I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det gÄr att förutsÀga vilka bolag som kommer att bli uppköpta, utgÄende ifrÄn vissa pÄ förhand specificerade nyckeltal. Genom att anvÀnda en logit-modell undersöker vi ett femtiotal svenska företag som under Ären 2001 - 2005 varit föremÄl för uppköp. Dessa matchas med en grupp av kontrollföretag som under samma tidsperiod inte varit Àmne för uppköp. VÄra resultat pekar pÄ att det generellt Àr svÄrt att förutse en uppköpskandidat med hjÀlp av de nyckeltal som vÀljer att anvÀnda i vÄr modell. Vi finner dock att skuldsÀttningsgraden Àr signifikant skilt frÄn uppköpta företag och företag som inte blivit uppköpta, vilket indikerar att detta Àr ett sÀreget finansiellt karaktÀrsdrag hos det uppköpta företaget..

Den hÀr rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlÀnger Volvos kÀrnvÀrden - kvalitet, sÀkerhet och miljöhÀnsyn, ut i Utvecklingsverkstaden pÄ Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget Àr utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer pÄ Volvo, om sÄ önskas. Idéförslaget har baserats pÄ en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvÀrderats av mÄlgruppen. Den primÀra mÄlgruppen har varit de anstÀllda pÄ avdelningen.Slutsatserna av arbetet Àr att en informationsbÀrande interiör kan formges för att representera ett företags kÀrnvÀrden och visa pÄ innovation och framtidstÀnk.

I denna studie har forskningsgruppen arbetat efter sin egengjorda innovationsmodell för att tillsammans med eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet skapa en temadag för att öka engagemanget och delaktigheten. Uppdragsgivare var Wijkmanska gymnasiets rektor. Rektorn upplevde att skolans elever hade ett lÄgt engagemang. Engagemanget skulle höjas genom en temadag. Uppdraget som forskningsgruppen har utfört i denna studie var att involvera eleverna pÄ Wijkmanska gymnasiet i den innovativa processen med att skapa en temadag.Studiens empiri bygger pÄ data som samlats in under och efter innovationsprocessen för att ta fram temadagen tillsammans med eleverna.

Syfte: Syftet Àr att formulera en modell för etableringsprocessen av distributionskanal för svenska tillverkningsföretag av konsumentprodukter i Shanghai. Metod: Studiens syfte Àr explorativt och utgÄr frÄn en abduktiv ansats. Datainsamlingen grundar sig pÄ kvalitativ forskning. Vi har genomfört intervjuer med fallföretag och utvalda experter och genom litteraturstudier fÄtt en teoretisk referensram att arbeta utifrÄn. Teoretiska perspektiv: Export agents, supply chain management, styrsystem, industriell marknadsföring, relationsmarknadsföring.

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklÀrande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmÄgor som kan utvecklas och vilka kursmÄl i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras pÄ en lektionsserie som bygger pÄ en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan nÀrmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlÀrningsprocessen och reflektera över vad som sker.

Ett företags redovisning innehÄller information som Àr anvÀndbar för att prognostisera konkurser. Finansiell information i form av nyckeltal kan anvÀndas för att markera skillnader mellan grupper av friska och konkursmÀssiga aktiebolag. Vi har kombinerat fem olika finansiella nyckeltal i syfte att skapa en modell för konkursprognostisering. MÄlet har varit en modell som krÀver relativt lite finansiell information och som klassificerar majoriteten av aktiebolag i rÀtt grupp (friska/konkursdrabbade). Modellen bygger pÄ en statistisk analys av drygt 600 svenska aktiebolag frÄn varierande branscher och med högst femtio anstÀllda.

Utvecklingen av webben har sedan den skapades 1989 ga?tt fra?n att besta? av statiska webbsidor till att bli mer interagerande med dess anva?ndare. Denna utveckling, som kallas Web 2.0, har pa? ett naturligt sa?tt letat sig in i fo?retagssammanhang.Denna studie bo?rjade ursprungligen som ett uppdrag a?t myndigheten Trafikverket. Studiens syfte har varit att pa? ett praktiskt sa?tt underso?ka mo?jligheterna att utveckla organisationers inom- och interorganisatoriska kommunikation, na?tverkande och samarbete med hja?lp av Web 2.0- tekniker.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen var att explorativt kartlÀgga de eventuella risker som kan drabba Svenska Tennisförbundet utifrÄn en Risk management-modell. KartlÀggningen gjordes för att undersöka om det var ett arbetssÀtt de kan tillÀmpa. De frÄgestÀllningar som vi utgick ifrÄn var: PÄ vilket sÀtt kan vi anpassa en befintlig Risk management-modell till Svenska Tennisförbundets verksamhet samt vilka risker finns inom Svenska Tennisförbundets verksamhet?MetodEmpirin till vÄr kvalitativa fallstudie insamlades via sex personliga djupintervjuer, en e-mailintervju, ett samtal samt sekundÀr data. Det metodiska angreppssÀttet utgick ifrÄn en befintlig teori som vi önskade testa pÄ en existerande verksamhet.

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur vÄra respektive praktikskolor jobbar med skolans vÀrdegrund och vad detta fÄr för uttryck för eleverna i de tvÄ tredjeklasserna vi har valt att undersöka. Den ena skolan jobbar utifrÄn modellen EQ och den andra skolan har SET som modell. Skolans vÀrdegrund Àr ett diffust begrepp och vi kommer Àven att belysa detta i vÄrt arbete. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ stycken Ärskurs 3 klasser. Vi har valt att endast belysa skillnader och likheter mellan de tvÄ klasserna och har dÀrför inte lagt fokus pÄ att beskriva skolornas upptagningsomrÄde. Vi har ocksÄ valt att göra intervjuer med sex elever i varje klass för att komplettera undersökningen dÀr vi valt att stÀlla frÄgor med förskrivna svarsalternativ. Den slutsats vi kommit fram till Àr att oavsett vilken modell skolan vÀljer Àr det viktigt att det finns en röd trÄd sÄ att vÀrdegrundsarbetet blir förankrat hos eleverna och deras vardag.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

SammanfattningPÄ grund av ökad konkurrens mÄste företag öka sin konkurrenskraft. Ett sÀtt för företag att öka sin konkurrenskraft Àr att utnyttja de resurser de besitter pÄ ett mer effektivt sÀtt. Hur ett producerande företag styr sin produktion pÄverkar hur effektivt de utnyttjar sitt produktionssystem, lager och personal. Ett företag kan styra sin produktion genom att vÀlja hur de partiformar och belÀgger de artiklar som utnyttjar ett produktionssystem.  Syftet med det hÀr arbetet Àr att öka förstÄelsen för hur en modell för partiformning och belÀggning av artiklar med varierande efterfrÄgan i ett produktionssystem dÀr kapacitetsbrist rÄder kan se ut.Arbetet Àr en fallstudie dÀr partiformning och belÀggning av artiklar i ett produktionssystem analyseras. Kvalitativ forskning har bedrivits för att nÄ en djup förstÄelse för problemet.

Examensarbetets mÄl var att skapa en modell för oljedegenerering, för implementering i lastbilens styrsystem. En modell som Àr lÀmplig för implementering mÄste vara enkel nog för att kunna hanteras av styrsystemet och samtidigt tillförlitlig nog för att varken över- eller underskatta oljebytesintervallet allt för mycket. Onödigt tÀta oljebyten medför ökade kostnader för ny olja och produktionsbortfall medan för glesa oljebyten kan orsaka allvarliga skador pÄ motorn med tillhörande kostnader.Modellen delades upp i fyra delmodeller svarandes mot dom olika processer som styr oljedegenereringen; brÀnsleutspÀdning, kemisk degradering, sotinblandning och kondensbildning. Delmodellerna skapades med utgÄngspunkt i publicerade studier av dom olika förloppen varefter dom implementerades i Matlab och jÀmfördes med mÀtdata som fanns tillgÀngliga pÄ Scania. DÄ det varmöjligt jÀmfördes olika modifieringar av modellerna för att undersöka vilken som gav bÀst överrensstÀmmelse med mÀtdata.BrÀnsleutspÀdning, sotbildning och vattenutspÀdning Àr relativt vÀl förstÄdda förlopp och deras beroende av olika parametrar Àr vÀlkÀnt.

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

MĂ„let med denna studie Ă€r att framstĂ€lla en modell för sannolikheten för skred i Cuenca del Arga i Navarra, Spanien, med hjĂ€lp av GIS och oskarp logik. UtifrĂ„n denna modell framstĂ€lls en karta som visar omrĂ„den dĂ€r det finns sannolikhet för skred. Övergripande har metoden skett i fyra steg. Först har en skredindexkarta framstĂ€llts, sedan har medlemsfunktioner skapats utifrĂ„n dessa med hjĂ€lp av skredriskparametrar. De ingĂ„ende parametrarna har varit sluttningsvinkel, topografisk fuktighetsindex, avstĂ„nd till vattendrag, jordmĂ„n och markanvĂ€ndning.