Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

I detta projekt har det undersökts om det är möjligt att använda en beräkningsmodell vid utvärdering av utmattningshållfasthet på fräskroppar. Bakgrunden är den att det tidigare sättet att utvärdera fräskropparnas utmattningshållfasthet kräver verkliga kroppar som bearbetas till utmattning. Med en beräkningsmodell skulle det enbart behövas en kropp skapad i något solidmodelleringsprogram. Detta skulle minska resursanvändningen och göra produktutvecklingsprocessen snabbare. Projektet har utförts vid Sandvik Coromant i Sandviken som utvecklar och bedriver forskning inom skärande bearbetning med inriktning mot fräsning.

Syftet med denna uppsats är att integrera begreppen varumärkesidentitet och företagsidentitet. Problemet är hur begreppen varumärkesidentitet och företagsidentitet kan integreras i Kapferers identitetsprisma. Teoretiskt har vi utvecklat identitetsprismat utifrån existerande teorier och skapat vår egen referensram. Därefter har vi praktiskt testat denna modell genom att använda en kvalitativ fallstudiedesign inom två fallföretag, ICA och Coop Konsum. Vi har intervjuat totalt 16 kunder, fyra kassörskor, två butikschefer och fått sekundärt material ifrån ledningsnivå.

Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Det har alltid varit ett mål att uppnå god kommunikation mellan olika parter i ett byggprojekt. Ett sätt att underlätta detta kan vara att använda byggnadsinformationsmodeller (BIM). Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på frontlinjen gällande BIM i ritprogram i allmänhet och i programmet SketchUp i synnerhet. Vi ska också undersöka IFC, ett öppet filformat som används för att visa byggnadsinformationsmodeller.Vad är då BIM, SketchUp och IFC?Kort beskrivet är BIM, Building Information Model, en modell som kan innehålla och hantera all information i ett byggprojekt.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Inledning: Det finns en pågående diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmänt accepterad konkretisering av faktorerna som påverkar redovisningsförändring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke på bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska näringslivet, framstår som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses påverka dess förändring över tid? Syfte: Studien ämnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprättas en modell utifrån de framstående teoretiska synsätten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett småländskt järnbruk från 1775 till 1970.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

I denna rapport konstrueras inledningsvis hyperreella tal från reella tal. Vi definierar aritmetik för skuggor av hyperreella tal och presenterar en icke-standard teori för serier och konvergens utifrån denna konstruktion.Förfarandet generaliseras sedan genom att skapa en icke-standard modell till matematisk analys utifrån en mängdteoretisk modell i ZF, som ett led i konstruktionen presenteras teori för filter och ultraprodukter. Vi visar sedan transferprincipen och bygger upp internalitetsbegreppet för att studera relationer mellan standard ochicke-standard modellerna för att kunna härledda standardresultat från icke-standard resultat. Avslutningsvistillämpas teorin för att skapa en explicit icke-standard konstruktion av Brownsk rörelse och vi ger ett bevis föratt denna konstruktion är ekvivalent med standard formuleringen..

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi.

Syftet med denna underso?kning a?r att utveckla den investeringsstrategi som Piotroski (2000) tog fram, grundad pa? fundamentalanalys, genom att sammanla?nka variabler fra?n Lev & Thiagarajan (1993) som visat sig vara va?rderelevanta indikationer pa? fo?retags rapporterade resultat. Fo?r att genomfo?ra detta utvecklas en modell med Piotroskis (2000) F-score som grund. Antalet signaler i modellen uto?kas fra?n 9 till 12 stycken.

The Toyota Production System (TPS) har utvecklats av Toyota och har varit ett medel för dem att förbättra effektivitet och kvalitet. TPS är både en filosofi och en uppsättning metoder och verktyg. Många tillverkande företag har valt att gå i Toyotas fotspår och TPS har i stor utsträckning konkurrerat ut de massproducerande systemen. Det här produktionssystemet har blivit känt i världen som Lean production. Sektorer bortom tillverkningsindustrin har börjat tillämpa Lean-principerna och bland annat så har den växande tjänstesektorn börjat arbeta med Lean.