I detta arbete har 121 elever i Ärskurs 3-5 och deras sju lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten visar samstÀmmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och mÀnniskors lika vÀrde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka krÀnkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhÄllningssÀtt och stÀndigt pÄvisa att mobbning Àr oacceptabelt överallt - i skolan och i samhÀllet. För att skapa en förstÄelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning Àr det viktigt att alla elever, pedagoger och förÀldrar Àr vÀl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Syftet med mitt examensarbete Àr att lyfta fram vad mobbning innebÀr. Vad Àr det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara Àr vissa som blir mobbade. Min avsikt Àr Àven den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka ÄtgÀrder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frÄgestÀllningar i mitt arbete Àr följande: ? Vad Àr mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka ÄtgÀrder inom skolan finns mot mobbning? Som hjÀlp till mitt arbete har jag anvÀnt mig av relevant fakta och litteratur.

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn inventering av vad skolans styrdo-kument föreskriver, vad forskning och litteratur upptar inom omrÄdet samt anvÀnd definition pÄ mobbning och utfrysning undersöka i vad mÄn mobbning och utfrysning förekommit eller förekommer pÄ min partnerskola, den skola dÀr jag fullgjort min verksamhetsförlagda del av lÀrarutbildningen, samt pÄ vilket sÀtt skolan i sitt arbete mot krÀnkande behandling, mobbning och utfrysning lever upp till de nationella mÄlen..

WebbproduktionsbyrÄn Houdini arbetar bland annat med framtagning av lösningar för elektronisk utbildning. Denna typ av utbildning baseras pÄ elektroniska hjÀlpmedel och Àr ofta interaktiv. Tidigare arbetade Houdini mestadels med att ta fram eutbildningslösningar för datorer, men ville nu undersöka ett koncept med utbildning i mobiltelefoner.Det bestÀmdes att en applikationsprototyp för mobiltelefoner skulle utvecklas baserat pÄ iterativ och anvÀndarcentrerad systemdesign. En prototyp togs fram som fortlöpande vidareutvecklades med hjÀlp av inkrementell och evolutionÀr prototypframstÀllning, den testades sedan kontinuerligt med anvÀndare under utvecklingen.Resultatet av arbetet blev en mobilapplikation dÀr anvÀndare kan titta pÄ utbildningsfilmer som strömmas till mobiltelefonen över Internet. Under utbildningen finns det möjlighet att genomföra övningar, och efter utbildningen genomförs ett test som bestÀmmer om anvÀndaren blivit godkÀnd pÄ utbildningen eller ej.Systemet som utvecklades visar att tekniken idag Àr tillrÀckligt mogen för att kunna anvÀndas i en e-utbildningsapplikation för mobiltelefoner.

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Jag vill med min uppsats belysa hur elever uppfattar begreppet mobbning samt vilka elever som enligt respondenterna blir mobbade och mobbare. Undersökningen genomförs genom kvalitativa gruppintervjuer med nÄgra elever i Ärskurs 5. Undersökningen visar att eleverna har olika uppfattningar om vad mobbning Àr, nÄgra menar att det Àr mobbning nÀr flera elever slÄr eller sÀger fula ord, andra menar att det Àr mobbning om nÄgon gÄr ensam pÄ skolgÄrden. Resultatet visar ocksÄ att de som blir mobbade uppfattas som annorlunda och att de som mobbar gör det för att de tycker att de Àr tuffa eller coola..

Arbetet behandlar mobbningsproblematiken ur ett allmÀnt perspektiv samt ur ett elevperspektiv. Syftet med arbetet Àr att belysa mobbning samt undersöka hur elever ser pÄ problemet. Vidare undersöks Àven elevers syn pÄ sitt respektive lÀrares ansvar för att förhindra mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning utifrÄn intervjuer med elever i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i nordvÀstra SkÄne. Resultaten som undersökningen ledde till var att det finns vissa brister i elevers kunskaper angÄende mobbning samt att de inte uppfattar elevansvaret som reellt Àven om de Àr medvetna om att de har ett ansvar att förhindra mobbning.

Skolan Àr Sveriges största arbetsplats och utövar ett stort inflytande pÄ barn och ungdomar under en lÄng tid och de flesta fall av mobbning förekommer just i skolans vÀrld. Enligt Barn- och elevskyddslagen som trÀdde i kraft den 1 april 2006 Àr skolan skyldig att ha en likabehandlingsplan. Den beskriver hur skolan ska handla vid fall av mobbning och annat krÀnkande beteende. Dock Àr bÄde forskarna kring mobbning och metoderna mot mobbning mÄnga och olika skolor arbetar pÄ olika sÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att genom en explorativ, kvalitativ studie se vilka metoder svenska skolor idag grundar sitt arbete mot mobbning pÄ, utifrÄn tre olika skolors ÄtgÀrdsprogram.

Syftet med denna studie har varit att beskriva förskollÀrares uppfattningar om mobbning bland barn i förskolan. Med uppfattningar menar vi vad förskollÀrare anser om förekommandet av mobbning bland barn i förskolan och vad de har för instÀllningar till det. De data som vi anvÀnt oss av har varit tidigare forskning inom detta omrÄde, förskolans styrdokument, lagstiftning, barnkonventionen och annan relevant litteratur som behandlar detta Àmne. InhÀmtande av information har gjorts genom enkÀter och intervjuer med förskollÀrare pÄ fem förskolor i en kommun i Norrbotten. EnkÀtundersökningen bestod av 50 enkÀter och vi har intervjuat 5 förskollÀrare.

Mobbning Àr idag ett begrepp som alla i samhÀllet tar pÄ stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits lÀnge Àven om sjÀlva begreppet Àr relativt nytt. Det finns Àven inskrivit i svenska skolans lÀroplan att all personal pÄ skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken kunskap blivande lÀrare har om begreppet mobbning. Vidare Àr syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds pÄ att hantera mobbning.

Syftet med detta arbete var att studera begreppet mobbning. Vad Àr mobbning? Hur arbetar skolorna inom PiteÄ kommun för att förebygga mobbning och hur hanterar de den mobbning som eventuellt uppstÄr? Vad har elever och personal vid dessa skolor för Äsikter om mobbning? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag genomfört en enkÀtundersökning och fyra stycken intervjuer. Resultatet visar att bÄde elevernas och skolpersonalens definitioner överensstÀmmer med de definitioner som jag har redovisat för i teorin. BÄda skolorna har ett antimobbningsteam som jobbar aktivt med det förebyggande arbetet.

Mobbning Àr vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker pÄ lÄgstadiet. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning dÀr 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda pÄ varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstÄr. Resultaten frÄn studien har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning.

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge lÀsaren en möjlighet att fÄ upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vÄr litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan Àr, hur man pÄ olika sÀtt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

En skola för alla Àr en plats dÀr alla elever ska kunna kÀnna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jÀmstÀllt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer nÀr det gÀller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger frÄn en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frÄgestÀllningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien pÄvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.