Bakgrund: I bakgrunden beskrivs viktiga begrepp som hĂ€lsa, lidande, övervikt, konsekvenser av övervikt, behandling, utsatthet och betydelse av aktivitet. Detta för att lĂ€saren ska kunna förstĂ„ vidden av problemet. Studien kommer att inrikta sig pĂ„ överviktiga barn och ungdomar.Problem: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem som leder till flera negativa konsekvenser, mĂ„nga fysiska men Ă€ven psykiska, andliga och sociala.Syfte: Att beskriva överviktiga barn och ungdomars upplevelser av hĂ€lsa och lidande.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats och manifest innehĂ„llsanalys baserad pĂ„ Graneheim & Lundmans (2004) metodartikel. Studien Ă€r utförd pĂ„ sjĂ€lvbiografier dĂ€r vuxna mĂ€nniskor beskriver sina upplevelser av att vĂ€xa upp med övervikt.Resultat: Studien visar överviktiga barn och ungdomars upplevelser pĂ„ grund av sin övervikt avseende hĂ€lsa och lidande. Resultatet presenteras under kategorierna sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförakt, desperation, utsatthet, utanförskap och kĂ€rlek.Slutsats: MĂ„nga barn och ungdomar med övervikt upplever ett stort lidande och knappt nĂ„gon hĂ€lsa.

Arbetsplatsmobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen som ofta uppkommer i stressiga arbetsmiljöer och dÀr det finns brister i ledarskapet.  Hur mÀnniskor upplever mobbningssituationer beror pÄ deras egna personliga erfarenheter och hur de attribuerar det som hÀnder. Syftet var dÀrför att undersöka om det fanns skillnader mellan mÀns och kvinnors attityder till arbetsplatsmobbning samt betydelsen av utbildningsnivÄn och offrets kön i sammanhanget. Studien var en enkÀtundersökning med frÄgor, pÄstÄenden och ett experimentellt moment dÀr 90 kvinnor och 66 mÀn deltog. För att mÀta attityderna till olika typer av mobbning var enkÀten utformad med utgÄngspunkt i skalorna NAQ-R och LIPT. Resultatet visade att kvinnor var den grupp som utför den vÀrsta typen av mobbning och de hade Àven en allvarligare attityd till arbetsrelaterad mobbning Àn mÀn.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för hur skolpersonal vÀljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgÄr frÄn den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med fem arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det Àr viktigt att det finns ett gemensamt behov av förÀndring, för att kunna pÄbörja ett arbete i att vÀlja en ny metod. Det Àr viktigt att all skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger sÄvÀl som servicepersonal.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ intervjustudie med utgÄng ifrÄn tre skolor i Kalmar lÀn för att undersöka deras arbetssÀtt för att förebygga mobbning. I skolans vÀrdegrund blir det tydligt att mobbning inte Àr ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen stÄr det Àven att alla skolor Àven mÄste ha ett ÄtgÀrdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock Àr utformande av denna modell helt valfri och skolorna fÄr sjÀlva bestÀmma hur de ska arbeta förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning. Skolor och kommuner fÄr dÀrmed sjÀlva bestÀmma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker dÀrmed kring vad administrationen och lÀrare övervÀger att lÀgga fokus pÄ vid valet av en specifik modell.

Genom Ätta intervjuer med pedagoger, som alla undervisar i livskunskap, samt en intervju med rektorn pÄ den utvalda skolan har vi i denna undersökning velat ta reda pÄ hur dessa tolkar begreppet livskunskap och hur pedagogerna arbetar med Àmnet i skolan. Vi ville Àven undersöka varför det finns ett behov av livskunskap pÄ schemat. För att se om den teoretiska synen motsvaras av den praktiska vekligheten har vi Àven observerat fem lektioner i livskunskap. Resultatet visar att definitionerna av livskunskap Àr mÄnga men att det finns nÄgra gemensamma nÀmnare. Livskunskap beskrivs som bland annat, etik och moral, dagsaktuella hÀndelser, social trÀning, konflikthantering och skolans vÀrdegrund.

Syftet med vÄrt examensarbete var att studera hur skolmedling gÄr till praktiskt, vad eleverna lÀr sig genom att anvÀnda denna metod för att lösa konflikter och Àven för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling Àr en metod som anvÀnds i skolan. Detta Àr en metod dÀr bÄde lÀrare och elever Àr involverade i konflikthanteringen. Vi har vÀnt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslÀrare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.

Den hÀr rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign pÄ bachelor-nivÄ vid UmeÄ Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tÄgstationer. TÀnk dig in i scenariot att du Àr pÄ flygplatsen, ditt flyg Àr försenat, du har slut pÄ batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du Àr dÄlig pÄ att komma ihÄg telefonnummer. Du ska trÀffa den du Àlskar nÀr flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att anvÀnda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida anvÀndare samt tillmötesgÄtt önskemÄl frÄn min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vÄrterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den hÀr rapporten..

Bakgrund: Hos cirka tvÄ tredjedelar av alla ungdomar med depression finns sjÀlvmordstankar. UngefÀr 37 ungdomar i Äldrarna 15-19 Är begÄr varje Är fullbordat sjÀlvmord i Sverige. Det kan tyda pÄ att depressioner bland ungdomar Àr vanligt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva riskfaktorer för sjÀlvmordsförsök hos depressiva ungdomar och omhÀndertagandet för att förhindra sjÀlvmord. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ analys av elva vetenskapliga artiklar gjordes.

Att vara ute i naturen medför inte bara rekreation utan kan kanske Àven bidra till en ökad miljömedvetenhet. Dock visar forskning skilda resultat i frÄgan. En ökad miljömedvetenhet Àr Àr viktigt för att frÀmja en hÄllbar utveckling, dÀrför Àr det intressant att undersöka hur ungdomar stÀller sig till miljöfrÄgor. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan olika friluftsaktiviteter och miljömedvetenhet hos ungdomar. I studien inkluderades enkÀter (n=433) frÄn högstadie- och gymnasieungdomar i en medelstor kommun i södra Sverige.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars anvÀndande av kameramobilen. Jag vill visa pÄ vilka sÀtt de anvÀnder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser pÄ dem och pÄ fotografi och hur anvÀndandet kan ingÄ i konstruerande av dem sjÀlva. Kameramobilen ingÄr i den nya teknologin och dÀrför vill jag Àven synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebÀra för praktiker och för ungdomars syn pÄ fotografi. I och med att mÄnga ungdomar nu har en kamera stÀndigt tillgÀnglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förstÄelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att anvÀndandet av kameramobilen Àr en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berÀttande om sjÀlvet.

Psykisk ohÀlsa bland ungdomar Àr ett folkhÀlsoproblem som krÀver tidiga insatser. Syftet med denna studie var att beskriva hur högstadieskolor arbetade med socialt stöd för att frÀmja en god psykisk hÀlsa bland elever. En kvalitativ intervjustudie gjordes med sex skolkuratorer i en stad i sydvÀstra Sverige. Kvalitativ analys anvÀndes som analysmetod dÀr skolans insatser och skolans samarbeten bildade tvÄ huvudkategorier med fyra underkategorier. Skolans insatser var de arbetssÀtt, metoder och samarbeten som förekom i skolan och som anvÀndes av skolans olika aktörer för att frÀmja elevernas hÀlsa.

För att bidra till dagens antimobbningsarbete som sker ute pÄ skolor ser vi att barnens perspektiv bör lyftas fram. Vi tar upp olika forskare och deras definition och syn pÄ fenomenet mobbning. HÀr lyfter vi Àven fram fyra olika perspektiv som vi anvÀnder i vÄrt analysarbete. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar kring fenomenet mobbning, varför det uppstÄr och hur man kan stÀvja det. Barns perspektiv Àr betydelsefullt i vÄrt arbete dÄ det Àr barns uppfattningar vi vill lyfta fram med vÄr studie.Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk kvalitativ metodansats dÀr vi intervjuade Ätta grupper med tre tioÄriga barn i varje grupp. Dessa barn fick dessutom enskilt fylla i en enkÀt innehÄllande tre frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att bidra till en pedagogisk diskussion om arbetet mot mobbning och trakasserier. Genom att undersöka lÀrares och fritidspedagogers uppfattning om förutsÀttningarna att arbeta mot mobbning och trakasserier i samarbete mellan skola och fritidsverksamheten. Studien bestÄr av analyser av enkÀtintervjuer och djupintervjuer med fritidspedagoger och lÀrare. Avsikten med intervjuerna Àr att undersöka likheter och skillnader i fritidspedagogers definitioner av och hur de arbetar mot krÀnkande behandling. Resultatet visar att respondenterna anser att krÀnkande behandling som visserligen inte ska förekomma i skola eller pÄ fritidshem kan vara svÄrt och speciellt att anvÀnda en övergripande strategi mot krÀnkande behandling som fungerar.

Allt fler mÀnniskor anvÀnder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillÄter anvÀndarna att kommunicera pÄ ett snabbt och platsoberoende sÀtt. Flera stora vÀlgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. DÀremot anvÀnds inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillÄta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur vÀlgörenhetsorganisationer kan tillÄta anvÀndare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nÀtverk, för att öka givandet via mobiltelefoner.