Eftersom individer i arbetslivet tillbringar största delen av sin vakna tid pÄ arbetsplatsen ses denna som en god arena för hÀlsofrÀmjande insatser. Med olika interventioner kan det skapas friskare anstÀllda och dÀrmed effektivare företag. HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder Àr dÀrför av intresse för bÄde anstÀllda och arbetsgivare. Det Àr framförallt individers mat-, motions- och tobaksvanor som pÄverkar hÀlsan. Arbetsgivarens insatser bör i första hand riktas mot motionsvanorna, eftersom dessa har störst hÀlsopÄverkan och i andra hand mot tobaksvanorna.

Bakgrund: Att förstÄ grunderna till företags strategiska handlande har blivit ett omfattande forskningsomrÄde. Vissa forskare Àr av Äsikten att företag bör vara marknadsorienterade, vilket innebÀr att de styrs av marknaden, medan andra anser att företagens egna kompetenser bör avgöra hur de ska agera. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur teleoperatörer handlar strategiskt, samt hur de gÄr tillvÀga för att skapa flexibilitet. Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som karaktÀriserar marknads- respektive resursorienterade företag, samt vilka skillnader som finns i deras sÀtt att skapa strategisk flexibilitet. AvgrÀnsningar: I denna uppsats studeras svenska teleoperatörer som verkar inom bÄde fast och mobil telefoni.

I studien undersökte vi hur tvÄ förskolor och tvÄ skolor organiserat den fysiska lÀrandemiljön. VÄrt syfte var att beskriva och analysera den fysiska lÀrandemiljön pÄ tvÄ förskoleavdelningar och i tvÄ klassrum med avseende pÄ möjligheter och hinder för relationer och aktiviteter. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod med observationer dÀr vi haft analysbegrepp, hÀmtade frÄn ett postmodernt perspektiv som centrala utgÄngspunkter. Vi genomförde observationer i dessa fyra pedagogiska miljöer och analyserade dessa utifrÄn vÄra analysbegrepp och forskningsfrÄgor. I resultatet har det framkommit att det finns stora skillnader pÄ utformningen av dessa fyra miljöer i form av möblering, placering och tillgÀnglighet av material.

SyfteStudiens syfte var att undersöka hur tre lÀrare arbetar med den första lÀs- och skrivinlÀrningen med tanke pÄ barns behov av individuell anpassning. Tonvikten kom att ligga pÄ hur lÀrare skapar gynnsamma förhÄllanden för lÀs- och skrivinlÀrning, hur de upptÀcker samt förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter.MetodSom metod anvÀndes halvstrukturerade intervjuer dÀr tre lÀrare med 15-45 Ärs erfarenhet av lÀs- och skrivundervisning intervjuades.ResultatResultatet överensstÀmmer vÀl med forskning inom omrÄdet. Informanterna framhöll vikten av att tidigt stimulera barnens sprÄkutveckling pÄ ett lustfyllt och betydelsefullt sÀtt, t.ex. genom att arbeta med barnens fonologiska medvetenhet. LÀrarnas arbetssÀtt var komplexa och varierande.

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lÀrares interaktion med elever under lektionstid pÄverkas av undervisningsgruppens storlek och tillÀmpad arbetsform samt om arbetssÀtt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pÄgÄtt under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lÀrarna i undersökningen inte gör nÄgon mÀrkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende pÄ klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade Àven att lÀrarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

UtgÄngspunkten för detta arbete Àr hÄllbar utveckling och barns lÀrande om vÄr miljö. Vi har valt att anvÀnda oss av barnlitteratur och information- och kommunikationsteknik(IKT) som redskap för lÀrande om hÄllbar utveckling i förskolan. Arbetet innehÄller tvÄ produkter som Àr skapade för att anvÀndas som pedagogiskt redskap av pedagoger för barn. Produkterna bestÄr av en barnbok som förklarar fotosyntesens process och en kompletterande app som befÀster och fördjupar den kunskap boken erbjuder barnen. Huvudsyftet Àr att ge barn en möjlighet att utveckla en medvetenhet och respekt för vÄr gemensamma miljö.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i förskoleklassen och hur pedagogerna arbetar med dessa. Vi har Àven valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet gÀllande undervisningsteorier och metoder. Forskningsbakgrunden belyser olika lÀrandeteorier, lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder, nÀr man anses vara lÀskunnig samt kartlÀggning av elevernas utveckling. Metoderna som anvÀnts i genomförandet av undersökningen Àr observation och intervju. Resultatet visar att de undersökta informanterna ?plockar ut russinen? frÄn olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder för att gynna en positiv lÀs- och skrivutveckling.

Som frÀmsta motiv till offshoringen angav de tvÄ företagen i studien kostnadseffektivisering. BÄda företagen i studien, Bulls Tryckeri AB och Trelleborg Protective Products, uppvisar en medvetenhet kring en rad riskaspekter som kan vara, och Àr, nÀrvarande vid offshoring av produktion. Respektive offshoringprojekt föregicks av en bedömning av bÄde kvalitativa och kvantitativa aspekter relaterade till offshoringen. De tvÄ bedömningarna, om ej kompletta riskanalyser, uppvisar klara kopplingar till analysering av risk och dess eventuella konsekvenser. BÄde Bulls Tryckeri AB samt Trelleborg Protective Products arbetar aktivt med att reducera risk i sin offshoringrelation genom riskreduceringsstrategier sÄsom mÄlkongruens, spackling och horizontal chunkification..

BrÀnnskador orsakar stora förÀndringar i den drabbade personens liv. Denna typ av skador stÀller höga krav pÄ vÄrden som ges, och berör livet pÄ sÄvÀl kroppsliga som mentala och kÀnslomÀssiga plan. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vilken pÄverkan svÄra brÀnnskador har pÄ mÀnniskors liv . I studien ingick 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att mÄnga personer med svÄra brÀnnskador drabbas av djupa emotionella problem.

AbstractDenna uppsats handlar om elevers uppfattningar om fult sprÄk Är 2008. Syftet med uppsatsen Àr att blivande svensklÀrare ska tillÀgna sig en föreberedelse för den kommande lÀrarrollen, och fÄ en medvetenhet om vilket sprÄkbruk eleverna har. Sjuttio elever har svarat pÄ enkÀtfrÄgor som handlar om vad de anser vara fult sprÄk, om de anvÀnder fult sprÄk och vilka platser de anser att de inte fÄr anvÀnda fult sprÄk. Elevernas svar har sammanstÀlls och mönster har framkommit. Resultatet visar att majoriteten av eleverna anvÀnder nÄgon form av fula ord.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befÀstandet respektive utmanandet av rÄdande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom sÄvÀl mediala som pedagogiska rum, Àr ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förvÀntas anpassas till pÄ förhand givna och begrÀnsande mallar. Individer som inte förmÄr eller önskar infogas i dessa betraktas inte sÀllan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsÀttningar till harmoniska liv riskerar dÀrför att berövas, liksom rÀtten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhÀllsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnÄ ett jÀmlikt samhÀlle, inom vilket var individs mÀnniskovÀrde kan betraktas som okrÀnkbart, mÄste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och mÀnniskor ses som individer i första hand, snarare Àn man eller kvinna med föreskrivna förutsÀttningar och förvÀntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom sÄvÀl skola som kommersiell rörlig bild.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur pedagogerna synliggör matematiken genom lek i sandlÄdan tillsammans med barnen. TvÄ metoder har valts för att kunna undersöka detta vilka Àr ostrukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessa metoder valdes för att kunna komplettera varandra för att fÄ fram ett sÄ tydligt resultat som möjligt.I resultatet framgÄr det att pedagogernas medvetenhet om vilken matematik som sker i sandlÄdan har stor betydelse. Pedagogerna bör vara delaktiga i barnens sandlÄdelek för att vara med och benÀmna olika matematiska begrepp som förekommer i leken. Genom att pedagogerna benÀmner matematiken sÄ synliggörs den för barnen.

Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka vilka platser barnen vistas pÄ nÀr de gÄr pÄ rast. Jag lyfte fram barnens egna tankar om rasten med hjÀlp av barns perspektiv som min teoretiska utgÄngspunkt och anvÀnde mig av speciella platser, platsidentitet och platskÀnsla som teoretiska begrepp.Som metod valde jag att genomföra kvalitativa samtalspromenader med tretton barn frÄn förskoleklassen till Ärskurs 2. För att fÄ variation i min studie valde jag en flicka och en pojke frÄn varje klass som jag gick samtalspromenaden med. Samtalen med barnen spelades in med en mobil sÄ att inget som barnen berÀttade gick miste.Min studie visade att platser uppfattas som levande, att en plats kan upplevas pÄ olika sÀtt och att olika lekar kan utspela sig dÀr samtidigt. Undersökningens resultat visade att rollspel var en stor del av barnens rast. Resultatet visade Àven att barn kanske inte alltid behöver det vi vuxna menar nÀr vi skapar det vi tror Àr perfekta miljöer för barn.

För att mobila robotar skall kunna arbeta strukturerat krÀvs det att de har kÀnnedom om hur omgivningen ser ut. Omgivningen kan antingen vara förprogrammerad eller sÄ görs roboten sjÀlvlÀrande. PÄ Saab Bofors Dynamics i Linköping arbetas det med en mobil testplattform kallad Freke, som anvÀnds för att bland annat utveckla och utvÀrdera navigeringslösningar. Intresse fanns för att vidareutveckla plattformen och fÄ den att klara arbeta i okÀnda miljöer. Ett första steg mot detta mÄl var att fÄ systemet att kunna rita upp en egen karta utan tidigare kÀnnedom om dess omgivningar.Uppgiften för det hÀr examensarbetet blev dÀrför att utveckla och implementera ett autonomt system som klarar att navigera och utforska en begrÀnsad omgivning samt att rita upp en karta över densamma.