Sökresultat:
2953 Uppsatser om Mobil informationssäkerhet medvetenhet - Sida 63 av 197
Energieffektiviseringar i kommersiella fastigheter
Det finns en ökad medvetenhet om hur vi anvÀnder vÄra resurser och fastigheter stÄr för en stor del av den totala energiförbrukningen i Europa. Till följd av det har Sverige satt upp mÄl för minskad energiförbrukning i framtiden. Samtidigt finns det energieffektiviseringsÄtgÀrder som ger god ekonomisk avkastning. FrÄgan den hÀr kandidatuppsatsen behandlar Àr vad för energieffektiviseringsÄtgÀrder som görs i befintliga lokaler i Sverige och motiven till dem. Uppsatsen kommer fram till att det finns en rad faktorer som pÄverkar valet av ÄtgÀrder, dÀr den mest förekommande Àr lönsamhet.
ETT SĂTT ATT TA HAND OM SJĂLVET I MYCKENHETENS TID : En socialpsykologisk studie om bildskapande och autonomi
Studiens syfte Àr att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förstÄelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte Àr ocksÄ att föra pÄ tal möjligheten att anvÀnda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv Àr Socialkonstruktionism och synen pÄ varandet och mÀnniskan Àr existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet Àr Symbolisk interaktionism. Teorier som anvÀnds rör SjÀlvets socialisation och uppbyggnad, samt sprÄket och bildskapande. Studien bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter.
"Ni har inget land, vadÄ Kurdistan?" : En studie om konflikter i den mÄngkulturella skolan
Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka olika typer av konflikter med kulturella förtecken som förekommer mellan olika aktörer pÄ mÄngkulturella skolor och hur konflikterna hanteras. Empirin Àr baserad pÄ en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie som utfördes under vÄren 2011 med sex kvinnliga lÀrare pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor med inriktning 7-9. Det erhÄllna resultatet pekar pÄ att det förekommer kulturella konflikter av olika typer. De mest framtrÀdande konflikterna handlar om rasism och hierarkier samt olika förhÄllningssÀtt till kroppssprÄket, orden och röstlÀget. Respondenternas erfarenheter kring konflikthantering delades in i olika teman dÀr medvetenhet, kommunikation, respekt och vikten av en tydlig strategi var mest framtrÀdande..
Intraprenörskap - i mindre tillverkningsföretag
För tillverkande företag innebÀr globalisering en hÄrdare konkurrensmiljö vilket stÀller de i innovationens ekorrhjul. Men för att innovera mer och snabbare behövs anstÀllda med entreprenöriella egenskaper? intraprenörer. Syftet med detta arbete har varit att öka förstÄelsen för hur intraprenörskap tas tillvara i mindre tillverkningsföretag och identifiera frÀmjande och hÀmmande faktorer. Vi har kunnat finna exempel pÄ intraprenörer och hur dem har bidragit till att utveckla verksamheten nÀr nödvÀndiga friheter har givits dem.
Kommunala bolags sponsring av idrott
Syftet med denna uppsats var att belysa kommunala bolags anvÀndning av sponsring av idrott. Valet att undersöka kommunala bolags sponsring av idrott baserades pÄ bristen av tidigare forskning inom detta omrÄde samt vÄra personliga intressen. För att besvara syftet skrevs tre forskningsfrÄgor. SkellefteÄ Kraft valdes som fallstudieobjekt dÀr det genomfördes tre intervjuer. Resultatet frÄn denna studie visade att kommunala bolag anvÀnde sponsring av idrott frÀmst som ett kommunikationsverktyg för att skapa medvetenhet kring varumÀrket och erhÄlla goodwill.
KrÄkbegravningen : En studie av musikens eventuella pÄverkan pÄ sprÄkrelaterade lÀrandeprocesser i förskolan
Studien undersöker hur helhetsuppfattningen av en text eventuellt varierar beroende pÄ vilken medieringsform som anvÀnds under arbetet med texten. Talad prosa, rytmisk ramsa och sÄng Àr de tre olika medieringsformerna och dessa har agerat arbetsmetod i var sin grupp med förskolebarn. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan medieringsformernas förmÄga att fÄ barnen att lÀra sig texten. Eftersom det Àr skillnad pÄ att lÀra sig en text och att förstÄ en text har studien Àven undersökt om förmÄgan att förstÄ innehÄllet av texten varierar mellan grupperna. Skillnaden kring textförstÄelsen visade sig dock vara svÄrare att definiera..
Titta, sprÄka, problematisera : Hur svensklÀrare kan arbeta normproblematiserande och sprÄkutvecklande med film som didaktiskt verktyg
Det hÀr examensarbetet undersöker hur fyra svensklÀrare verksamma inom grundskolan och gymnasiet anvÀnder film som didaktiskt verktyg i syfte att normproblematisera och utveckla elevers sprÄk. Metoden som anvÀnds Àr semistrukturerad intervju. Resultatet visar att svensklÀrarna lÄter sina elever diskutera och reflektera kring vad filmer förmedlar genom bÄde muntliga och skriftliga uppgifter samt övningar av olika slag. De Àr av Äsikten att arbete med film Àr sprÄkutvecklande och att man kan diskutera mÄnga olika aspekter utifrÄn film. Slutsatsen vi drar Àr att svensklÀrare med hjÀlp av film kan skapa meningsfulla sammanhang som gynnar elevernas utveckling vad gÀller sprÄk och medvetenhet kring normer..
Forskning och nya lĂ€romedel : en analys av SFI-boken LĂS! Kurs B och C
Den senaste forskningen inom svenska som andrasprÄk föresprÄkar genrepedagogik, för att eleverna bÀttre ska förstÄ vad sprÄket gör för arbete Ät oss, beroende pÄ val av genre. Detta skapar en större sprÄklig medvetenhet hos eleverna. Som metod för att nÄ genre- kompetens anvÀnds cirkelmodellen, vilket gynnar ett sociokonstruktivistiskt lÀrande i klassrummet. För att som lÀrare lÀttare kunna anamma de senaste rönen inom forsk- ningen skulle det vara önskvÀrt om lÀromedelsförfattare ocksÄ tog ett mer tydligt avstamp i bÄde forskning och kursplanernas krav pÄ sprÄkkompetens. Den hÀr under- sökningen Àr en analys av ett lÀromedel för sfi kurs B och C ur ett genrepedagogiskt perspektiv och en analys av kursplanen för lÀs och skriv inom C-kursen.
Hur fÄr vi elever att lÀsa med flyt? à tta specialpedagogers/speciallÀrares uppfattningar om lÀsflyt
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Ätta specialpedagoger/speciallÀrare arbetar med elever som inte nÄtt kunskapskravet att lÀsa med flyt i Är 3.Teori:Studien Àr inspirerad av en hermeneutisk ansats. Inom hermeneutiken handlar det om att tolka och förstÄ. Det Àr av vikt att medvetandegöra forskarens förförstÄelse vid tolkning av resultatet. För att fÄ en förstÄelse för helheten krÀvs en förstÄelse av delarna, som i sin tur krÀvs för en förstÄelse av helheten. Metod:Detta Àr en kvalitativ studie med intervjuer som redskap, som har gjorts pÄ Ätta specialpedagoger/speciallÀrare i tvÄ kommuner i södra Sverige.
Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k
AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.
 "Jamen alltsÄ man trÀnar ju det jÀmt kÀnns det som" :  En undersökning om förskollÀrares beskrivning av arbetet kring sprÄklig medvetenhet pÄ förskolan
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med den sprÄkliga medvetenheten i förskolan och att undersöka vilka faktorer som pÄverkar deras arbete. Vi anser att denna undersökning Àr viktigt för att klarlÀgga hur förskollÀrare ser pÄ sprÄkutveckling och hur de anser sig arbeta med detta inom förskolan. Vi valde att genomföra sex intervjuer med förskollÀrare verksamma pÄ tvÄ olika förskolor inom samma tÀtort. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna sammanstÀllas och analyseras i förhÄllande till vÄra frÄgestÀllningar och litteraturen. I resultatet framkom det bland annat att rim och ramsor, begrepp och upprepningar och sÄng Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar medvetet med för att frÀmja barnens utveckling av den sprÄkliga medvetenheten..
Risker och osa?kerheter med solcellsinvesteringar : Risks and uncertainties with photovoltaic investments
Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).
Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg
För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika omrÄden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skÄdespel som pÄgÄr Àr fyra perspektiv pÄ organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv pÄ organisation och ledarskap.
Syftet med rapporten Àr att se om det finns marknadspotential för kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att stÀlla resultatet av strukturerade intervjuer om kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot nÄgra av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap.
Resultatet visar att reklambyrÄer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..
En studie i hÄllbar samhÀllsplanering
Denna studie behandlar Linköpings kommuns inledande arbete med DjurgÄrden. En ny stadsdel i Linköping, en stadsdel som ligger i linje med kommunens planer pÄ utvidgning och strÀvan mot hÄllbarhet. Stadsdelen DjurgÄrden Àr en satsning i hÄllbart samhÀllsbyggande och Àr tÀnkt att sÀtta Linköping pÄ kartan. DjurgÄrden Àr ett omrÄde 2,5 km frÄn centrala Linköping och byggs pÄ ett tidigare obebyggt omrÄde. Tanken Àr att omrÄdet i framtiden ska bebos av 6-8000 invÄnare.
Teamarbete vid urakuta kejsarsnitt: En beskrivning av anestesisjuksk?terskans upplevelser
Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans
eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans
ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men
?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida
kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi,
vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.