsa och analysera Alice i Underlandet av Lewis Carroll med hjÀlp av en tematisk textanalys med temadefinitionen av Romberg (1987). Sedan har vi jÀmfört vÄr analys med olika litteraturforskares analyser av samma verk. I jÀmförelsen har vi valt att anvÀnda oss av en teoretisk modell om litterÀr kompetens av Torell (2002) för att kunna urskilja hur vi lÀser litteratur och vilka kompetenser ur Torells modell som vi besitter. Vad vi kom fram till i forskningen var att vi bland annat frekvent anvÀnder oss av subjektiva och erfarenhetsbundna tolkningar nÀr vi analyserar och ofta brister i kompetenser som innebÀr ett bredare förhÄllningssÀtt till mönster och strukturer.

Den klassiska approachen till navigering innefattar att agenten hÄller en intern representativ modell av omgivningen. Denna approach har emellertid mÄnga nackdelar, speciellt för dynamiska miljöer. En modernare approach Àr att förlita sig pÄ den faktiska omgivningen istÀllet för en modell av denna. Detta arbete presenterar en undersökning av navigeringsproblemet och hur vÀl det löses av agenter vars kontrollmekanismer utgörs artificiella neurala nÀtverk. Tillförlitligheten hos de tvÄ neurala arkitekturerna Extended sequential cascaded network och Self-organized recurrent network bestÀms genom experiment.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Den samordnade va?rdplaneringen genomförs nÀr ansvaret för fortsatt vÄrd för en patient efter sjukhusvistelse övergÄr frÄn landsting till kommun. Ett vÄrdplaneringsmöte ska hÄllas och en vÄrdplan upprÀttas. I vÄrdplanen ska det framgÄ vilka insatser som behövs efter slutenvÄrden. Involverade parter vid en samordnad va?rdplanering Àr landsting, kommun, primÀrvÄrd och eventuella privata utförare, oftast inom Àldreomsorg, samt patienten och nÀrstÄende.

I Kalmar kommun finns en datormodell över hela kommunens vattenledningsnÀt. Detta examensarbete gick ut pÄ att med datormodellen samt med tryck- och flödesmÀtningar ge svar pÄ ledningarnas kondition vad gÀller rÄhetstal och eventuella dimensionsminskningar, samt framförallt lÀckagepotentialen i ledningarna. MÄlet var att fÄ en sÄ pass vÀlkalibrerad modell att en avvikelse i tryck mellan det uppmÀtta och det berÀknade vÀrdet kunde detektera en flödesförÀndring, vilket i sin tur kunde bero pÄ ett lÀckage. Modellen ska kunna anvÀndas som ett direkt lÀckageanalysinstrument. BerÀkningsmetodiken som anvÀnts Àr State Estimation, som baseras pÄ minsta kvadratmetoden.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Billboarding Àr en teknik som ofta anvÀnds i tv- eller dataspel för att prestandaeffektivt skapa objekt i en spelmiljö. Tekniken gÄr ut pÄ att istÀllet för en 3d-modell ritas en bild med genomskinlig bakgrund ut pÄ ett polygonplan som alltid vrids mot spelaren. Hur skulle detta kunna utvecklas? Problemformuleringen för denna studie lyder: Hur uppfattar betraktaren karaktÀrer som representeras av billboards ur flera vinklar istÀllet för en 3d-modell?En spelmiljö med bÄde 3d-karaktÀrer och billboardskaraktÀrer skapades. BillboardskaraktÀrerna bestod av bilder av 3d-karaktÀrerna för att ge illusionen av att de ocksÄ var 3d-karaktÀrer.

Syftet med examensarbetet Àr att digitalt tillÀmpa en stabilisering av pendlingar i den aktiva effekten hos en synkrongenerator för vattenkraft kopplad till ett distributionsnÀt.Implementeringen Àr tÀnkt att ske i en PLC som redan hanterar andra delar av magnetiseringen.Effektstabiliseringen görs genom att en motverkande styrsignal skickas till magnetiseringsutrustningen vilken i sin tur pÄverkar generatorns uteffekt. Denna motverkande styrsignal kan tas fram pÄ olika sÀtt.TvÄ modeller, av IEEE standardiserade, för effektstabilisering undersöks, PSS1A och PSS2B.En Simulink-modell över ett distributionsnÀt med generator byggs upp för att testa effektstabiliseringen.Diskretisering av den ena standarden utförs för att digital implementering ska kunna ske. Tester utförs Àven pÄ denna modell för att kunna validera dess funktion i jÀmförelse med den kontinuerliga.Den tidsdiskreta modellen görs om till ett matematiskt uttryck tillÀmpbart i PLC:n.JÀmförelse sker mellan simuleringarna och den tillÀmpade modellen genom mÀtningar..

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

I Volvo Personvagnars tillverkningsanlÀggning i Torslanda utanför Göteborg tillverkas personbilar av flera modeller och en mÀngd olika varianter av varje modell. I dagslÀget Àr produktivitetskraven höga vilket medför risker för belastningsbesvÀr eller skador föroperatörerna som monterar ihop bilen. SÄledes blir belastningsergonomi en viktig del i arbetsmiljöarbetet.Man har pÄ Volvo Personvagnars slutmonteringsanlÀggning i Torslanda utvecklat en berÀkningsmodell för att beskriva belastningsergonomin i tillverkningen som man kallar BME (BerÀknings Modell Ergonomi). Problemet bestÄr i att utvÀrdera validiteten hos BME utifrÄn ettpersonalekonomiskt perspektiv, det vill sÀga huruvida kostnader relaterade till sjukfrÄnvaro,sjukskrivningar, rehabilitering, personalomsÀttning och omplaceringar kan knytas till belastningsergonomi med hjÀlp av BME. Genom litteraturstudier, undersökningar om hur den belastningsergonomiska situationen förÀndrats sedan BME infördes samt genom studier av hur sjukdomsbilden ser ut kunde samband stÀllas upp mellan belastningsergonomisk tyngd ochförekomst av skador..

Inför detta arbete hade vi en förvÀntad leverans att utgÄ ifrÄn, en stor del av dessa förvÀntningar lÄg i att redogöra för anvÀndningen av adresserings- och identifieringsteknik inom Sandvik SMT?s (Sandvik Materials Technology, affÀrsomrÄde inom Sandvik AB) lagerytor. Under arbetets gÄng har dock strukturen förÀndrats och denna rapport kom att bygga mer pÄ utformingen och styrningen av ett lager. För att pÄ ett effektfullt sÀtt visa pÄ, hur ett lager under optimala förhÄllanden utformas och styrs sÄ tog vi litteraturen till hjÀlp och utformade en modell som vi sedan anvÀnt i vÄrt arbete. Syftet med detta examensarbete kom dÀrför att handla om att skapa en modell för att utforma och styra lager inom industriell verksamhet.Modellen tar upp de faktorer som Àr viktiga för utformning och styrning av befintliga lagerytor eller nya lagerytor som skapas.