Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket Àr tillsynsmyndighet vad gÀller arbetsmiljörÀtt. Arbetsmiljöverket Àr dÀrmed ansvarig för att se till att regleringen pÄ omrÄdet följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i vÀrlden att fördöma mobbning genom lag.

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyrÄerna mÄste rikta reklamen Àn mer för att komma Ät den tÀnkta mÄlgruppen. Det hÀr arbetet gick ut pÄ att utröna hur reklambyrÄer arbetar för att reda pÄ hur de bÀst ska nÄ en viss mÄlgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade tvÄ reklambyrÄer i Norrbotten för att undersöka Àmnet. UtifrÄn insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall dÀr frÄgan var hur vi pÄ bÀsta sÀtt kan nÄ gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det Àr viktigt att reklambyrÄn för en diskussion med personer ur den tÀnkta mÄlgruppen, för att se vad de har för vÀrderingar och tankar angÄende den aktuella produkten/tjÀnsten för att kunna rikta reklamen pÄ bÀsta sÀtt..

Uppsatsen syftar att undersöka skolhÀlsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhÀlsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans vÀrdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anstÀllda i skolhÀlsovÄrden. Resultatet visar att skolhÀlsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet Àr komplext. TvÄ typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktÀriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktÀriseras av hjÀlpsamhet och vÀnlighet.

Mobbning Àr ett vanligt förekommande skolfenomen. Dock finns inte mÄnga studier som undersöker lÀrares syn pÄ mobbning och deras egna förhÄllningssÀtt kring detta. Att förhindra mobbning och krÀnkande behandlingar Àr en stor och viktig del av lÀrares uppdrag och arbete. DÀrmed blir det viktigt att försöka förstÄ hur lÀrare ser pÄ detta fenomen (vad det Àr, varför det uppkommer och hur det bör och faktiskt hanteras) som de ska förebygga och hantera i sin vardagliga verksamhet och arbete. Denna studie syftar dÀrmed pÄ att studera verksamma grundskolelÀrares syn pÄ skolmobbningsfenomenet och hur de ser pÄ deras egna förhÄllningssÀtt gentemot detta.

Mobbning Àr ett upprörande och starkt Àmne som berör oss mÀnniskor pÄ olika sÀtt samt att det Àr ett socialt fenomen dÄ det ofta handlar om social exkludering frÄn gemenskap. Att det förekommer mobbing bland vuxna mÀnniskor pÄ arbetsplatser finner jag intressant att studera dÄ vi som vuxna mÀnniskor ska föregÄ med gott exempel och införstÄtt ska inneha förmÄgan att skilja rÀtt frÄn fel. Syftet med denna uppsats Àr att kunna förklara och förstÄ problematiken med vad mobbning innebÀr för de mÀnniskor som i arbetslivet utsÀtts för detta, hur de upplever det som de utsatts för samt hur de klarar av att hanterar detta. Tidigare forskning har visat att nio procent av de mÀnniskor som arbetar har varit utsatta för mobbing pÄ sin arbetsplats i Sverige men Àven att mobbning inom arbetslivet uppstÄr pÄ platser dÀr mÀnniskor möts och spenderar sin tid regelbundet under en lÀngre sammanhÀngande tid. Den frÄgestÀllning som ska besvaras i denna studie Àr hur de utsatta upplever samt förklarar sin situation, hur de hanterar mobbning samt om det finns skillnader gÀllande könen nÀr det gÀller upplevelsen och hanteringen av att vara mobbad pÄ sin arbetsplats.

Mobbning Àr ett gammalt samhÀllsproblem, men man har nu funnit ett nytt sÀtt att nÄ sina offer, den elektroniska mobbningen. Arbetet inleds med en autentisk berÀttelse med intervjuer, dels med en tonÄring som blivit utsatt för elektronisk mobbning, dels med hennes mamma som skildrar hur hon hanterade detta. Genom vÄrt syfte vill vi klarlÀgga lÀrares kunskap om elektronisk mobbning, lÀrares uppfattning om elevernas tillgÄng till digitala kommunikationsmedel pÄ skolan och var lÀrarna anser att ansvaret ligger nÀr det gÀller att bekÀmpa den elektroniska mobbningen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ sex skolor dÀr 129 lÀrare har medverkat. Resultatet redovisas i tabeller som ger en överblick över materialet.

Detta examensarbete behandlar anvÀndandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser anvÀndandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lÀgger sÀndare respektive mottagare i anvÀndandet av smileys? GÄr det att kategorisera och gruppera anvÀndarna av smileys utifrÄn Älder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattsprÄk (innehÄllande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, anvÀnder sig av dagligen framför sina datorer. En enkÀtundersökning bland elever vid tvÄ Är 6-9 skolor och en undersökning via tvÄ diskussionsfora pÄ Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys anvÀnds som ett uttryck för kÀnslor, sinnesstÀmningar, ansiktsuttryck, kroppssprÄk och tonfall..

Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 Är i storstÀder, stÀder och landsbygd uppfattade sitt psykiska vÀlbefinnande samt se om resultatet gÀllde för bÄda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska CentralbyrÄn under Ären 2000-2003..

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar Àr hög och ökar stÀndigt i vÀstvÀrlden, sÄ Àven i Sverige. Idag Àr omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hÀlsorelaterade problem. Som allmÀnsjuksköterska kan man i mÄnga olika vÄrdkontexter trÀffa unga personer med övervikt och fetma. Det Àr dÀrför viktigt att fÄ kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvÀrld. Studiens syfte Àr att beskriva unga mÀnniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

Mobbningssituationer Àr ett problem i skolan och de mobbningsplaner som finns upprÀttade kan vara nÄgot man visar upp för skolledningen för att det ska se bra ut, men vad hÀnder egentligen nÀr mobbningssituationer uppstÄr? Fungerar det att omsÀtta teorin i praktiken och vilken effekt har mobbningsplanen? Vilken vikt lÀggs vid detta i skolan? Syftet Àr att undersöka vilka modeller som finns för hur man kan arbeta med mobbningsproblematiken i relation till hur det ser ut pÄ en specifik skola vad gÀller mobbningsplaner, metoder och uppföljning samt elevernas inflytande och kunskap om mobbning. Rektor, speciallÀrare och lÀrare intervjuades för att fÄ en exemplifiering av hur skolan bygger upp sina mobbningsplaner, hur de arbetar med dem, vilken/vilka metoder som ligger till grund för arbetet mot mobbning, hur uppföljning av eleverna sker samt vilken insikt och syn lÀrarna har i mobbningsproblematiken..

I skolverkets rapport 353, som kom 2011, dÀr utvÀrdering av befintliga antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera nÄgot av programmen. Trots att fler elever pÄpekar att skolorna har blivit bÀttre pÄ att arbeta aktivt mot mobbning, sÄ minskar inte antalet mobbade pÄ skolorna (Socialstyrelsen, 2009). VÄr studie syftar till att kartlÀgga hur en skola lyckas nÄ ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan dÀr studien Àr gjord har ett eget utformat antimobbningsprogram dÀr vi via enkÀter tar reda pÄ om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och krÀnkande behandling. Dessa enkÀter har innehÄllit öppna frÄgor i förhoppning om att fÄ eleverna att tÀnka efter pÄ hur de svarar.

Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att studera hur elever och pedagoger pĂ„ en högstadieskola upplever mobbningsförekomst samt skolans praktiska bekĂ€mpning av den. Undersökningsgruppen bestod av tretton elever samt tre elever som var ?spanare?. Tre lĂ€rare intervjuades varav tvĂ„ stycken var aktiva i mobbningsteamet. Även rektorn intervjuades samt tvĂ„ fritidsledare och en kurator.

Denna uppsats syfte har varit att behandla hur det solidariska skadestÄndsansvaret berör ungdomar och vilka konsekvenser det kan ge. Det har Àven redogjorts för hur gÀllande rÀtt ser ut pÄ detta omrÄde samt om reglerna kan ses som rÀttvisa eller orÀttvisa. Den metod som anvÀnts Àr den traditionella juridiska metoden dÀr rÀttskÀllelÀran har tillÀmpats. SkadestÄndslagen har varit den frÀmsta kÀllan. Ett solidariskt skadestÄndsansvar innebÀr att flera skadestÄndsskyldiga svarar för samma skada.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som studerar hur vuxna pÄverkats av att ha blivit mobbade som barn. Studien byggde pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer dÀr vi sökte individernas tidigare upplevelser. Personer med denna bakgrund och som Àr över 20 Är har nÄtts genom annonsering och via mail. Materialet Àr avgrÀnsat till att gÀlla forskning om familjestruktur och identitetsbildning. I vÄrt resultat har vi redovisat vÄra intervjupersoners egna erfarenheter av sina upplevelser och analyserat dessa i relation till litteraturer, artiklar och avhandlingar.