Enligt viss svensk forskning rÄder stor homogenitet gÀllande forskning kring mobbning. Denna pÄpekar att endast ett fÄtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat pÄ mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i uppsatser skrivna pÄ Högskolan i GÀvle, skrivna inom samma ÀmnesomrÄde. Detta genomfördes genom en inventering dÀr uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ÀmnesomrÄden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet pÄ flera punkter.

BAKGRUND: Mobbning Àr ett uppmÀrksammat problem i samhÀllet. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning Àr nÄgot som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgÄngspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda pÄ hur förskolepedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte Àr Àven att tareda pÄ hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig nÄgra konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger pÄ kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda pÄ mÀnniskors uppfattningar om ettfenomen.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ orsaker till varför mobbning uppstÄr samt att se vad man kan göra för att förebygga och ÄtgÀrda mobbning i skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ vilka metoder som finns för att bekÀmpa mobbning. För att veta hur problemet ska angripas och hur val av metod ska ske sÄ har sex orsaker till mobbning tagits upp. Jag har valt att göra en ren litteraturstudie med undantag för de fyra handlingsplaner mot mobbning som finns med för att se i vilken utstrÀckning skolan arbetar efter nÄgon av de metoder som behandlas i litteraturgenomgÄngen. Metodernas för och nackdelar identifieras och diskuteras samt kopplas ihop med bakomliggande orsaker.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjÀlp av vÀnskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pÄgick under sju veckor i en Ärskurs ett pÄ en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i Äldern sex till sju Är. Under min sju veckor lÄnga praktik genomförde jag de olika vÀnskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att fÄ svar pÄ mitt syfte tog jag tvÄ enkÀter till min hjÀlp.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers uppfattningar av vad mobbning innebÀr. Jag Àr Àven intresserad att ta reda pÄ om mobbning förekommer pÄ skolorna och hur den tar sig i uttryck. Förebyggande ÄtgÀrder som skolorna genomför till att förebygga mobbningens uppkomst Àr ocksÄ en intressant aspekt som jag har undersökt. Den hÀr studien Àr en empirisk studie som Àr grundad pÄ individuella intervjuer och fokusgrupper. En utlösande faktor till att mobbning uppstÄr Àr att elever anmÀrker pÄ olikheter hos varandra. Att vara olik de andra Àr att avvika frÄn normen.

Denna studie handlar om icke-heterosexuella* ungdomars upplevelser av mobbning i skolan p.g.a. deras sexuella lÀggning och ungdomarnas upplevelser om vad som görs av lÀrarna för att motverka denna mobbning. Studien genomfördes i tvÄ delar: förstudie och huvudstudie. I förstudien studerades lÀrarestuderandes Äsikter om utbildningen som de fÄr om mobbningen av icke-heterosexuella elever i skolan pÄ lÀrareprogrammet. I förstudie medverkade 11 lÀrarestuderande, alla var kvinnor.

Denna studie Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att pÄ sÄ sÀtt kunna ÄtgÀrda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som gÄr pÄ skolan fÄ en djupare kunskap om mobbning. FrÄgestÀllningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lÀrare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer Àr. Till intervjuerna anvÀndes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrÄgor. Det skedde tvÄ fokusgruppsintervjuer med elever pÄ gymnasiet i LuleÄ kommun pÄ yrkesprogrammet, Ärskurs 2 och 3.

Uppsatsen handlar om mobbning och hur detta synliggörs i idrottsföreningar. Ledarna inom idrottsföreningar har intervjuats med en narrativt inspirerad metod för att pÄ sÄ sÀtt nÄ deras erfarenheter av hur mobbningen pÄ detta omrÄde ser ut. Intervjupersonerna berÀttar hur de hanterar mobbning personligen och hur detta hanteras inom respektive idrottsförening. Vi lyfter Àven fram hur ledarna ser pÄ ledarskap i allmÀnhet och hur de ser pÄ sitt eget ledarskap. Vidare ser vi ocksÄ till deras utbildningsbakgrund.

Vuxenmobbning Àr ett allvarligt problem pÄ mÄnga arbetsplatser. Mot bakgrund av att fenomenet Àr ett av de största psykosociala arbetsmiljöproblem som vi stÄr inför idag, bör det uppmÀrksammas. Syftet med studien Àr att titta pÄ relationen mellan mobbning, makt och organisationsstatus inom vÄrden. Fokus ligger pÄ mobbningens förekomst, toleransen gentemot fenomenet och dess konsekvenser. FrÄgestÀllningarna besvarades via en enkÀtstudie som genomfördes av 133 verksamma sjuksköterskor i VÀstra Götalands lÀn.

För personal i kriminalvÄrden Àr det av central betydelse, bÄde ur ett behandlings- och sÀkerhetsperspektiv, att kÀnna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fÀngelser. Det finns forskning som tyder pÄ att en förhÄllandevis stor grupp klienter begÄr negativa handlingar för att de Àr oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmÄga att hantera det upplevda hotet pÄ kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt. I uppsatsen undersöks ocksÄ vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjÀlpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förvÀntningar om hur man bör handla nÀr man riskerar bli mobbad. Trettioen deltagare frÄn en kriminalvÄrdsanstalt deltog i undersökningen.

Syftet med denna kvantitativa fallstudie var att se hur mobbning kan fÄ utlopp bÄde i hemmet och i skolan, bÄde via den traditionella mobbningen och via den mobbning som sker via till exempel sociala medier, sÄ kallad nÀtmobbning. För att komma fram till ett resultat har vi delat ut enkÀter i tvÄ Ärskurs sexor. Dessa svar analyserades sedan via induktiv metod. Resultaten visade att i de klasser vi undersökt var det fortfarande den traditionella mobbningen som dominerade, Àven om mÄnga ocksÄ stött pÄ nÀtmobbning. Vi har Àven sett att de redan vid ung Älder stött pÄ bÄde mobbning och krÀnkningar bÄde i det verkliga livet och online. .

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Syftet med min studie Àr att fÄ och skapa förstÄelse för dels barns uppfattningar om mobbning som företeelse och dels barns Äsikter om hur mobbning kan förebyggas i skolverksamheten. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr sex barn i Äldrarna 7-11 Är frÄn tvÄ olika skolor har medverkat i intervjuer. De teorier och den forskning som lyfts fram i bakgrunden Àr bÄde de individualpsykologiska och de sociokulturella perspektiven. Resultatet i studien visar pÄ att begreppet mobbning Àr komplext pÄ sÄ sÀtt att majoriteten av eleverna menar att krÀnkningar och mobbning inte sÀrskiljs frÄn varandra. Resultatet pekar ocksÄ mot att vem som helst kan bli mobbad men inte alla kan bli en som börjar mobba.

Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, dÀr tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sÀtts i fokus och deras berÀttelser ligger till grund för vad de kommer fram till Àr effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever sjÀlva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning Àr vad som Àr intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktÀr dÀr det har anvÀnts öppna frÄgor för att lÀmna mycket utrymme för berÀttelser och resonering kring Àmnet som kan ge en djupare förstÄelse av elevernas uppfattning.