Att tydliggöra mobbningssignalerna för skolan
Denna studie är en kvalitativ studie vars syfte är att synliggöra mobbningssignalerna för skolan, för att på så sätt kunna åtgärda mobbning i ett tidigare skede. Genom denna studie ska de som går på skolan få en djupare kunskap om mobbning. Frågeställningarna har varit kring hur mobbning tar sig i uttryck, vad elever och lärare anser om mobbning, var mobbning sker, vad en mobbare respektive mobboffer är. Till intervjuerna användes en halstrukturerad intervjuguide med öppenhet för följdfrågor. Det skedde två fokusgruppsintervjuer med elever på gymnasiet i Luleå kommun på yrkesprogrammet, årskurs 2 och 3. För att fånga in lärarnas perspektiv på mobbning så intervjuades två stycken enskilt. Intervjuerna bandades in, transkriberats och därefter analyserats. Intervjuerna är den empiriska basen för studien. För att förstärka studiens reliabilitet användes teoribegrepp från författarna Åsa Wettergren et al, Gunnar Höistad, Dan Olweus och Klaus Helkama. I resultat i studien framkom det att mobbning är när en eller flera personer, vid upprepande tillfällen och under en viss tid, säger eller gör kränkande och obehagliga saker mot någon som är försvarslös. Mobbning kan utföras på olika sätt, exempelvis genom fysisk kontakt det vill säga när en person knuffar, slår, nyper, eller sparkar någon. Man kan även utföra mobbning psykiskt det vill säga genom ord, grimaser eller avsiktligt uteslutning från kamratkretsen. Studien har även visat att mobbning har tagit bredare former där det sker mera på nätet idag i samband med att elektroniken har ökat samt att barn och ungdomar har lättare tillgång till nätet. Det som även är viktigt att nämna är att mobbning skiljer sig mellan pojkar och flickor samt att uppväxtförhållandet spelar in en roll om man får aggressiva barn eller inte.